Champions League är hållbarhet liksom Netflix

Häromdagen tittade jag på en fotbollsmatch på tv. Satt i soffan 1,5 timmar fast gick och duschade i pausen. Matchen gick på en av kanalerna i mitt ordinarie tv-utbud. Jag har inget särskilt abonnemang på sportkanaler. Vad har då detta med hållbarhet att göra.

De som inte tycker om fotboll tycker kanske att det är vansinne att fotbollsspelare kan tjäna 100 miljoner om året och att de finns de som betalar flera hundra kronor i månaden för att kolla på fotboll och annan sport.

Men vad de egentligen ska fråga är, vad skulle de gjort istället? Att fotbollsspelare har höga löner beror ju på att matcherna ses av många och då finns det de som vill ha reklam på arenor, matchtröjor och i tv-sändningarna. Ju fler som tittar desto mer kostar reklamen och därmed kan också spelarna kräva höga löner. Det leder då också till att vi måste betala ganska mycket om man vill kunna se alla matcher på tv.

När jag nu sitter i soffan så orsakar jag inte så mycket utsläpp. Inte från bilen. Jag handlar ingenting. Tv-abonnemanget kostar 250 kr i månaden, egentligen 400 kr men jag prutade ner priset till 250 kr. Betalar även 350 kr för bredband. Det går faktiskt att förhandla ner priset, annars byter man bara leverantör. Finns ju de som betalar betydlig mer än jag. Om de inte gjort det, vad skulle de gjort med pengarna? Åkt till restaurang och ätit? Lagt undan pengar till flygresa eller semester? Beställt någon sak från internet eller åkt till köpcenter och spenderat pengarna?

Om fotbollslagen möts på en arena så åker det ju publik dit i vanliga fall. Fast inte just nu under Covid-krisen. Det ena laget kanske också tar flyget till matchen. Det leder ju till lite utsläpp och användande av resurser. Men tänk på de 100 000-tals människor som ser matchen på tv. Vad skulle de gjort annars? Spenderat pengar någon annanstans än att sitta kvar i soffan och se matchen?

Det betyder nog en hel del för bättre hållbarhet, bättre miljö och minskad resursanvändning. Tv, HBO, Netflix, Champions League i fotboll kan alltså vara bra för ett mer hållbart samhälle. Så om någon klagar på att du är slö och slösar pengar på något meningslöst så kan du fråga vad de gör istället. Säg att du är stolt och bidrar till en hållbar värld. Undrar vad de skulle säga? eller skulle de vara tysta och bara gå därifrån och fortsätta orsaka mer utsläpp än den som slöar i soffan. Så fortsätt titta, du gör en insats för samhället utan att du kanske vet om det, fast nu vet du.

Biltvätt och däckbyte samtidigt sparar på miljön

Min bil var ganska smutsig efter sommarperioden. Asfaltsfläckar och smuts. Nu närmar sig vintern i Sverige och snart kan det bli halt på vägarna så det börjar bli dags för vinterdäck på bilen. I vanliga fall brukar jag vänta till slutet på november med att byta men nu erbjöd den här biltvätten även däckbyte. Så jag gjorde allt på en gång. Det är ju bra för ett hållbart samhälle eftersom man ska undvika onödiga transporter. Sedan att jag sätter på vinterdäcken nu är en annan sak som kanske har sina nackdelar också men både jag och företaget har ju sparat på resurser och därmed även orsakat färre utsläpp. Så lite bra är det väl allt? Många bäckar små brukar ju leda till något större!

5 S ett fantastiskt verktyg

5 S är en japansk metod för att effektivisera verksamheten. Ursprunget är egentligen inte från Japan utan sägs vara en variant eller vidareutveckling av metoder som Ford använde. Det är inte heller Toyota som utvecklat detta arbetssätt. Om man ser på vad man vill uppnå i Lean, nämligen att undvika slöseri, ojämnheter och överbelastning så finns det ju många sätt att försöka komma fram till arbetssätt som leder i rätt riktning. 5 S är en sådan metod.

