Snabbmat på MacDonalds. Burger King. KFC med dåliga engångsförpackningar

Jag åt på MacDonalds. Tog en bild på det vi köpte. Är detta hållbart? Det finns lite olika synvinklar att se på saken. Vi var i närheten och behövde äta, så själva transporten, bilåkningen var inget större problem. Vi kunde ju lagat något hemma men det kräver ju också sina resurser.

Om vi nu ser på snabbmatsställen i allmänhet. Man får ju ofta sin måltid i pappersförpackning, muggar, sugrör och lite till. Mycket är väl papper men det ju lite plast också. Om man ska ta med sig hem så måste det väl vara förpackningar men om du ska äta där då finns ju alternativ för bättre hållbarhet om restaurangen skulle vilja satsa på det. Om det skulle vara mer miljövänligt att äta där så skulle det ju vara bäst ur miljösynpunkt. Tar du hem kanske du tar ketchup i dessa små plastpåsar, du får en papperspåse och några servetter. Det används alltså mer resurser om du tar take away. Hemma håller du inte på med en massa skräpförpackningar och annan småskit eller servetter.

Eftersom det är en restaurang så skulle man kunna diska även här. Man gör ju det på alla vanliga restauranger. Så drycken skulle kunna vara i glas och hamburgaren då? Kanske man skulle kunna få den direkt på någon minibricka eller box. Frågan är då om det är bättre ur miljösynpunkt att diska än att ha engångsförpackningar. Man sparar ju på resurser helt klart. Vattnet som vi har bra tillgång till i Sverige återvänder ju i det ekologiska systemet. Vad händer då med förpackningarna? I min kommun finns ett kraftvärmeverk som tar hand om brännbart avfall och använder det till produktion av fjärrvärme mm. Så det går ju till återvinning. Hur är det i andra kommuner. Det köps och säljs ju mycket avfall men jag vet inte hur det är på andra ställen. I andra länder finns det definitivt kvar soptippar. Det jag tänkte på var att när jag lade i mina förpackningar i avfallsfacken/säckarna var att vart det tar vägen. I Jönköping är det som sagt bara 20 km transport till värmeverket som återvinner det och producerar fjärrvärme. I andra kommuner kanske det blir längre transporter eller så går det till en soptipp. Detta kan ju inte vara lätt att veta så på avfallsstationen på en snabbmatsrestaurang borde det kanske finnas en skylt på vad som händer med avfallet. Det står kanske bara “Muggar” och “Övrigt”. Det skulle kanske stå “Brännbart, lämnas till värmeverk för fjärrvärmeproduktion 20 km härifrån. Då vet du om engångsförpackningarna ändå är acceptabla ur hållbarhets synpunkt. Restauranger som inte har dessa möjligheter till hyfsad hållbarhet bör kanske snarast börja med diskbara förpackningar som återanvänds åtminstone som alternativ.

Fråga den snabbmatsrestaurang där du brukar handla hur de gör i sitt hållbarhetsarbete. De har säkert nationella och globala mål de arbetar efter (det är bra) men det är minst lika viktigt hur de gör lokalt med just deras arbetssätt och förutsättningar. Föreslå förbättringar eller överväg att byta restaurang eller laga mer mat hemma.

Downsizing ett steg i rätt riktning. Undvik det som är stort.

Det finns en film på Netflix som heter Downsizing. Jag har inte sett den än men har sett trailern. Det handlar om ett par som väljer att förminska sig och hamna i någon sorts mindre värld. Detta fick mig att tänka på om det kan vara något för hållbarhet. Vi ska kanske inte förminska oss till små varelser men vi kan väl downsiza på något annat sätt.

