Lean skolan. Del 2. Effektivitetsteorins utveckling.

Idag är Toyotas Produktionssystem och Lean och en del andra effektivitets- och förvaltningssystem ganska väl utvecklade och beskrivna men tillämpningen är det ändå lite si och så med.

I slutet på 1800-talet började effektivitet beskrivas och utvecklas på allvar. Frederik Winslow Taylor studerade effektivitet och hans arbeten kan benämnas som Taylorism.

Han införde att man ska studera alla arbeten vetenskapligt för att komma fram till det bästa sättet att utföra arbetet på. Med det menade han det sätt som ger störst produktion på minsta möjliga tid. Någon välutbildad som man ansåg vara smartare än en arbetare skulle studera arbetet och lära arbetaren arbeta på det effektivaste sättet. Man skulle ha rätt man på rätt plats. Tanken är god men det kan leda till dålig arbetsmiljö då arbetare får jobba på samma sätt på samma plats alltför lång tid. Man kan väl inte heller vara övertygad om att den som studerar arbetet är bättre än den som arbetar. Detta leder nog lite till vi och dem känsla. Och det kan hindra utveckling och motivation så det på sikt blir sämre. Vilket Sovjetunionens utveckling är ett exempel på.

Visserligen kom han fram till att om man får ta nödvändiga pauser så orkar man utföra ett bättre arbete efteråt. Men allting gick ut på att tillverka snabbt med maximal vinst. Livskvalitet kom i andra hand.

Henry Ford införde löpande band där tillverkning skedde som processflöden. Sidoprocesser matade huvudprocessen med material. Effektiviteten höjdes och kostnaderna och därmed priserna sjönk. Massproduktion och konsumtionssamhället föddes. Det finns dock lite nackdelar. Arbetsmiljön på löpande band var inte så bra. Även på SAAB inpå 1980-talen slets unga kvinnor ut på några år. Massproduktion kunde också leda till dålig kvalitet av olika orsaker. Den som haft en Ford kanske förstår vad jag menar.

Efter Andra Världskriget var Japan ganska utslaget och bristen på resurser var stor. Toyota som hade börjat tillverka bilar ville utveckla sin verksamhet och gav uppdraget till några personer. De reste bl.a. till USA och studerade tillverkning mm. De besökte en Supermarket. En affär där kunderna själva hämtar sina varor i hyllorna och går till kassan för att betala. Detta och lite tankearbete och andra försök ledde till något som blivit historia. Toyotas Produktions System som senare blev Toyota Way. Många företag i Japan har sin egen variant och tillslut blev amerikaner intresserade och började studera Toyota. Detta ledde till att man döpte arbetssättet till Lean. Hundratals skrifter har utgivits och det finns många konsulter nuförtiden. Många har dock fokuserat lite för mycket på att man ska undvika slöseri för att öka vinsten. Man kallar det visserligen kundfokus men det är snarare ett rättfärdigande av sin vinstönskan. Många som arbetar på företag som infört Lean är inte heller särskilt nöjda. De tycker att man måste jobba hårdare och snabbare för samma lön.

Det är därför du ska följa denna blogg för att lära dig hur man kan dra nytta av att vara effektiv. Inte bara för aktieägarna utan även för medarbetarna och hela vår planet.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *