Köpsallad på tallrik

På jobbet har vi kunnat köpa sallad något år eller så . Picadeli självplocksallad. Matsalspersonal fyller på varje dag. Företaget som ju såklart påstår sig vara för hållbarhet är det ju inte alltid. Redan första dagen såg man ju att det var ett stort slöseri. Man plockade salladen i samma pappersformar och eventuellt med lock som de har i affärerna. Sedan väger man och betalar i kassan. Men vi äter ju på lunchrasten. Det finns redan tallrikar att använda och de diskas i diskmaskin. Att då plocka i en form, äta direkt och sedan slänga formen i soporna. Vilket slöseri och inte hållbarhet. Helt idiotiskt.

Men även de icke hållbara kan chocka oss. Denna vecka låg det plötsligt tallrikar där formarna låg innan. Avfallet minskar rejält. Fast de finns de som vill spara salladen till senare och för dem finns inget alternativ än. De tog bort formarna. Kanske man kunde ha lite plastfolie eller något i alla fall? Vi har ju gemensamma kylskåp men där kan det bli lite trångt. Det får man väl lösa själv helst, egen låda kanske. Då blir det ju inget mer avfall. Men i alla fall så är det en förbättring.

Sedan finns det ju dem, jag själv bland annat, som tar med matlåda till jobbet. Jag värmer i mikron och äter ur matlådan. Det finns vissa som lägger över på tallrik. Det kanske är snyggare och bekvämare men det bidrar ju inte till mer hållbarhet i alla fall. Det blir ju dubbel disk och vattenåtgång och mer diskmedel. Vill man vara riktigt hållbar så äter man direkt ur sin matlåda. Vissa är ju lite rädda för plast som kan lossna från lådan eller flaskan. Är man det så rekommenderar jag matlådor och flaskor i glas. Risken för dålig hälsa är nog inte jättestor i plast men glas är ju lite mer hygieniskt och den håller sig fräsch längre. Så det är ju också hållbarhet. Vissa matlådor i plast är ju inte så bra. Köpte ICAs egna en gång men efter ett år eller så var de helt grumliga och fula. Slängde allt och köpte nya. Och blir de repiga typ då är ju risken stor att en del av plasten passerar din kropp. Så matlådor i plast som håller sig blanka är nog bättre köp både för hållbarhet och hälsa.

Så avslutningsvis. Försök använda så lite tallrikar och formar som möjligt. Hamburgarmeny är ju en katastrof som jag skrivit om tidigare. Köper ni pizza till jobbet en gång i veckan typ? Ät från kartongen. Delar du med någon dela pizzan och ät från varsin halva från kartongen. Försök och tänka efter var du kan spara på förpackningar, vatten, diskmedel och så vidare. Resultatet blir bättre hållbarhet, mindre avfall, lägre kostnader och kanske bättre hälsa. Det kan det väl vara värt?

Fyll inte sopkärlen!

Återvinning är bra men det är ännu bättre om vi inte får så mycket avfall.

Efter senaste sophämtningen gjorde jag rent kärlen (det behövdes i sommarvärmen). När de nu var tomma så tänkte jag lite på återvinning. I min kommun har vi 8 fraktioner i kärlen och allt går till återvinning. Maten rötas och blir biogas eller el. Det brännbara bränns och blir fjärrvärme och el. Det är dessutom bara ca 20 km till värmeverket så transporten belastar inte miljön så mycket heller.

Är de då bra att återvinna? Fulla kärl varannan vecka eller 1 gång i månaden ger ju mycket för återvinning och produktion av fjärrvärme och el. Svaret är både ja och nej. Att man i sitt hem kan samla i stort sett allt avfall till återvinning i sina egna kärl är fantastiskt. Det ökar ju chansen att folk faktiskt sorterar sitt avfall. Då och då åker jag till sortergården med det som inte får plats eller kan läggas i mina kärl. Men men. Det som ligger i kärlen är ju förpackningar på sådant som jag handlat och mat som jag inte använt. Konsumerar du mer så blir det mer förpackningar. Konsumtion betyder att jag orsakar resursanvändning. Metall, plast, trä mm. Om jag skulle handla mindre eller välja varor med lättare eller inget emballage skulle det gå åt mindre resurser. Avfallet blir ju mindre men eftersom jag förbrukat mindre så behövs det ju inte heller mer till återvinning. Så om jag återvinner allt mitt avfall så är det bättre om kärlen inte blir allt för fulla till nästa sophämtning. Det är ett bra mått du kan använda dig av för att se hur mycket du köper och hur mycket resurser du använder. Matavfallet är också intressant. Handlar du för mycket så mat blir gammalt eller om du lagar till för stora portioner som du sen måste slänga en del av så ökar ju matavfallet. I just min kommun används ju det också men livsmedelsproduktion är ju en av de stora miljöbovarna. Så vi måste eftersträva att det blir så lite matavfall som möjligt.