Vilka bilar kör folk? En del har i Sverige till exempel Volvo XC 90 andra XC 60 och de flesta har mindre bilar än det. Vilka har då de stora bilarna? Antagligen de som tjänar bättre eller får ut en bil via sitt arbete. Själv har jag inte råd att köpa en så dyr bil, inte ny i alla fall. Jag har en Skoda Octavia kombi. Jag bor i eget hus och har ibland behov av att åka till sortergård med trädgårdsavfall och nyligen köpte jag en ny kyl när den gamla slutade fungera. Därför har jag en ganska rymlig bil. Den som tjänar bra har ju råd att köpa en dyr bil eller en dyr och stor bil, SUV som ju är populärt i dessa dagar. Men om du tänker på en högavlönad, läkare, ingenjör, chef, rektor mm. Dessa tjänar bra men behöver de en dyr stor bil. Svaret är nog NEJ. De åker knappast på tältsemester som behöver en rymlig bil. De flyger nog hellre än tar bil eller tåg. De beställer nog hemkörning när de köper något stort. För de har råd med det och de har också råd med en fin bil. Status. Sedan är det ju såklart skönare att köra en dyr bil i de flesta fall. Man vill ju ha livskvalitet. Men vanliga arbetare skulle säkert ha mer behov av en bil som rymmer hela familjen, semesterprylarna och TV:n man köper på rea. Så vad har då detta med hållbarhet att göra? Den stora, dyra bilen kostar mer, kräver mer material och andra resurser för att tillverka, släpper ut mer avgaser och drar mer bränsle. Den kräver mer underhåll. Alltså sämre hållbarhet och ändå så behöver ju de flesta inte ens en sådan bil när vi vanliga människor kan klara oss med en mindre. Här är det alltså läge att downsiza om man vill bidra till bättre hållbarhet. Köp en bil för dina behov, inte för din status eller överdrivna livskvalitet.

Fundera på vad du kan downsiza. Använder du mindre resurser både till inköp och underhåll av något så har du gjort något bra. Så passa på downsiza lite så bidrar du till en mer hållbar värld.

Flyg inte i första klass, du bidrar inte till hållbarhet då

Flygskam? Många av oss vill ta sig till platser långt bort och då är flyget ofta det bekvämaste sättet att komma dit. Så jag vill inte förbjuda flygresor. Resor utvecklar ju ändå oss människor och vi skapar kontakter och får nya idéer som kan utveckla samhället. För många är det också livskvalitet att åka någonstans.

Man bör undvika flyg om det går. Inrikes resa, då bör man ta tåg eller buss om det går och avståndet inte är alltför långt. Flyga utomlands? Många resor är nog onödiga. Konferenser, möten mm. Politiker flyger gärna på skattebetalarnas bekostnad och vissa tar med sin familj utan att betala för sig. Ska du på semester? Vill man se Rom eller Florida då får man väl flyga dit men om man bara vill ha sol och bad kanske man inte ska välja Florida eller Mexiko om man kan få samma väder i Spanien.

När du då flyger, vilken klass väljer du? Flyget släpper ju ut i stort sett lika mycket hur många som är på planet (fast vikten påverkar ändå en hel del). Det innebär ändå att ett plan med många passagerare släpper ut mindre/person. Därför är flygplan med många sittplatser bäst ur miljösynpunkt. Välj alltid ekonomiklass. Flygbolagen borde förstå att många är bra, de borde minska på de platskrävande 1:a klass och businessklass. Vikten är också viktig! Res med så lite bagage som möjligt. I framtiden kan det också dyka upp flyg med miljövänligt bränsle. Kanske det finns flygbolag idag som blandar i lite eller flyger på ett bränsle som ändå är lite bättre ur miljösynpunkt. Man ska ju också naturligtvis flyga kortast möjliga sträcka. Det innebär att du ska välja direktflyg i första hand.

Vad kan då politikerna göra? Underlätta tågresande. Idag går tågen ändå hyfsat snabbt men det är ganska problematiskt och tidskrävande att ta sig till tåget. Det gör att bil och flyg ofta blir smidigare. I ett kommande inlägg ska jag förklara varför jag tar bilen. Flygen går ju inte helt fullbelagda och det finns många avgångar varje dag. Ett sätt att minska miljöpåverkan är att alla flyg går fulla utom det sista! Man skulle helt enkelt reglera trafiken. Alla som köper biljett till en viss destination får flyga i fullbelagda plan. Man fyller ett plan, skickar iväg det och sedan tar man nästa plan. De sista passagerarna får åka med det sista planet som då inte kanske blir helt fullt men alla andra skulle vara det. På detta sätt skulle man minska på antalet avgångar. Men det kräver ju att politiker på internationell nivå eller EU-nivå blir överens. Direktflyg är ju också att föredra, detta borde också kunna regleras på något sätt så folk i första hand väljer direktflyg. Men hur ska du undvika att resa utomlands? Ett bra sätt vore ju att man helt enkelt vill stanna i det land man bor i. Det bör finnas ett bra utbud på kultur och semesteraktiviteter till bra priser så man då och då stannar kvar i sitt hemland eller grannland på sin semester.