Varje S står för ett ord som anger vad man ska göra. De japanska är seiri (整理), seiton (整頓), seisō (清掃), seiketsu (清潔), och shitsuke (躾). De har till engelska översatts som sort, set in order, shine, standardize och sustain enligt Wikipedia. På svenska kan man säga sortera, systematisera, städa, se till, standardisera. Då missar man den sista, sustain. Om man slår ihop städa och se till (skick) vilket betyder att man både ska städa och underhålla maskiner mm. så får man ett S över och då kan man välja självdisciplin. Meningen är att man ska vara hållbar i sitt arbete med förbättringar och effektivitet. Man gör det inte bara en gång utan regelbundet om och om igen.

5 S Hur man gör i praktiken.

Sortera. Lite fult sagt så kunde man förr säga slänga men det är inte ok. särskilt inte i dessa tider när vi ägnar oss åt hållbarhet och absolut inte i min version av Lean, Lean Sustainability.

Man går igenom hela verksamheten och väjer ut vad man ska behålla i verksamheten. Allt som inte behövs ska man ta bort. Varför? Jo, de utgör ett hinder för effektivitet och hållbarhet. Om man snubblar på något och slår sig så är det ju dumt om man snubblar på något som man inte ens behöver använda i sin verksamhet. Saker är helt enkelt i vägen och utgör en risk för olyckor, det tar tid att åka förbi eller gå eller sträcka sig runt något för att nå det man behöver. Det kan uppta lokalutrymme, kostar pengar, kanske behövs i någon annan del av verksamheten bättre. Då kan man flytta det dit. Då har man ju även minskat på användningen av resurser eftersom man inte behöver köpa nytt.

Vissa saker, verktyg, maskiner kanske man bara behöver ibland. Då kan man kanske behålla det eller dela det med en annan avdelning eller företag. Delningsekonomi är just det.

Det man sedan absolut inte behöver måste ju tas bort. Kolla då om någon annan har behov av det i verksamheten eller någon annanstans. Man kan sälja eller skänka bort det. Om det inte går att avyttra kan man ge det till någon second hand butik. Annars får det gå till återvinning på någon återvinningscentral. Slänga eller bara behålla det i något hörn är det sista alternativet. Att regelbundet sortera är viktigt för en mer hållbar värld och i Lean bidrar det till bättre effektivitet och mindre överbelastning.

Systematisera

Man ska helt enkelt sätta allt i ordning för att verksamheten ska fungera bättre. Saker ska vara i en logisk ordningsföljd som följer produktionen. Då undviker man onödiga transporter och rörelser (slöseri, muda). Man kan märka upp allt med namn och nummer så det blir lätt att hitta och så man enkelt ser vad man inte behöver.

Städa / se till

Man ska städa och underhålla sina inventarier så de får en längre livslängd och behåller sin förmåga. Detta ger bättre kvalitet och färre avbrott i verksamheten. En välstädad verksamhet får även medarbetarna att må bättre. Arbetsmiljön blir bättre och säkrare. Överbelastningen minskar. På Youtube kan man söka på 5 S och då hitta amerikanska företag där man gör en för överdriven städning. De har inte förstått vad det går ut på. Det blir ju då överarbete och är ett slöseri (muda) i Lean och Toyotas Produktionssystem (TPS).

Standardisera

Se till så alla alltid gör likadan för att få en bra kontroll på verksamheten. Om alla gör lika blir det lättare att spåra fel och avvikelser. Både arbetsmiljö och effektivitet kan dock bli bättre om man vid behov tillåter lite skillnader. Vänster- och högerhänta har exempelvis olika förutsättningar. Sedan ska man ju inte nöja sig med det utan hela tiden utmana och försöka förbättra sig. Med standardisering kan man också mena att man har standardiserade delar t.ex. för att få mindre lager, lättare upplärning, lättare att åtgärda fel och annat.