Om vi tänker globalt men även lokalt så finns de ju de som inte har det så gott ställt eller tvingas gå hungriga ofta. Då är det ju dumt att köpa och laga mat som inte används. Det kan fördelas bättre. Pengarna du sparar på att handla smartare kunde gå till välgörenhet till en viss del kanske. Affärer och restauranger har ju börjat med att sälja ut billigare eller skänka bort livsmedel som börjar bli gammalt men som fortfarande är fullt användbart. Restauranger kan erbjuda det som blir över från dagens rätt- menyer till matlådor med ett billigare pris. Det finns några appar för detta där man kan boka och betala innan man hämtar upp en måltid. Det finns affärer som säljer varor med kort datum mm. Vad kan då vi som har mat över hemma göra? Kan vi skänka eller sälja det via internet eller ta med oss och ge det till någon som kanske behöver det eller någon hjälporganisation som hjälper de som har det svårt. Handla och laga mat smartare, det du ändå misslyckas med bör du skänka bort eller kanske sälja billigt.

Avslutningsvis. Kolla hur mycket du har fyllt dina avfallskärl innan de töms. Försök minska mängden till nästa tömning. Då har du bidragit till minskad resursanvändning och därmed bättre hållbarhet. Färre resurser, mindre utsläpp, färre transporter, mindre slitage på fordon, maskiner och infrastruktur. Färre olyckor.

LITE I KÄRLEN ÄR ALLTSÅ BÄTTRE ÄN MYCKET!

Lean skolan. Del 2. Effektivitetsteorins utveckling.

Idag är Toyotas Produktionssystem och Lean och en del andra effektivitets- och förvaltningssystem ganska väl utvecklade och beskrivna men tillämpningen är det ändå lite si och så med.

I slutet på 1800-talet började effektivitet beskrivas och utvecklas på allvar. Frederik Winslow Taylor studerade effektivitet och hans arbeten kan benämnas som Taylorism.

Han införde att man ska studera alla arbeten vetenskapligt för att komma fram till det bästa sättet att utföra arbetet på. Med det menade han det sätt som ger störst produktion på minsta möjliga tid. Någon välutbildad som man ansåg vara smartare än en arbetare skulle studera arbetet och lära arbetaren arbeta på det effektivaste sättet. Man skulle ha rätt man på rätt plats. Tanken är god men det kan leda till dålig arbetsmiljö då arbetare får jobba på samma sätt på samma plats alltför lång tid. Man kan väl inte heller vara övertygad om att den som studerar arbetet är bättre än den som arbetar. Detta leder nog lite till vi och dem känsla. Och det kan hindra utveckling och motivation så det på sikt blir sämre. Vilket Sovjetunionens utveckling är ett exempel på.

Visserligen kom han fram till att om man får ta nödvändiga pauser så orkar man utföra ett bättre arbete efteråt. Men allting gick ut på att tillverka snabbt med maximal vinst. Livskvalitet kom i andra hand.

Henry Ford införde löpande band där tillverkning skedde som processflöden. Sidoprocesser matade huvudprocessen med material. Effektiviteten höjdes och kostnaderna och därmed priserna sjönk. Massproduktion och konsumtionssamhället föddes. Det finns dock lite nackdelar. Arbetsmiljön på löpande band var inte så bra. Även på SAAB inpå 1980-talen slets unga kvinnor ut på några år. Massproduktion kunde också leda till dålig kvalitet av olika orsaker. Den som haft en Ford kanske förstår vad jag menar.

