Ekologiskt eller närproducerat ?

Skolorna i Habo i Sverige ska öka sin andel av närproducerat för maten som serveras i skolorna. Samtidigt minskar de på målet att hälften skulle vara ekologiskt. Är detta bra eller dåligt. Det kan man fundera över. Onödiga transporter ska ju undvikas enligt effektivitetsmetoden Lean eller TPS. Det orsakar ju onödigt användande av resurser som dessutom leder till utsläpp, avfall, olyckor mm. Så det behöver inte vara helt fel. Värdet av detta kan vara större än att helt satsa på ekologiskt som kan vara svårare att få tag på i närområdet och som dessutom säkert kostar mer. Ska man så slopa kraven på ekologiskt? Nej, det är väl något att sträva efter. För miljön är det bra om man kan få tag på det utan alltför långa transporter. Sedan bör ju priset gå ner för vi vill ju ha en god levnadsstandard för pengarna/skatterna också. Fast här uppstår det största dilemmat med effektiviseringar. När du få mer pengar över eller mer tid, vad gör du då? De flesta av oss spenderar ännu mer på prylar och resor vilket då orsakar att den miljövinst man gjort på att bli effektivare istället orsakar problem på något annat ställe. Men om vi köper mer ekologiskt så borde priserna till slut sjunka när tillgängligheten ökar och fler i ditt närområde går över till ekologisk produktion.

Sedan kan man också tänka försvarspolitiskt. Vi har ju inte haft krig på 200 år fast vi var lite isolerade under andra världskriget men tiderna kan ju förändras. Kriser, krig, handelskrig, miljökatastrofer mm. kan ju innebära att vi får problem med självförsörjningen. Då är det ju bra om vi försöker stimulera den inhemska produktionen och den lokala produktion för att öka vår självförsörjningsgrad. Även om vi inte uppnår 100 % så blir ju omställningen i alla fall lättare om det nu skulle behövas någon gång. Men man får hoppas det aldrig blir aktuellt. Privat är vi ju sällan bra på att ta första steget så den offentliga sektorn bör gå före och visa vägen. Skolorna är en bra början för där går ju framtidens konsumenter och beslutsfattare idag. Ekologiskt, närproducerat, vegetariskt ja det är väl bra omskolorna erbjuder det minst en gång i veckan. Fast det finns ju politiker som inte tycker det utan tvärtom säger att vi måste äta kött och att vi ska stödja köttproduktion. Ja vi har alla våra uppfattningar. Du får bestämma vad du tycker men ta gärna reda på fakta innan. Sedan behöver man ju inte motarbeta de som tycker annorlunda åtminstone inte så länge det inte utgör ett hot mot samhället eller miljön av allvarligare slag. Fast det sägs ju att köttproduktion är det som påverkar mest. Vi har dock ätit kött länge och stora delar av världens befolkning kan inte ställa om för snabbt. Men vi kan ju börja i alla fall, i den svenska skolan till exempel.

Hållbarhet för dig eller för världen?

Vårt mål är att överleva och att leva bra. Det gör att vi vill bo bra, ha bra ekonomi, äta och dricka bra, ha bra arbete och fritid. Ju mer mer marginal vi skaffar oss för att överleva, d.v.s. att leva bra desto hållbarare blir vi? Ja för oss själva men det innebär också att du förbrukar massor med resurser som kunde använts till de som har det sämre ställt eller till framtida generationer. Det är ett litet dilemma. Vi måste hitta en bra nivå för hur vi ska leva våra liv så andra också kan ta del av “kakan” (resurserna) och så vi inte orsakar för mycket avfall/utsläpp mm. Vi ska ju också spara på resurser till framtiden, eller vill du det? En del tror ju på återfödelse. Inte så kul om du återföds om 200 år i en miserabel värld. Fast vi minns inte våra tidigare liv om vi nu skulle ha haft det (även om det finns fall som hävdar motsatsen). I alla fall kommer framtidens människor veta om det var vi som orsakade deras problem. Precis som vi visste efter Andra Världskriget vilka fel som begicks då.

Så tänk till! Vad kan du göra?