Självdisciplin

Det gäller att härda ut. Det är lättare om man förstår att det är bra med effektivitet och hållbarhet. Medarbetarna bör även tjäna något av det hela. All vinst ska inte gå till företaget. 5 S ska vara en självklar del av verksamheten och när verksamheten står still eller vid regelbundna tider gör man en 5 S runda. Medarbetarna bör ha 5 S och vad slöseri, ojämnheter och överbelastning helt klart för sig vad det betyder och hur viktigt det är för både verksamheten och vår planet. Då blir det lättare med självdisciplin också. Låt inte någon teoretisk konsult lära ut Lean. Det måste vara någon med förståelse för vad det går ut på. Förhoppningsvis är jag och denna blogg en sådan.

Jag skrev hela detta inlägg direkt från huvudet så jag kan ha missat något och kanske uppdatera inlägget någon gång med nya meningar eller korrigeringar. Precis som det ska vara med 5 S och Lean.

Flytta mittlinjen på vägarna och kör i ett annat spår!

Jag läste om detta i en bok jag lånade, nämligen att flytta på den vitmålade väglinjen på vägen i sidled. Man har naturligtvis själv reflekterat över detta problem. Vilket problem? Jo att asfalten på vägarna sjunker ner där bilarna vanligtvis kör i mitten. Bilarnas tyngd och att alla kör ungefär på samma avstånd från mitten och sidan gör att det blir nedsjunkna spår på vägarna. Dessa är också besvärliga när det regnar kraftigt. Spåren blir fulla med vatten och det blir svårare att köra och man riskerar vattenplaning vilket kan leda till olyckor.

I ett land som Sverige, som ändå inte är särskilt mycket befolkat, där alla huvudvägar är asfalterade blir det livligt trafikerade vägarna ganska snabbt dåliga och måste asfalteras om. Europavägen i min hemstad tror jag asfalteras om kanske vartannat eller vart tredje år. Detta måste kosta samhället miljarder.

Flytta och måla en ny mittlinje! Om vägen är tillräckligt bred skulle man kunna flytta mittlinjen efter ett tag för att få bilar att köra i en annan linje, annat spår. Detta skulle resultera i att vägarna blev mindre nedsjunkna eller utslitna eftersom man då flyttar tryckpunkten på vägen. Vägarna skulle förhoppningsvis hålla längre och körupplevelsen skulle kunna bli bättre och säkrare. Staten skulle också spara miljarder i utgifter vilket kan vara bra i dessa tider med många som lever under sämre förhållanden och när staten borde ta ett större ansvar för klimatförändringarna och för att minska på utsläppen så vi får en renare värld med bra luft och vatten. Om mittlinjen flyttas lite skulle vi förhoppningsvis följa detta och om man dessutom vet anledningen till det så bör det ju lyckas ganska bra.

Flytta mittlinjen på vägarna och bidra till ökad hållbarhet och bättre finanser för staten. Medborgarna skulle kunna få bättre vägar, lägre skatt eller en regering som har råd att satsa på andra viktigare saker än att asfaltera om en väg med 2 års mellanrum.

Lifehacks, är de bra för livet?

Jag har ju alltid gillat effektivitet och smarta lösningar. Därför tycker jag att Toyotas Produktionssystem eller Lean är en bra filosofi för detta. En lite nyare “metod” är lifehacks. Det ska vara saker eller lösningar som underlättar ditt liv, arbete eller fritid på något sätt. Vanligtvis något som underlättar en uppgift så den går snabbare, blir mindre tråkig eller ger ett bättre resultat.

På Youtube, Instagram och andra medier kan man hitta tusentals lifehacks. Sök på #lifehack eller #lifehacks. Det finns även mer specifika hacks till exempel #carhacks #moneysavinghacks #kitchenhacks med flera.