Efter Andra Världskriget var Japan ganska utslaget och bristen på resurser var stor. Toyota som hade börjat tillverka bilar ville utveckla sin verksamhet och gav uppdraget till några personer. De reste bl.a. till USA och studerade tillverkning mm. De besökte en Supermarket. En affär där kunderna själva hämtar sina varor i hyllorna och går till kassan för att betala. Detta och lite tankearbete och andra försök ledde till något som blivit historia. Toyotas Produktions System som senare blev Toyota Way. Många företag i Japan har sin egen variant och tillslut blev amerikaner intresserade och började studera Toyota. Detta ledde till att man döpte arbetssättet till Lean. Hundratals skrifter har utgivits och det finns många konsulter nuförtiden. Många har dock fokuserat lite för mycket på att man ska undvika slöseri för att öka vinsten. Man kallar det visserligen kundfokus men det är snarare ett rättfärdigande av sin vinstönskan. Många som arbetar på företag som infört Lean är inte heller särskilt nöjda. De tycker att man måste jobba hårdare och snabbare för samma lön.

Det är därför du ska följa denna blogg för att lära dig hur man kan dra nytta av att vara effektiv. Inte bara för aktieägarna utan även för medarbetarna och hela vår planet.

Snabbmat & MacDonalds & Engångsförpackningar

Var och åt på MacDonalds. Tog en bild på det vi köpte. Är detta hållbart? Det finns lite olika synvinklar att se på saken. Vi var i närheten och behövde äta, så själva transporten, bilåkningen var inget större problem. Vi kunde ju lagat något hemma men det kräver ju också sina resurser.

Om vi nu ser på snabbmatsställen i allmänhet. Man får ju sin måltid i pappersförpackning, muggar, sugrör och lite till. Mycket är väl papper men det ju lite plast också. Om man ska ta med sig hem så måste det väl vara förpackningar men om du ska äta där då finns ju alternativ för bättre hållbarhet om restaurangen skulle vilja satsa på det. Om det skulle vara mer miljövänligt att äta där så skulle det ju vara bäst ur miljösynpunkt. Tar du hem kanske du tar ketchup i dessa små plastpåsar, du får en papperspåse och några servetter. Det används alltså mer resurser om du tar take away.

Eftersom det är en restaurang så skulle man kunna diska även här. Man gör ju det på alla vanliga restauranger. Så drycken skulle kunna vara i glas och hamburgaren då? Kanske man skulle kunna få den direkt på någon minibricka eller box. Frågan är då om det är bättre ur miljösynpunkt att diska än att ha engångsförpackningar. Man sparar ju på resurser helt klart. Vattnet som vi har bra tillgång till i Sverige återvänder ju i det ekologiska systemet. Vad händer då med förpackningarna? I min kommun finns ett kraftvärmeverk som tar hand om brännbart avfall och använder det till produktion av fjärrvärme mm. Så det går ju till återvinning. Hur är det i andra kommuner. Det köps och säljs ju mycket avfall men jag vet inte hur det är på andra ställen. I andra länder finns det definitivt kvar soptippar. Det jag tänkte på var att när jag la i mina förpackningar i avfallsfacken, säckarna var att vart det tar vägen. I Jönköping är det som sagt bara 20 km transport till värmeverket som återvinner det och producerar fjärrvärme. I andra kommuner kanske det blir längre transporter eller så går det till en soptipp. Detta kan ju inte vara lätt att veta så på avfallsstationen på en snabbmatsrestaurang borde det kanske finnas en skylt på vad som händer med avfallet. Det står kanske bara “Muggar” och “Övrigt”. Det skulle kanske stå “Brännbart, lämnas till värmeverk för fjärrvärmeproduktion 20 km härifrån. Då vet du om engångsförpackningarna ändå är acceptabla ur hållbarhets synpunkt. Restauranger som inte har dessa möjligheter till hyfsad hållbarhet bör kanske snarast börja med diskbara förpackningar som återanvänds åtminstone som alternativ.