Greta i New York med båt

Så nu kom hon fram Greta Thunberg. Hon har fått en del kritik för att ta båt. Många tycker flyga är ok. Jag håller med om att det kan vara bra att få nya kontakter, kunna besöka andra länder mm. Vår kultur utvecklas, vi får nya idéer som utvecklar oss och mänskligheten. Ska vi då förbjuda flyg. Nej det tycker jag inte. Men om det går ska man väl kunna minska på det i alla fall. Flyga från Göteborg till Stockholm måste väl vara onödigt. Men om man nu ska till USA kan det vara jobbigt att segla. Men det går väl fraktbåtar kors och tvärs över hela världen. Det finns ju några hytter på dessa fartyg, främst för besättningen men ibland några extra. Detta skulle väl kunna utvecklas så folk som inte vill flyga kan ta en fraktbåt. Inte så många platser kanske men det måste ju finnas en hel del med tanke på hur många fartyg som finns på haven. Nya fartyg skulle kanske byggas med detta i åtanke.

Om du nu ska flyga. Välj ett flygbolag med moderna bränslesnåla flygplan. Flyg direktflyg. Åk ekonomiklass. Fler platser/flyg ger ju lägre utsläpp/person. 1 klass ger 2-3 gånger mer utsläpp. Använd så lite bagage som möjligt. Tunga flyg kräver mer bränsle. Försök ta dig med kollektivtrafik till och från flygplatserna.

De som kritiserar mest är antagligen de som inte bryr sig över hållbarhet heller. Men jag tror inte Greta vill förbjuda flyg heller. Detta var en slags manifestation för att uppmärksamma miljöproblem och att det är möjligt med andra alternativ. Vikingarna seglade ju långt från Norden redan för 1000 år sedan. Flugit har vi ju i stort sett bara gjort sedan 70-talet då vi även började lägga ner tågtrafik när bilen blev var mans egendom. Ett av de största misstagen i historien. Folket blev vana att man skulle ha bil till allt och det är svårt att ändra på idag. Flyg och bil är det som de flesta föredrar men knappast miljön. Mitt största problem med tåg är dels priset för biljetter men också hur svårt det är att faktiskt ta sig till tåget särskilt om man har bagage. De många besvärliga momenten och tidsåtgången är så stor att det går snabbare och är billigare att åka med bil mellan många städer. Det krävs bättre planering i anslutningarna kring järnvägsstationer mm. Man ska kunna ta bilen dit och parkera billigt, kunna bära sitt bagage till tåget. Det är i många fall så svårt att man bara inte orkar med det. Jag tar hellre bilen i 350 km till Stockholm. Lite över 3 timmar och jag kommer precis dit jag vill. Skulle jag ta tåg, 3 timmar plus all anslutningstid så kanske 5 timmar och det till ett pris som jag inte ens betalar om jag åker bil själv. Nä här måste politikerna skärpa sig. De själva har väl inte lika stora problem. Vissa av dem verkar ha Reslow. Ta taxi, gärna hela familjen till tåget eller till en annan stad och låt skattebetalarna betala. Det är inte hållbarhet, det är en stor skam, girighet, skadligt för Sverige och miljön.

Köpsallad på tallrik

På jobbet har vi kunnat köpa sallad något år eller så . Picadeli självplocksallad. Matsalspersonal fyller på varje dag. Företaget som ju såklart påstår sig vara för hållbarhet är det ju inte alltid. Redan första dagen såg man ju att det var ett stort slöseri. Man plockade salladen i samma pappersformar och eventuellt med lock som de har i affärerna. Sedan väger man och betalar i kassan. Men vi äter ju på lunchrasten. Det finns redan tallrikar att använda och de diskas i diskmaskin. Att då plocka i en form, äta direkt och sedan slänga formen i soporna. Vilket slöseri och inte hållbarhet. Helt idiotiskt.

Men även de icke hållbara kan chocka oss. Denna vecka låg det plötsligt tallrikar där formarna låg innan. Avfallet minskar rejält. Fast de finns de som vill spara salladen till senare och för dem finns inget alternativ än. De tog bort formarna. Kanske man kunde ha lite plastfolie eller något i alla fall? Vi har ju gemensamma kylskåp men där kan det bli lite trångt. Det får man väl lösa själv helst, egen låda kanske. Då blir det ju inget mer avfall. Men i alla fall så är det en förbättring.