Släng dina sopor och gamla prylar oftare

Idag var jag på sortergården (återvinningscentral) med mestadels wellpappkartonger av olika slag som vi samlat på oss och lagt i förrådet. Bagaget blev ganska fullt och det fick mig att tänka till. Det är faktiskt bättre att åka oftare och lämna av sitt avfall. Det viktigaste är att du faktiskt gör det men varför då oftare?

För att göra well och papper används trä och pappersmassa. Mycket kan dock göras av återvunnet material. Pappersförpackningar kan användas 7 gånger och hälften av allt papper i världen görs av returnerat material. Det blir lägre utsläpp och energiåtgång liksom mindre slöseri med resurser i form av träd. Skogen bevaras bättre vilket är bra för klimatet.

I Sverige är vi typ 10 miljoner invånare. Hur mycket pappersförpackningar, papper och annat återvinningsbart material har vi i hemmen just nu? Samtidigt produceras hela tiden nytt och då går det åt en blandning av nytt och återvunnet. Om alla lämnade in allt de har just nu skulle ju tillgången bli bättre och behovet av att ta t.ex. ny pappersmassa skulle väl minska. Nu kan det ju vara tekniska och organisatoriska saker som spelar in men principen borde gälla.

Om vi tittar på konceptet Lean, så ska man skapa ett jämnt flöde av det man producerar. Om vi låter det ligga kvar länge hemma så saktar vi ner flödet och riskerar samtidigt att vi måste ta nya resurser i anspråk. Ett av målen med hållbarhet är ju att minska resursanvändningen så töm ditt förråd och åk till återvinningen.

Hållbarhet är viktigt för att vi ska ha kvar resurser på jorden och minska på utsläppen men det finns något som är ännu viktigare. Vårt mål är ju att leva bra och inte drabbas av ohälsa och olyckor. Detta inträffar när något händer som kan kallas överbelastning. I Lean är det en av 3 saker man ska undvika och i den form av “äkta” Lean som jag förespråkar (som du kan lära dig om i andra inlägg). Överbelastning kan inträffa för dig personligen t.ex. när du blir sjuk av något främmande ämne eller på ett företag när en maskin eller anläggning slutar att fungera. Naturen kan också drabbas av överbelastning. Vid en viss punkt kanske den t.ex inte längre klarar av att rena sig själv inom rimlig tid eller om en trend bryts t.ex. kallt klimat mot varmt.

Hur hänger då detta ihop? Tänk dig att det finns stora lager papper som inte lämnats in. De som producerar använder mer el, transporter och skogsråvara för att göra papper och well. Att fler träd måste fällas påverkar vår luftkvalitet mm. Transporter orsakar mer utsläpp och olyckor. När elförbrukningen ökar måste fler kraftverk producera el. De miljövänliga alternativen som helst alltid ska gå kompletteras med kolkraft, oljekraft, kärnkraft mm. Kolet är inte bra och med kärnkraft kan en olycka någon gång hända. Därför är det viktigt att vi lever effektivt och inte använder så mycket resurser och helst ingen ny råvara alls om det kan undvikas. Sparar vi på el så kan utsläpp och framtida olyckor undvikas. Många motståndare till grön ekonomi säger att elen inte kommer räcka till för våra behov. Det blir i alla fall lättare om vi lever på ett sätt som sparar el. Då kommer vi snabbare fram till ett samhälle med grön ekonomi som lever i samförstånd med naturen. En del i detta är då att vi återvinner så mycket det går och så snabbt som möjligt så det inte ligger enorma mängder användbart material runt om i världen.

Så plocka ihop det som går att återvinna och lämna in för återvinning!