Fråga den snabbmatsrestaurang där du brukar handla hur de gör i sitt hållbarhetsarbete. De har säkert nationella och globala mål de arbetar efter (det är bra) men det är minst lika viktigt hur de gör lokalt med just deras arbetssätt och förutsättningar. Föreslå förbättringar eller överväg att byta restaurang eller laga mer mat hemma.

Downsizing

Det finns en film på Netflix nu som heter Downsizing. Jag har inte sett den än men har sett trailern. Det handlar om ett par som väljer att förminska sig och hamna i någon sorts mindre värld. Detta fick mig att tänka på om det kan vara något för hållbarhet. Vi ska kanske inte förminska oss till små varelser som Teskedsgumman i den klassiska Julkalendern men vi kan väl downsiza på annat sätt.

Vilka bilar kör folk? En del har Volvo XC 90 andra XC 60 och de flesta har mindre bilar än det. Vilka har då de stora bilarna? Antagligen de som tjänar bättre eller får ut via sitt arbete. Själv har jag inte råd att köpa en så dyr bil, inte ny i alla fall. Jag har en Skoda Octavia kombi. Jag bor i villa och har ibland behov av att åka till sortergård med trädgårdsavfall och nyligen köpte jag en ny kyl när den gamla slutade fungera. Därför har jag en ganska rymlig bil. Den som tjänar bra har ju råd att köpa en dyr bil eller en dyr och stor bil, SUV som ju är populärt i dessa dagar. Men om du tänker på en högavlönad, läkare, ingenjör, chef, rektor mm. Dessa tjänar bra men behöver de en dyr stor bil. Svaret är nog NEJ. De åker knappast på tältsemester som behöver en rymlig bil. De flyger nog till Stockholm. De beställer nog hemkörning när de köper något stort. För de har råd med det och de har också råd med en fin bil. Status. Sedan är det ju såklart skönare att köra en dyr bil i de flesta fall. Man vill ju ha livskvalitet. Men vanliga arbetare skulle säkert ha mer behov av en bil som rymmer hela familjen, semesterprylarna och TV:n man köper på rea. Så vad har då detta med hållbarhet att göra? Den stora , dyra bilen kostar mer, kräver mer material och andra resurser för att tillverka, släpper ut mer avgaser och drar mer bränsle. Den kräver mer underhåll. Alltså sämre hållbarhet och ändå så behöver ju de flesta inte ens en sådan bil när vi vanliga människor kan klara oss med mindre. Här är det alltså läge att downsiza om man vill bidra till bättre hållbarhet. Köp en bil för dina behov, inte för din status eller överdrivna livskvalitet.

Fundera på vad du kan downsiza. Använder du mindre resurser både till inköp och underhåll av något så har du gjort något bra. Kan vi så downsiza oss själva? Ja det kan vi fast inte som i filmen. Men hur? Ja det tar vi i ett kommande inlägg.

Elbil i Norge och Sverige, hållbart?

Jag åkte på bilsemester till Norge från Sverige. Visste ju att det är bergigt men var ändå osäker på vägnätet. Nu har jag åkt över 1500 km i Norge i alla fall och tänkte på hur det var.

För det första, jag har knappt sett elbilar i Sverige men i Norge var det 1000-tals. Man mötte nya Tesla hela tiden och många andra märken som väl knappt finns i Sverige. Är då elbilar bra ur hållbarhetssynpunkt? Ja, det beror ju till stor del hur elen man laddar med produceras. I Norge produceras 96 % av all el från vattenkraft. En fantastisk siffra och det gör elbil till det självklara valet där. I länder med kol- och oljekraftverk blir det ju inte lika kul om man får öka produktionen ännu mer. I Sverige är 40 % vattenkraft, 40 % kärnkraft , 11 % vindkraft. Så det blir ju ganska rent men kärnkraft är ju som sagt kärnkraft. Händer något så är det en katastrof. Därför bör vi i Sverige öka takten på omställningen för att elbilar ska laddas hållbart på lång sikt och utan att öka risken för olyckor. Ibland får vi importera el och då finns risken att det blir sämre. Vi bör därför spara på onödig elförbrukning och bygga ut de miljövänliga alternativen för att ha hållbar el även vid elbrist.

