Marknadshyror, ekonomi, social hållbarhet

I Sverige finns ju något som heter bruksvärdeshyror. Det betyder att likvärdiga bostäder ska ha likvärdig hyra. Därefter kan årliga justeringar ske i förhållande till behov som renovering med mera. Hyran kan förhandlas mellan fastighetsägare och Hyresgästföreningen. detta har inneburit att en fastighetsägare inte kunnat höja hyran utan vidare även om man skulle kunnat ta ut en högre hyra om området eller bostaden är eftertraktad till exempel vid bostadsbrist. Fastighetsägare kan gå miste om högre vinster.

Vill vi ha högre hyra? Ingen som hyr en bostad kan väl knappast tycka det är bra. Men om någon vill byta bostad och det inte finns tillgängliga bostäder att tillgå där man vill bo så kanske de skulle vilja ha ett system med fri hyressättning. Då skulle ju möjligheten att få en bostad där man vill kanske öka om fastighetsägaren har högre hyror så vissa väljer att flytta därifrån eller inte söka bostad där. Marknadsekonomi brukar ju i många fall kunna reglera tillgång och efterfrågan ganska bra.

Men om vi nu ska se på det här med social hållbarhet. Alla vill ju leva ett bra liv och ha tillgång till en bra bostad. Det är ju också något som kan ingå i de mänskliga rättigheterna. Här kan det ju då vara bra att staten eller kommuner på något sätt reglerar bostadsmarknaden och det har man ju hittills gjort i Sverige.

Bostäder finns det ju sällan ett överflöd av. Det kan vara dyrt att bygga. Tillgången till bra mark och områden kan vara begränsad och människor vill inte bo var som helst. Tillgång till jobb, skolor och annan service betyder mycket liksom priset för bostaden, köpa den eller hyra den. Om då fastighetsägare helt fritt kan bestämma hyran så kan man ju anta att de vill att den blir lite högre. Så hög som möjligt utan att folk vill flytta därifrån eller inte vilja hyra på grund av priset. Det har ju traditionellt betraktats som vänsterpolitik att vilja ha en reglerad bostadsmarknad men den är väl till för majoriteten av invånarna eller? Eller kanske mer för de som har en svagare ekonomisk ställning i samhället. Så att de över huvud taget kan ha en bostad utan att tvingas till slumområden eller andra sämre bostäder eller dela bostad med många människor. Det är ju en form av socialpolitik för att åstadkomma social hållbarhet.

Men om vi nu skulle ha fri hyressättning så skulle attraktiva bostäder kunna få högre hyra och mindre attraktiva skulle ju i så fall kanske sänka sina hyror om tillgången till bostäder inte är god. De som är lite rikare skulle till slut öka sin andel i attraktiva områden och de andra i mindre attraktiva. Den rikare delen skulle mer bo i sina områden och de fattigare i sina. En inte helt lyckad uppdelning kanske. Det kan leda till större social oro och problem som brottslighet och annat otrevligt. Vill vi ha det så? Visst det blir valfrihet och större möjligheter på ett sätt och sämre på ett annat. Det är dina personliga värderingar som avgör detta. Den som inte vill flytta utan bor kvar trots höjd hyra kommer ju visserligen få bo kvar där man vill men få en sämre ekonomi. Om fastighetsägare får bestämma så kommer de flesta av oss få en sämre ekonomi även om man är lite rikare. För att så inte ska ske måste det finnas fler bostäder. Men om man har för många bostäder så utgör det ju också en stor kostnad för fastighetsägarna. Sådana problem hade vi på 80-talet efter den stora bygg boomen på 60 till 70-talet.

Nu är ju förslaget att fri hyressättning enbart ska gälla nyproduktion. Vänsterpartiets ledare sa att det kan ge högre hyror för 3 miljoner människor. Centerpartiets ledare sa att det inte är sant det gäller ju bara nyproduktion. Men varje år ersätts väl en del gamla bostäder av nya. Vissa rivs och man bygger nytt. Så varje år kommer en allt större andel av befolkningen att bo i nybyggda bostäder så det kommer ju antagligen innebära att hyresnivån ökar år för år i genomsnitt. Är då detta bra? Ja vi får ju en reglerad marknad där folk bor efter inkomst i vissa fall medan andra tvingas betala sådant de egentligen inte har råd med och får avstå från annat i livet. Antagligen blir det lägre konsumtion och mindre pensionssparande till exempel. Den dagen man går i pension ha man då problem och kanske samhället också.

Mindre konsumtion kan vara bra för hållbarhet eftersom det är det som orsakar en stor del av vårt utnyttjande av resurser och utsläpp. Positivt på det hållet alltså. Men måste det vara så att fastighetsägare blir de stora vinnarna?

I vanliga fall brukar rika och företagare stöda partier som förespråkar marknadsekonomi. Men i detta fall kan det vara svårt att första varför och även hur högerpartierna tänker. Visst kommer det locka väljare som vill betala mer för att få en bostad som dem vill. Men för många kommer det ju bli en sämre ekonomi. Konsumtionen sjunker och då brukar ju ekonomin också göra det. Om vil alla betalar i genomsnitt 1000 kr mer i hyra varje månad kommer vi också konsumera eller spara mindre. Hur många företag kommer drabbas av detta. Om du bedriver ett företag och inte är fastighetsägare eller jobbar i ett sådant riskerar du sämre tider. Vill Sveriges företagare det även om de stöder marknadsekonomi och högerpolitik, liberalism och annat. Jag är för marknadsekonomi även ibland ur ett hållbarhetsperspektiv men framför allt när det gäller livskvalitet. Men om man ser på bostadspolitik håller jag inte med.

Flyktingar, sjuka, arbetslösa och lågutbildade riskerar att för evigt vara förpassade till områden men lägre hyror och lägre standard. Den redan dåliga integrationen av invandrare kommer bli ännu sämre och vi riskerar ett utanför samhälle med sociala problem.