För den som vill lära sig praktisk Lean: Detta minskar på alla 3 huvudfaktorer man ska undvika: ojämnheter, överbelastning och slöseri (väntan, onödiga transporter, onödiga rörelser, onödigt lager, fel, överproduktion och överarbete (användning av mer resurser än vad som egentligen behövs). Dessa resurser kanske ligger i ditt förråd? Så kanske dags att rensa och lämna in för återvinning så bidrar du ännu mer.

Lean skolan. Del 1. Äkta Lean.

Det här är första delen i en serie där du kommer lära dig vad “äkta” Lean är. Lean betraktas vanligtvis som ett koncept för effektivitet. Denna blogg handlar ju också om hållbarhet och livskvalitet. Jag kommer därför presentera min egen variant på Lean som sätter mer fokus på just detta. Jag skrev “äkta” Lean för att många av de Leanböcker och presentationer av Leankonsulter alltför ofta till största delen handlar om att minska på slöseri med resurser. Man glömmer eller bryr sig inte så mycket om någon av de andra faktorer man ska påverka som överbelastning. För att få en hållbar värld är det just det man ska undvika. Att många inte sätter detta i första hand kan också vara en anledning till att Lean inte alltid är så populärt bland medarbetarna på företag eller organisationer där man försöker införa Lean (man upplever att man vill pressa personalen att göra mer).

Om man frågar människor vad meningen med livet är så svarar många att det helt enkelt är att leva. Ser vi på allt liv, växter, djur och människor kan vi se att det är just det de försöker göra. Överleva i första hand och om man gör det vill man gärna leva lite bättre. Lever man lite bättre skaffar man sig lite marginal för sitt liv. Man vill inte överleva med knapp marginal. Sjuk, hungrig, trött eller olycklig är inget vidare liv. Man vill ha lite bättre livskvalitet och levnadsstandard. Därför är detta det viktigaste. I Lean ska man undvika överbelastning och inte använda mer resurser än vad som behövs. Då motverkar man att man sjunker ner mot överlevnadsnivån och man kan använda resurserna till att räcka till en bättre levnadsstandard för alla. Då bidrar man samtidigt till hållbarhet. Inom filosofi och psykologi är det ofta att allt hänger ihop på något sätt precis som de gamla naturfolken tycker.

För att förstå bättre hur man kan få en bättre värld får man gå tillbaka till livets mål för att få bättre grepp om hur man ska använda Lean på bästa sätt. Lean är en utveckling eller snarare än variant på Toyotas Produktionssystem som utvecklades efter andra världskriget. Toyota är ju japanskt och i Japan och Kina har det ju i årtusenden filosoferats om frågor om livet. Detta satt säkert någonstans i bakhuvudet på de som utvecklade konceptet. Även om det inte gjorde det så kan man genom att se på huvudprinciperna de utvecklade att man kan använda dem för ett koncept som gynnar alla människor. Livskvalitet, levnadsstandard, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

I nästa avsnitt i Lean skolan ska vi göra en liten historisk tillbakablick i ämnet effektivitet.

Spara på lite vatten, varför?

När jag borstade tänderna en gång sa min fru: -stäng av vattnet! Jag tänkte att det inte spelar någon roll? eller gör det? Vi har gott om vatten i Sverige och det kostar inte så mycket. Min fru kommer däremot från ett land med fattigare förhållanden där varje mynt är viktig. Vårt mål är ju att överleva och leva bra, få mat för dagen helt enkelt. Om man inte har så bra inkomster så är det ju viktigt att spara där man kan. Det är ekonomisk hållbarhet. Men nu är vi ju i Sverige! Ja, men många av våra uppfattningar bestämmer vi tidigare i livet. Det blir en värdering och den hänger med under livet om det inte händer något avgörande som får dig att ändra dig.

Men ska vi spara på vatten? I konceptet Lean som du kan lära dig mer om i andra inlägg finns en princip om att man ska undvika överarbete. Inte använda mer resurser än vad som behövs för att nå sitt mål. Så när jag borstar tänderna behöver jag bara vatten i början när jag ska blöta tandborsten och i slutet när jag ska skölja. Att låta vattnet rinna under tiden är alltså överarbete. Så stänger jag av bidrar jag till ökad effektivitet och hållbarhet. Lite just den gången kanske men tänk på 7 miljarder människor varje dag, det blir ju en hel del. Vattnet kommer väl tillslut tillbaka till sjön på något sätt men du slösar på vatten, sliter på infrastrukturen, får betala lite mer. I Lean finns också en viktig princip som är att undvika överbelastning. Om du använder vatten och något händer med tillförseln så en annan som är i akut behov av vatten inte kan få det då kan denne drabbas av överbelastning. Det ska vi väl undvika och det gör man enkelt genom att inte använda vatten i onödan.