Vägarna i sig, hur påverkar de hållbarheten? De norska vägarna var smala och det fanns nästan inga korsningar eller viadukter ens på Europavägarna! De hade rondeller överallt. 450 km tog mig 8 timmar att köra. En del av detta beror ju på att man hela tiden får bromsa in i rondeller och sedan öka farten igen. Fast ofta var det bara 60 eller 70 km/tim man fick eller kunde köra. Köra sakta är ju i och för sig bra men inte att behöva bromsa och gasa hela tiden. Jämn fart är också hållbarhet. Sedan kanske rondeller är bra ur olyckssynpunkt. I Sverige sker ju många olyckor när någon kör ut på en större väg. I Norge kör man ut i rondellen och då har ju bilar från andra hållet bromsat in.

Så elbil är nog bra. I Norge garanterat och i Sverige kan det bli det om utvecklingen går åt rätt håll.

Flyg i ekonomiklass!

Flygskam? Många av oss vill ta sig till platser långt bort och då är flyget ofta det bekvämaste sättet att komma dit. Så jag vill inte förbjuda flygresor. Resor utvecklar ju ändå oss människor och vi skapar kontakter och får nya idéer som kan utveckla samhället. För många är det också livskvalitet att åka någonstans.

Man bör undvika flyg om det går. Inrikes i Sverige, då bör man ta tåg eller buss. Flyga utomlands? Många resor är nog onödiga. Konferenser, möten mm. Politiker flyger gärna på skattebetalarnas bekostnad och vissa tar med sin familj utan att betala för sig. Ska du på semester? Vill man se Rom eller Florida då får man väl flyga dit men om man bara vill ha sol och bad kanske man inte ska välja Florida eller Mexiko om man kan få samma väder i Spanien.

När du då flyger, vilken klass väljer du? Flyget släpper ju ut i stort sett lika mycket hur många som är på planet fast vikt påverkar ju. Det innebär ändå att ett plan med många passagerare släpper ut mindre/person. Därför är flygplan med många sittplatser bäst ur miljösynpunkt. Välj alltid ekonomiklass. Flygbolagen får lära sig att många är bra, de borde minska på de platskrävande 1:a klass och businessklass. Vikten är också viktig! Res med så lite bagage som möjligt. I framtiden kan det också dyka upp flyg med miljövänligt bränsle. Kanske det finns flygbolag idag som blandar i lite eller flyger på ett bränsle som ändå är lite bättre ur miljösynpunkt. Man ska ju också naturligtvis flyga kortast möjliga sträcka. Det innebär att du ska välja direktflyg i första hand.

Vad kan då politikerna göra? Underlätta tågresande. Idag går tågen ändå hyfsat snabbt men det är ganska problematiskt och tidskrävande att ta sig till tåget. Det gör att bil och flyg ofta blir smidigare. I ett kommande inlägg ska jag förklara varför jag tar bilen. Flygen går ju inte helt fullbelagda och det finns många avgångar varje dag. Ett sätt att minska miljöpåverkan är att alla flyg går fulla utom det sista! Man skulle helt enkelt reglera trafiken. Alla som köper biljett till en viss destination får flyga i fullbelagda plan. Man fyller ett plan, skickar iväg det och sedan tar man nästa plan. De sista passagerarna får åka med det sista planet som då inte kanske blir helt fullt men alla andra skulle vara det. På detta sätt skulle man minska på antalet avgångar. Men det kräver ju att politiker på internationell nivå eller EU-nivå blir överens. Direktflyg är ju också att föredra, detta borde också kunna regleras på något sätt så folk i första hand väljer direktflyg. Men hur ska du undvika att resa utomlands? Ett bra sätt vore ju att man helt enkelt vill stanna i Sverige. Det bör finnas ett bra utbud på kultur och semesteraktiviteter till bra priser så man då och då stannar kvar i Sverige eller Norden på sin semester.

Åk oftare till sortergården!

Idag var jag iväg till sortergården (återvinningscentral) med mestadels wellpappkartonger av olika slag som vi samlat på oss och lagt i förrådet. Bagaget blev ganska fullt och det fick mig att tänka till. Det är faktiskt bättre att åka oftare och lämna av sitt avfall. Det viktigaste är att du faktiskt gör det men varför då oftare?