Men hur är det då med lifehacks och hållbarhet? Namnet lifehacks antyder ju att det är något som ska gynna livet. Vårt mål i livet är ju att överleva, men vi vill ju inte bara överleva utan leva bra också i de flesta fall. Lever man bra har man ju även lite marginal till överlevnadsnivån vilket kan betyda att du klarar livet lite lättare. Lifehacks är ofta att man använder någon grej som gör en uppgift lättare. Ett verktyg är ju då egentligen ett lifehack jämfört med att göra något för hand. Likadant så är ju då en maskin ett lifehack om man använder det istället för ett verktyg. Går det snabbare eller ger ett bättre resultat så är det kanske ett lifehack. Du kanske redan nu kan gissa vad dilemmat är. I många lifehacks ska man använda någon sak för att göra något. Om det är en stor förbättring så är det väl bra men om det bara är en liten förbättring så kanske det inte är så bra ur hållbarhetssynpunkt.

En hammare är ju bättre att spika med än en sten. En batteridriven skruvdragare är bättre än en skruvmejsel. Många av dessa traditionella verktyg tar vi för givet, och de är ju bra annars skulle de inte finnas kvar. De verktyg och hjälpmedel vi redan har haft ett bra tag betraktar vi dock inte som lifehacks. Många av de som visar lifehacks använder någon ny grej som inte är så vanlig än eller gör ett eget slags hjälpmedel. Man kan också använda något på ett nytt sätt. Ofta är humor ett viktigt moment i presentationen av ett lifehack.

Det är just det som är problemet, att använda något. Meningen med effektivitet är ju att minska på slöseri genom att använda mindre resurser. Om något gör att du klara av en uppgift snabbare och bättre så sparar du tid. Tid är en resurs. Men om vi ska betrakta hållbarhet ur planetens synvinkel så kan det vara dåligt att tillverka något av ett material som kanske inte är så miljövänligt och det kostar ju också och själva hanteringen, tillverkningen och försäljningen bidrar ju också till sämre hållbarhet.

Därför är det viktigt att du tänker efter om du verkligen behöver den där prylen som gör det lättare för dig. Matlagning och köket är något som har många lifehacks. Apelsinskalare, formar för att koka ägg och massor med smågrejer för att skala, riva, baka mm. Så fråga dig själv, kan du skala en apelsin för hand? Måste du koka ägg i en plastform i mikron? Har man bråttom, har svårt att utföra vissa moment eller gör något i stora volymer då kan det vara bra även med “onödiga” prylar men annars kanske man kan avstå. Vi ska ju spara på resurser och minska på utsläppen. Olyckor och dålig hälsa ska också undvikas. Så tänk efter innan om ett lifehack du ser är bra. Försök göra smarta lifehacks som underlättar något tillräckligt mycket för att det ska vara lönt ur hållbarhetssynpunkt att göra det. Försök göra lifehacks av något som återanvänds eller något som kan användas till flera saker. Då minskar du på slöseriet samtidigt som du undviker att överbelasta världen. Det är detta konceptet Lean handlar om. Lean är då egentligen garanterat bättre än bara lifehacks.

Men lite kul ska man väl ändå få ha. Jag har själv en lifehackkanal som heter Lifehackmasters. Du kan finna den på Instagram, Facebook och Youtube bland annat. Just nu inte särskilt mycket innehåll. För att presentera ett lifehack behöver man ju kanske köpa in eller tillverka något. Lyckas göra det och spela in eller ta foto ock skriva text och sedan lägga ut det på någon av kanalerna. Det har jag inte direkt tid eller ekonomiska resurser till att göra. Men jag tänkte jag kan skapa en ny kategori här och bara skriva om lifehacks som jag kommer på eller som jag sett hos andra. Jag ska lägga dem i en ny kategori “Lifehacks”på denna blogg. Då får du vara medveten om att ett lifehack kanske inte är så bra hållbarhet för alla som använder den. Men jag ska försöka skriva om lifehacks som även är bra för en hållbar värld.