Då avslutar vi detta inlägg med lite praktiska spara- vatten-tips i hemmet.

Duscha kort tid istället för länge eller att bada (ett klassiskt tips).

Stäng av vattenkranen när du borstar tänder.

Diska med full diskmaskin, bättre än handdisk.

Tvätta med full maskin och inte för ofta. Kläder kan så klart klara mer än en dags användning.

Spola med den lilla knappen (om din toalettstol har snålspolknapp) när du kissar (kissa i duschen är ju ett seriöst tips som dykt upp men du behöver inte om du inte vill).

Jag avslutar med något jag testat denna vecka på morgonen. När jag ska brygga mitt morgonkaffe brukar jag fylla vatten i kannan och sedan hälla i det i bryggaren tills det blir en halvliter. Det som är kvar i kannan häller jag ut. Det är ju faktiskt ett slöseri med resurser (överarbete i Lean). Vattna blommor med det eller drick upp det om behov finns. Men lättare är att jag helt enkelt tar min mugg och och fyller med vatten och häller i bryggaren. Jag tar 2 muggar varje morgon, då får jag ju rätt mängd direkt och inget riskerar att gå till spillo. Så för att avsluta. Hållbarhet är inte enbart en massa mål och siffror som politiker och andra kan debattera om. Det är vad vi faktiskt gör och SPARA LITE VATTEN VARJE DAG I HEMMET ÄR HÅLLBARHET. Kanske mer än vad politikerna gör.

Inlägg 1. Jag var lat och klen därför blev det hållbarhet och effektivitet

VARFÖR DENNA BLOGG?

Detta är första inlägget i denna blogg, bloggen ska fokusera mer på hållbarhet än mina tidigare verk som handlade mest om effektivitet (fast som du senare kommer märka är det till stor del samma sak).

På 80-talet fick jag mitt första jobb. Jag var ganska klen/svag och oftast lat. På jobbet var det ackordslön (betalt för varje enskild artikel man lyckades tillverka/behandla). Man ville ju få ihop till en dräglig lön men det var ju inte alltid så lätt. Därför började man fundera på olika sätt om hur man kunde jobba snabbare utan att bli tröttare. Små tricks här och där t.ex. en krok för att rätta till material som låg fel i maskinen. Det var början till mitt intresse för effektivitet (senare skulle jag jobba på ett företag som hade “Lean” som arbetssätt (utvecklat från Toyotas Produktionssystem/TPS). Genom att jobba smartare kunde man göra mer och få bättre lön eller få mer tid över för paus och vila. Man sparar alltså på resurser. I dag är ju hållbarhet på agendan och det går ju ofta ut på just det och att minska utsläpp/avfall. Jobbar vi effektivare så kommer vi använda mindre el, behöva färre transporter, minska på utsläppen, få mer tid över till viktigare saker och annat.

Jag har ofta funderat på varför människor gör som de gör och varför vi är som vi är. Detta ledde till mitt intresse för psykologi och även andliga frågeställningar. Vad är meningen med livet och vilka mål har vi? Inte så lätt att veta kanske men vi vill ju alla (faktiskt) överleva och ha ett bra eller bättre liv. Det blir ju också lättare om vi jobbar smart. Då kanske alla kan få en bättre levnadsstandard och vi slipper också jobba för mycket som kan leda till att vi drabbas av ohälsa och olyckor. Det blir mer tid över till fritid och vila eller lathet också.

För att sammanfatta: för att bidra till hållbarhet bör vi veta varför vi ska ha det och i så fall hur vi bättre kan bidra till det. Det är det som denna blogg till stor del kommer handla om. Lycka till i just din resa mot hållbarhet och ett effektivare/smartare liv. Du är alltid välkommen att kontakta mig för frågor eller synpunkter.