Sedan finns det ju dem, jag själv bland annat, som tar med matlåda till jobbet. Jag värmer i mikron och äter ur matlådan. Det finns vissa som lägger över på tallrik. Det kanske är snyggare och bekvämare men det bidrar ju inte till mer hållbarhet i alla fall. Det blir ju dubbel disk och vattenåtgång och mer diskmedel. Vill man vara riktigt hållbar så äter man direkt ur sin matlåda. Vissa är ju lite rädda för plast som kan lossna från lådan eller flaskan. Är man det så rekommenderar jag matlådor och flaskor i glas. Risken för dålig hälsa är nog inte jättestor i plast men glas är ju lite mer hygieniskt och den håller sig fräsch längre. Så det är ju också hållbarhet. Vissa matlådor i plast är ju inte så bra. Köpte ICAs egna en gång men efter ett år eller så var de helt grumliga och fula. Slängde allt och köpte nya. Och blir de repiga typ då är ju risken stor att en del av plasten passerar din kropp. Så matlådor i plast som håller sig blanka är nog bättre köp både för hållbarhet och hälsa.

Så avslutningsvis. Försök använda så lite tallrikar och formar som möjligt. Hamburgarmeny är ju en katastrof som jag skrivit om tidigare. Köper ni pizza till jobbet en gång i veckan typ? Ät från kartongen. Delar du med någon dela pizzan och ät från varsin halva från kartongen. Försök och tänka efter var du kan spara på förpackningar, vatten, diskmedel och så vidare. Resultatet blir bättre hållbarhet, mindre avfall, lägre kostnader och kanske bättre hälsa. Det kan det väl vara värt?

Fyll inte sopkärlen!

Återvinning är bra men det är ännu bättre om vi inte får så mycket avfall.

Efter senaste sophämtningen gjorde jag rent kärlen (det behövdes i sommarvärmen). När de nu var tomma så tänkte jag lite på återvinning. I min kommun har vi 8 fraktioner i kärlen och allt går till återvinning. Maten rötas och blir biogas eller el. Det brännbara bränns och blir fjärrvärme och el. Det är dessutom bara ca 20 km till värmeverket så transporten belastar inte miljön så mycket heller.

Är de då bra att återvinna? Fulla kärl varannan vecka eller 1 gång i månaden ger ju mycket för återvinning och produktion av fjärrvärme och el. Svaret är både ja och nej. Att man i sitt hem kan samla i stort sett allt avfall till återvinning i sina egna kärl är fantastiskt. Det ökar ju chansen att folk faktiskt sorterar sitt avfall. Då och då åker jag till sortergården med det som inte får plats eller kan läggas i mina kärl. Men men. Det som ligger i kärlen är ju förpackningar på sådant som jag handlat och mat som jag inte använt. Konsumerar du mer så blir det mer förpackningar. Konsumtion betyder att jag orsakar resursanvändning. Metall, plast, trä mm. Om jag skulle handla mindre eller välja varor med lättare eller inget emballage skulle det gå åt mindre resurser. Avfallet blir ju mindre men eftersom jag förbrukat mindre så behövs det ju inte heller mer till återvinning. Så om jag återvinner allt mitt avfall så är det bättre om kärlen inte blir allt för fulla till nästa sophämtning. Det är ett bra mått du kan använda dig av för att se hur mycket du köper och hur mycket resurser du använder. Matavfallet är också intressant. Handlar du för mycket så mat blir gammalt eller om du lagar till för stora portioner som du sen måste slänga en del av så ökar ju matavfallet. I just min kommun används ju det också men livsmedelsproduktion är ju en av de stora miljöbovarna. Så vi måste eftersträva att det blir så lite matavfall som möjligt.

Om vi tänker globalt men även lokalt så finns de ju de som inte har det så gott ställt eller tvingas gå hungriga ofta. Då är det ju dumt att köpa och laga mat som inte används. Det kan fördelas bättre. Pengarna du sparar på att handla smartare kunde gå till välgörenhet till en viss del kanske. Affärer och restauranger har ju börjat med att sälja ut billigare eller skänka bort livsmedel som börjar bli gammalt men som fortfarande är fullt användbart. Restauranger kan erbjuda det som blir över från dagens rätt- menyer till matlådor med ett billigare pris. Det finns några appar för detta där man kan boka och betala innan man hämtar upp en måltid. Det finns affärer som säljer varor med kort datum mm. Vad kan då vi som har mat över hemma göra? Kan vi skänka eller sälja det via internet eller ta med oss och ge det till någon som kanske behöver det eller någon hjälporganisation som hjälper de som har det svårt. Handla och laga mat smartare, det du ändå misslyckas med bör du skänka bort eller kanske sälja billigt.

Avslutningsvis. Kolla hur mycket du har fyllt dina avfallskärl innan de töms. Försök minska mängden till nästa tömning. Då har du bidragit till minskad resursanvändning och därmed bättre hållbarhet. Färre resurser, mindre utsläpp, färre transporter, mindre slitage på fordon, maskiner och infrastruktur. Färre olyckor.