Öppna inte matförpackningen för tidigt och förvara den rätt

I en Facebookgrupp om hållbarhet såg jag ett inlägg från någon som öppnade en burk inlagda rödbetor och de blev sedan dåliga efter ett tag. De förvarades i rumstemperatur efter öppnandet. Ett enkelt sätt att få bättre hållbarhet i världen är ju om vi kan få våra livsmedel att hålla tills vi ätit upp dem.

Konserv är ju en bra uppfinning, även glasburkar är typ konserver om de har ett vakuum. Du märker det när du öppnar, svårt i början, sedan släpper det. Men när man öppnat är det ju att betrakta som en färskvara. Vissa livsmedel särskilt de med konserveringsmedel håller kanske länge men de ska ju vara i kylskåpet.

Så för att öka ditt bidrag till hållbarhet, förvara livsmedel på rätt sätt. Köp inte för stora förpackningar så du inte hinner äta upp allt innan det blir dåligt. Öppna inte innan för smakprov innan du börjar använda det på riktigt.

Fiskpinnar bra eller dåligt

Stekte lite fiskpinnar (fish fingers) häromdagen, tycker faktiskt att det är gott. Tänkte dock på att i någon matdebatt eller artikel var det någon, kanske en kock som sa att fiskpinnar inte är tjänligt som människoföda. Frågan är hur han tänkte. Naturligtvis är det så att en fiskfilé från en god fisk kan bli en godare rätt tillagad och den kan vara nyttigare också med högre proteinhalt. Men hur är det med nyttighet och hållbarhet?

Människans mål är ju att överleva, därför är bra mat något bra om den ger oss energi med mera. Fisk innehåller ju protein bland annat av bra kvalitet för det mesta. Fiskpinnar görs kanske ofta av mindre bra bitar av fisken som blir över när man skär ut filéer. Proteinhalten är nog inte lika hög och smaken inte lika bra. Men vad var människan mål? Jo, överleva och helst leva bra. Alla människor har ju inte bra ekonomi och kan köpa fin mat varje dag. Fiskpinnar är ju oftast ganska billiga så det gynnar ju överlevandet för de med lite sämre ekonomi. Ett annat problem är ju att vi äter lite för bra och har många överviktiga personer i världen och många med andra hälsorisker. Om fiskpinnar inte är lika nyttiga som “riktig” fisk så kan det på ett sätt vara bra. Man äter dem och får inte i sig så mycket protein som från vanlig fisk och kanske därmed inte ökar så mycket i vikt.

I Asien är man specialister på att ta hand om det mesta från havet. Man slösar inte bort fiskfenor, skinn och sämre bitar. Befolkningen är ju stor och ekonomin är inte den bästa för många. Därför vill man ta tillvara på det mesta som går att äta. Det är ju faktiskt effektivitet. Man ska ju undvika slöseri. Att åka ut med en båt i havet och fånga fisk och låta hälften gå till spillo som avfall kan ju inte vara hållbarhet, inte vare effektivitet och inte heller ansvarsfullt. Man ska ta det man kan få tag på. Om vi inte skulle äta fiskpinnar som är gjorda på mindre bra bitar av fångsten skulle vi ju få fånga mer fisk om de som inte tycker vi ska äta fiskpinnar skulle vara nöjda. Det skulle betyda att haven blir mer utfiskade, fler båtturer med utsläpp och annat. Mer personal som måste ägna sig åt fiske mm. Att ta tillvara på hela fångsten är alltså absolut viktigt för hållbarhet och ansvar för miljön och fiskbeståndet i haven. Fiskpinnar är mer hållbarhet än fisk.

Så du som äter fiskpinnar och annat som är gjort på fiskfångsten. Skäms inte. Du kanske bidrar till en mer hållbar värld. Sedan är det ju en annan sak om fiske i sig är hållbart eller inte. Men så länge vi fångar fisk och annat från havet är det bra att ta tillvara på vad det kan ge.

Rätt tillagad med rätt tillbehör är det också gott och nyttigt samtidigt som du bidrar till en mer hållbar värld. Den som sa att fiskpinnar inte är att betrakta som människoföda har ingen aning om vad hen pratar om. Finsmakare med inskränkt synsätt och svårigheter att se helheten kan vara ett hot mot planetens överlevnad. Har du inte heller råd att köpa dyr fisk så är det ju självklart att man köper vad man har råd med så man själv och familjen får mat för dagen och du bidrar även till hållbarhet mer än fiskätaren. Så fortsätt med fiskpinnar!

Diska smart, spara vatten, rensa diskbänken

Nu kör vi en tråkig grej? Hur var det i skolan på lektionerna på hemkunskapen. Diska, blä!

Man skulle skölja disken i en balja med kallt vatten. Vem gör det idag? Men låt oss se om det finns något att spara vid diskbänken. I Sverige har vi ju ganska gott om vatten och av bra kvalitet och det kostar ju inte så mycket heller så vi kanske inte bryr oss så mycket men i ett globalt perspektiv borde vi kanske göra det lite mer.

Spara vatten: diska inte under rinnande vatten, fast är det en enstaka tallrik och lite till så kan det väl gå an för det krävs ju en del vatten i diskbänken om man ska fylla den. Diskmaskin sägs dra mindre vatten men då bör du fylla hela, inte skölja för mycket innan och köra ett program som drar lite mindre.

När du diskar bör du inte ha varmare vatten än nödvändigt, även om du har diskmaskin. Det spar el och därmed både pengar och minskade utsläpp och mindre risk för haverier vid värmeverk.

Spara på diskmedel, använd inte för mycket, diska med full maskin, använd diskborste eller svamp som doserar lite diskmedel i taget, använd en liten burk som doserar typ quickdisk. Den är smidig, dutta bara diskborsten på locket så får du upp lite diskmedel.

När du ska dricka vatten eller fylla något brukar man ju spola en stund innan. Detta vatten rinner ju ut direkt. Lägg en liten bytta under eller ha proppen på diskbänken så du kan använda vattnet till att skölja eller vattnet i burken till att vattna blommor mm.

När du skalar morötter, potatis mm. Skala först och skölj sedan den färdigskalade delen. När du spolar i slasken, låt inte skal mm. åka ner i avloppet. Det ger mer arbete för reningsverket och du riskerar stopp i avloppet vilket kan kosta stora pengar. Bättre är att samla ihop skalen och lägga de i återvinningen för matavfall. Då bidrar du dessutom med gratis råvara för de som gör biogas mm. i de kommunala anläggningarna. För att lätt kunna samla ihop och återvinna rester så de inte åker ut i avloppet är det bra med en sil i diskbänken som samlar ihop rester och bara släpper ner vatten. På min diskbänk är silen ganska stor. Lätt att ta loss och tömma i soppåsen. En enkel diskbänksrensare i plast är också smidig att göra rent diskbänken med.

När du ska brygga kaffe, tar du då kaffekannan och spolar en stund i kranen och fyller sedan kannan. Häller i vatten i kaffebryggaren och häller bort det överflödiga vattnet. Häll inte bort det, vattna blommor eller spara för sköljning. Ett bra lifehack är att du fyller med koppar eller muggar istället. Om du vill dricka 2 muggar kaffe så fyll muggen 2 gånger och häll i bryggaren, då använder du endast det vatten du behöver.

Ibland är man rejält törstig och vill dricka riktigt kallt vatten. Då får man spola en bra stund. Det är väl slöseri. Ha en flaska vatten i kylskåpet i stället så sparar du mycket vatten.