För att göra well och papper används trä och pappersmassa. Mycket kan dock göras av återvunnet material. Pappersförpackningar kan användas 7 gånger och hälften av allt papper i världen görs av returnerat material. Det blir lägre utsläpp och energiåtgång liksom färre resurser i form av träd. Skogen bevaras längre.

I Sverige är vi typ 10 miljoner invånare. Hur mycket pappersförpackningar,papper och annat återvinningsbart material har vi i hemmen just nu? Samtidigt produceras hela tiden nytt och då går det år en blandning av nytt och återvunnet. Om alla lämnade in allt de har just nu skulle ju tillgången bli bättre och behovet av att ta t.ex. ny pappersmassa skulle väl minska. Nu kan det ju vara tekniska och organisatoriska saker som spelar in men principen borde gälla.

Om vi tittar på konceptet Lean, så ska man skapa ett jämnt flöde av det man producerar. Om vi låter det ligga kvar länge hemma så saktar vi ner flödet och riskerar samtidigt att vi måste ta nya resurser i anspråk. Ett av målen med hållbarhet är ju att minska resursanvändningen så töm ditt förråd och åk till återvinningen.

Hållbarhet är viktigt för att vi ska ha kvar resurser på jorden och minska på utsläppen men det finns något som är ännu viktigare. Vårt mål är ju att leva bra och inte drabbas av ohälsa och olyckor. Detta inträffar när något händer som kan kallas överbelastning. I Lean är det en av 3 saker man ska undvika och i den form av “äkta” Lean som jag förespråkar (som du kan lära dig om i kategori “Lean skolan”). Överbelastning kan inträffa för dig personligen t.ex. när du blir sjuk av något främmande ämne eller om en maskin eller anläggning slutar att fungera. Naturen kan också drabbas av överbelastning. Vid en viss punkt kanske den t.ex inte längre klarar av att rena sig själv inom rimlig tid.

Hur hänger då detta ihop? Tänk dig att det finns stora lager papper som inte lämnats in. De som producerar använder mer el, transporter och skogsråvara för att göra papper och well. Att fler träd måste fällas påverkar vår luftkvalitet mm. Transporter orsakar mer utsläpp och olyckor. När elförbrukningen ökar måste fler kraftverk producera el. De miljövänliga alternativen som helst alltid ska gå kompletteras med kolkraft, kärnkraft mm. Kolet är inte bra och med kärnkraft kan en olycka någon gång hända. Det är därför viktigt att vi lever effektivt och inte använder så mycket resurser och helst ingen ny råvara alls om det kan undvikas. Sparar vi på el så kan utsläpp och framtida olyckor undvikas. Många motståndare till grön ekonomi säger att elen inte kommer räcka till för våra behov. Det blir i alla fall lättare om vi lever på ett sätt som sparar el. Då kommer vi snabbare fram till ett samhälle med grön ekonomi som lever i samförstånd med naturen. En del i detta är då att vi återvinner så mycket det går och så snabbt som möjligt så det inte ligger enorma mängder användbart material runt om i världen.

Så plocka ihop det som går att återvinna och lämna in!

För den som vill lära sig praktisk Lean. Detta minskar på alla 3 huvudfaktorer man ska undvika: ojämnheter, överbelastning och slöseri (väntan, onödiga transporter, onödiga rörelser, onödigt lager, fel, överproduktion och överarbete; användning av mer resurser än vad som egentligen behövs). Dessa resurser kanske ligger i ditt förråd?

Lean skolan. Del 1. Äkta Lean.

Det här är första delen i en serie där du kommer lära dig vad “äkta” Lean är. Lean betraktas vanligtvis som ett koncept för effektivitet. Denna blogg handlar ju också om hållbarhet och livskvalitet. Jag kommer därför presentera min egen variant på Lean som sätter mer fokus på just detta. Jag skrev “äkta” Lean för att många av de Leanböcker och presentationer av Leankonsulter alltför ofta till största delen handlar om att minska på slöseri med resurser. Man glömmer eller bryr sig inte så mycket om en annan av de 3 faktorer man ska påverka, nämligen överbelastning. För att få en hållbar värld är det just det man ska undvika. Att många inte sätter detta i första hand kan också vara en anledning till att Lean inte alltid är så populärt bland medarbetarna på företag eller organisationer där man försöker införa Lean (man upplever att man vill pressa personalen att göra mer).

Om man frågar människor vad meningen med livet är så svarar många att det helt enkelt är att leva. Ser vi på allt liv, växter, djur och människor kan vi se att det är just det de försöker göra. Överleva i första hand och om man gör det vill man gärna leva lite bättre. Lever man lite bättre skaffar man sig lite marginal för sitt liv. Man vill inte överleva med knapp marginal. Sjuk, hungrig, trött eller olycklig är inget vidare liv. Man vill ha lite bättre livskvalitet och levnadsstandard. Därför är detta det viktigaste. I Lean ska man undvika överbelastning och inte använda mer resurser än vad som behövs. Då motverkar man att man sjunker ner mot överlevnadsnivån och man kan använda resurserna till att räcka till en bättre levnadsstandard. Då bidrar man samtidigt till hållbarhet. Inom filosofi och psykologi är det ofta så, allt hänger ihop på något sätt.

För att förstå bättre hur man kan få en bättre värld får man gå tillbaka till livets mål för att få bättre grepp om hur man ska använda Lean på bästa sätt. Lean är en utveckling eller snarare än variant på Toyotas Produktionssystem som utvecklades efter andra världskriget. Toyota är ju japanskt och i Japan och Kina har det ju i årtusenden filosoferats om frågor om livet. Detta satt säkert någonstans i bakhuvudet på de som utvecklade konceptet. Även om det inte gjorde det så kan man genom att se på huvudprinciperna de utvecklade att man kan använda dem för ett koncept som gynnar alla människor. Livskvalitet, levnadsstandard, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

I nästa avsnitt i Lean skolan ska vi göra en liten historisk tillbakablick i ämnet effektivitet.

Malmö under vatten!

Man kunde läsa idag att Malmö år 2100 kan ha 1 meter högre havsvattennivå så delar av staden kan ligga under vatten. Hur det går med det återstår att se men vad kan vi göra med denna info. De naturliga klimatförändringarna kan vi inte påverka så lätt idag, eller? Ja det beror ju på hur förändringar sker, blir det t.ex. varmare eller kallare. Högre vattennivå p.g.a. smältande isar beror ju på varmare klimat vid polerna. Dagens utsläpp sägs ju påverka temperaturen uppåt, så där kan vi kanske förebygga det genom att minska på utsläppen av ämnen ut i luften eller något annat som påverkar indirekt. Exakt vad det är, ska jag inte försöka ge mig på just nu.

Hur kan vi då se tendenserna? det verkar ju inte stiga så mycket nu. I genomsnitt ska det väl vara 1 cm om året? Det fungerar nog inte riktigt så. I många skeenden finns det någon slags brytpunkt. När man når ett visst läge accelererar processen. När det gäller det här så kan det ju inte vara helt lätt att veta. Men du kan ju prova principen. Ta ut ett isblock från frysen och lägg ut det i olika temperaturer. Beroende på hur stor isen är och hur varmt det är kommer smältprocessen öka markant vid vissa lägen. Så du kanske inte märker något i Malmö år 2025 men kanske 2075.

Om du bor vid någon havsstrandtomt kan du ju göra egna mätningar. Mät ett avstånd från strandkanten till någon punkt som kommer finnas kvar länge, en sten, en väg, ett hus eller liknande. Mät varje år och skriv upp.

Kan vi då skydda oss mot detta på något sätt? Om du vill köpa ett strandhus så kommer nog inte du riskera att påverkas om du nu inte är typ 20 år. Men om du vill att dina barn eller barnbarn ska ha nytta av huset bör du kanske köpa ett hus som ligger ett par meter upp i nivå. I USA vill ju republikaner satsa miljarder dollar på att bygga murar mot Mexiko (och handelshinder mot andra länder). Det vore ändå intressant om de tömmer sin ansträngda statsbudget på detta och sedan om några år börjar märka att vattnet börjar stiga vid Manhattan. Tror inte andra länder blir så sugna på att hjälpa till.