LITE I KÄRLEN ÄR ALLTSÅ BÄTTRE ÄN MYCKET!

Lean skolan. Del 2. Effektivitetsteorins utveckling.

Idag är Toyotas Produktionssystem och Lean och en del andra effektivitets- och förvaltningssystem ganska väl utvecklade och beskrivna men tillämpningen är det ändå lite si och så med.

I slutet på 1800-talet började effektivitet beskrivas och utvecklas på allvar. Frederik Winslow Taylor studerade effektivitet och hans arbeten kan benämnas som Taylorism.

Han införde att man ska studera alla arbeten vetenskapligt för att komma fram till det bästa sättet att utföra arbetet på. Med det menade han det sätt som ger störst produktion på minsta möjliga tid. Någon välutbildad som man ansåg vara smartare än en arbetare skulle studera arbetet och lära arbetaren arbeta på det effektivaste sättet. Man skulle ha rätt man på rätt plats. Tanken är god men det kan leda till dålig arbetsmiljö då arbetare får jobba på samma sätt på samma plats alltför lång tid. Man kan väl inte heller vara övertygad om att den som studerar arbetet är bättre än den som arbetar. Detta leder nog lite till vi och dem känsla. Och det kan hindra utveckling och motivation så det på sikt blir sämre. Vilket Sovjetunionens utveckling är ett exempel på.

Visserligen kom han fram till att om man får ta nödvändiga pauser så orkar man utföra ett bättre arbete efteråt. Men allting gick ut på att tillverka snabbt med maximal vinst. Livskvalitet kom i andra hand.

Henry Ford införde löpande band där tillverkning skedde som processflöden. Sidoprocesser matade huvudprocessen med material. Effektiviteten höjdes och kostnaderna och därmed priserna sjönk. Massproduktion och konsumtionssamhället föddes. Det finns dock lite nackdelar. Arbetsmiljön på löpande band var inte så bra. Även på SAAB inpå 1980-talen slets unga kvinnor ut på några år. Massproduktion kunde också leda till dålig kvalitet av olika orsaker. Den som haft en Ford kanske förstår vad jag menar.

Efter Andra Världskriget var Japan ganska utslaget och bristen på resurser var stor. Toyota som hade börjat tillverka bilar ville utveckla sin verksamhet och gav uppdraget till några personer. De reste bl.a. till USA och studerade tillverkning mm. De besökte en Supermarket. En affär där kunderna själva hämtar sina varor i hyllorna och går till kassan för att betala. Detta och lite tankearbete och andra försök ledde till något som blivit historia. Toyotas Produktions System som senare blev Toyota Way. Många företag i Japan har sin egen variant och tillslut blev amerikaner intresserade och började studera Toyota. Detta ledde till att man döpte arbetssättet till Lean. Hundratals skrifter har utgivits och det finns många konsulter nuförtiden. Många har dock fokuserat lite för mycket på att man ska undvika slöseri för att öka vinsten. Man kallar det visserligen kundfokus men det är snarare ett rättfärdigande av sin vinstönskan. Många som arbetar på företag som infört Lean är inte heller särskilt nöjda. De tycker att man måste jobba hårdare och snabbare för samma lön.

Det är därför du ska följa denna blogg för att lära dig hur man kan dra nytta av att vara effektiv. Inte bara för aktieägarna utan även för medarbetarna och hela vår planet.

Snabbmat & MacDonalds & Engångsförpackningar

Var och åt på MacDonalds. Tog en bild på det vi köpte. Är detta hållbart? Det finns lite olika synvinklar att se på saken. Vi var i närheten och behövde äta, så själva transporten, bilåkningen var inget större problem. Vi kunde ju lagat något hemma men det kräver ju också sina resurser.

Om vi nu ser på snabbmatsställen i allmänhet. Man får ju sin måltid i pappersförpackning, muggar, sugrör och lite till. Mycket är väl papper men det ju lite plast också. Om man ska ta med sig hem så måste det väl vara förpackningar men om du ska äta där då finns ju alternativ för bättre hållbarhet om restaurangen skulle vilja satsa på det. Om det skulle vara mer miljövänligt att äta där så skulle det ju vara bäst ur miljösynpunkt. Tar du hem kanske du tar ketchup i dessa små plastpåsar, du får en papperspåse och några servetter. Det används alltså mer resurser om du tar take away.