Innan var det populärt att klaga på de som köpte flaskvatten när vi i Sverige har bra nästan gratis vatten i kranen. Det är ett stort slöseri med transporter, förpackningar mm. Om man kollar på dagens ungdom så är det ju inte så mycket flaskvatten som gäller, däremot köper de enorma mängder med energidryck och vitamindryck. Det är ett jätteslöseri med pengar, resurser, utsläpp mm. Visst det innehåller lite vitaminer och lite uppiggande ämnen kanske men det kan man få i sig på andra billigare sätt och det är nog inte nödvändigt heller. Det är ändå bara mest vatten och det kan du dricka hemma eller fylla på en flaska på jobbet eller i skolan.

Så tänk över dina vatten och dryckesvanor lite och se om du kan öka ditt bidrag till ökad hållbarhet lite. Lyck till med vattnet!

Hållbarhet i badrummet och toaletten

När du borstar tänderna, stäng av vattnet medan du borstar. Ha endast på kranen när du fuktar tandborsten, sköljer munnen och gör rent tandborsten. Du spar vatten och pengar förutom att samhället sliter mindre på infrastrukturen och deras lager av vatten ökar.

Använd inte varmare vatten än nödvändigt. Du sparar på el och därmed på de utsläpp som kraftverken orsakar, därmed mindre olycksrisk, lite pengar sparar du också.

När du spolar toaletten, använd knappen för snålspolning, liten spolning, om möjligt. Min toalett såldes som snålspolande i reklamen. Den har 2 lägen 2 och 4 liter förinställt. Detta är lite för lågt tycker jag. Ofta får man spola 2 gånger och därmed sparar man kanske inte alls så mycket som man tänkt. Den går dock att ställa om till 3 och 6 liter, då kanske det räcker att spola en gång.

Duscha istället för att bada. I många hus har man inte ens badkar längre så det är ett problem som minskar. Däremot så är det ju skönt med ett bad om man nu har det. Men man ska kanske göra det högst en gång i veckan. Är det då så bra att duscha? Många gillar ju duscha i kanske 20 minuter. Det är onödigt långt. Vill man spara maximalt så blöt dig, stäng av vattnet, tvåla och schamponera in dig och sätt sedan på vattnet igen, inte för varmt. Avsluta gärna kallt om du vågar. Det sägs vara nyttigt. Du slipper göra ett kallt vinterbad i någon sjö eller havet.

Hur är det med ljuset i ditt badrum? Om man har ett fönster så behöver man inte tända belysningen lika ofta.

Byter du alla handdukar varje vecka? Lägger dem i tvätten och tar nya. Om några inte använt sina handdukar mycket eller du kanske inte haft några gäster så behöver man inte byta ut dessa handdukar. För att det ska matcha och se snyggt ut så kan det ju då vara bra om man har flera likadana handdukar eller i samma serie. Så det inte ser alltför ovårdat ut. Du sparar vatten, el, tvättmedel, sköljmedel, på tvättmaskinen, torktumlaren, värmefläkten, arbete och tid och du bidrar till en lägre el- och vattenproduktion som ger besparingar för samhället och förre utsläpp mm. Handduken kanske också slits mindre vilket då också kan vara positivt för ökad hållbarhet.

Fläkt är bra för att leda bort fukt och lukt men en mekanisk ventilation drar ingen el alls.

Ett tips som man kanske inte vill följa är att man ska kissa i duschen. Detta skulle spara miljontals liter vatten för samhället årligen.

50 sätt att sabba planeten

Håller just på att läsa en bok som heter 50 sätt att sabba planeten. Den är så där 15 år gammal. Den tar upp lite ironiskt men faktabaserat hur man kan påskynda planetens förstörelse. Det anges också sannolikhet för att vissa saker inträffar. Hur man kom fram till dessa procentsatser är svårt att veta för även om chansen uppgavs till 50 % för flera händelseförlopp så av det jag läst hittills verkar inte mycket ha infallit nu 15 år efter att boken skrevs och knappast de närmaste åren heller.

Jorden kanske har en bättre läkeförmåga än vi kanske tror. Fast vi blir ju hela tiden fler och trots att många människor verkar vara engagerade så blir det nog hela tiden en aning sämre på flera områden. En del klagar på politiker att de inte gör något. Men man kan inte bara skylla på dem. De som faktiskt försämrar miljön är vi själva, allihop. Vi har ju knappast ändrat vårt levnadssätt i någon större omfattning. Inte ens de som åtminstone påstår sig värna om miljön. För att det ska ske någon förändring måste vi själva försöka göra något. Gärna en liten sak i taget. Gör en liten förändring och sedan om ett tag gör du en till. Politikerna bör våga vara tuffa och kräva åtgärder genom att bestämma om åtgärder som inträffar om ett visst antal år och ger oss chansen att ställa om till de nya omständigheterna. Det verkar dock otroligt. I Sverige vill den politiska grupp som har stor chans att vinna nästa val t.ex sänka bensinpriset, sänka skatter (särskilt för höginkomstagare), behålla kärnkraft, ge mindre bidrag till bra projekt mm. Tvinga folk som har det svårt att flytta ut från kommuner så de slipper betala försörjningsstöd för dem (social dumpning). Tvingas man mot sin vilja flytta ut till en annan stad bort från släkt och vänner blir man knappast mer hållbar. Att bo i en stad är dessutom på många sätt bra för hållbarhetsarbetet. Men genom att skicka ut dem kan man sänka skatten så de som tjänar bra i kommunen får mer pengar över till att förbruka resurser som belastar miljön och spär på klimatförändringarna. Det “roliga” är att många kommer rösta för dessa förslag och ändå har vi mage att påstå att miljön är viktig. Alla partier särskilt V, M, SD, KD, L och S och C borde skärpa sig. De ägnar sig bara åt populism och pajkastning för att få billiga poänger och röster.

Jag kommer därför börja skriva lite inlägg ibland som liknar 50 sätt att sabba planeten fast tvärtom. Typ 50 sätt att rädda planeten genom små enkla förändringar vi kan göra i vårt liv och några större som politikerna kan försöka fixa genom att försöka ta åtminstone lite samhällsansvar. Det har varit dåligt med det sedan 2014 när alliansen förlorade valet och alla helt plötsligt bara blev intresserade av makten och i de lägen man är i opposition ofta försöker sabotera för de andra. Man tvingar t.ex. en regering att arbeta under en annans budget. Då blir det svårt att bedriva en ansvarsfull politik. Senaste tiden har man också börjat sabotera med flit. En budget som knappt går ihop för att man sänkt mycket skatter mm. och där regeringen tvingas försämra budgeten för att få igenom några av sina egna idéer, vad händer då? Jo, oppositionen tvingar igenom större satsningar inom vissa områden trots att de vet att man redan saboterar budgeten. Åtgärderna kan visserligen verka bra om man ser på den i sitt egna sammanhang men om man ser på helheten så går det inte ihop och det vet de. Det är bara ett spel för att vinna nästa val. Sverige börjar allt mer likna Trumps USA.

Men du kan i alla fall försöka föregå med gott exempel genom att göra små förändringar. Börja nu och försök under tiden hitta någon seriös politiker att rösta på i nästa val oavsett vilket parti du tänker rösta på. Det finns bra idéer hos alla, nej kanske inte riktig alla men hos många i alla fall.

Just nu när jag tänkta avsluta inlägget, såg jag en nyhet i mobilen. Partiledaren för KD är ute på en turné som kallas “samhällsgemenskap” men säger i princip att det är bra med social dumpning och tiggeriförbud som en stad genomfört där S har makten. Viktiga frågor. Flytta problemen till annan plats. Jag/vi vill inte hjälpa någon, åtminstone inte i vår egen kommun. Då blir det ju svårt att sänka skatten. Är det det som kallas kristna värderingar?

Och en intressant kommentar på detta blev det också.