Eftersom det är en restaurang så skulle man kunna diska även här. Man gör ju det på alla vanliga restauranger. Så drycken skulle kunna vara i glas och hamburgaren då? Kanske man skulle kunna få den direkt på någon minibricka eller box. Frågan är då om det är bättre ur miljösynpunkt att diska än att ha engångsförpackningar. Man sparar ju på resurser helt klart. Vattnet som vi har bra tillgång till i Sverige återvänder ju i det ekologiska systemet. Vad händer då med förpackningarna? I min kommun finns ett kraftvärmeverk som tar hand om brännbart avfall och använder det till produktion av fjärrvärme mm. Så det går ju till återvinning. Hur är det i andra kommuner. Det köps och säljs ju mycket avfall men jag vet inte hur det är på andra ställen. I andra länder finns det definitivt kvar soptippar. Det jag tänkte på var att när jag la i mina förpackningar i avfallsfacken, säckarna var att vart det tar vägen. I Jönköping är det som sagt bara 20 km transport till värmeverket som återvinner det och producerar fjärrvärme. I andra kommuner kanske det blir längre transporter eller så går det till en soptipp. Detta kan ju inte vara lätt att veta så på avfallsstationen på en snabbmatsrestaurang borde det kanske finnas en skylt på vad som händer med avfallet. Det står kanske bara “Muggar” och “Övrigt”. Det skulle kanske stå “Brännbart, lämnas till värmeverk för fjärrvärmeproduktion 20 km härifrån. Då vet du om engångsförpackningarna ändå är acceptabla ur hållbarhets synpunkt. Restauranger som inte har dessa möjligheter till hyfsad hållbarhet bör kanske snarast börja med diskbara förpackningar som återanvänds åtminstone som alternativ.

Fråga den snabbmatsrestaurang där du brukar handla hur de gör i sitt hållbarhetsarbete. De har säkert nationella och globala mål de arbetar efter (det är bra) men det är minst lika viktigt hur de gör lokalt med just deras arbetssätt och förutsättningar. Föreslå förbättringar eller överväg att byta restaurang eller laga mer mat hemma.

Downsizing

Det finns en film på Netflix nu som heter Downsizing. Jag har inte sett den än men har sett trailern. Det handlar om ett par som väljer att förminska sig och hamna i någon sorts mindre värld. Detta fick mig att tänka på om det kan vara något för hållbarhet. Vi ska kanske inte förminska oss till små varelser som Teskedsgumman i den klassiska Julkalendern men vi kan väl downsiza på annat sätt.

Vilka bilar kör folk? En del har Volvo XC 90 andra XC 60 och de flesta har mindre bilar än det. Vilka har då de stora bilarna? Antagligen de som tjänar bättre eller får ut via sitt arbete. Själv har jag inte råd att köpa en så dyr bil, inte ny i alla fall. Jag har en Skoda Octavia kombi. Jag bor i villa och har ibland behov av att åka till sortergård med trädgårdsavfall och nyligen köpte jag en ny kyl när den gamla slutade fungera. Därför har jag en ganska rymlig bil. Den som tjänar bra har ju råd att köpa en dyr bil eller en dyr och stor bil, SUV som ju är populärt i dessa dagar. Men om du tänker på en högavlönad, läkare, ingenjör, chef, rektor mm. Dessa tjänar bra men behöver de en dyr stor bil. Svaret är nog NEJ. De åker knappast på tältsemester som behöver en rymlig bil. De flyger nog till Stockholm. De beställer nog hemkörning när de köper något stort. För de har råd med det och de har också råd med en fin bil. Status. Sedan är det ju såklart skönare att köra en dyr bil i de flesta fall. Man vill ju ha livskvalitet. Men vanliga arbetare skulle säkert ha mer behov av en bil som rymmer hela familjen, semesterprylarna och TV:n man köper på rea. Så vad har då detta med hållbarhet att göra? Den stora , dyra bilen kostar mer, kräver mer material och andra resurser för att tillverka, släpper ut mer avgaser och drar mer bränsle. Den kräver mer underhåll. Alltså sämre hållbarhet och ändå så behöver ju de flesta inte ens en sådan bil när vi vanliga människor kan klara oss med mindre. Här är det alltså läge att downsiza om man vill bidra till bättre hållbarhet. Köp en bil för dina behov, inte för din status eller överdrivna livskvalitet.

Fundera på vad du kan downsiza. Använder du mindre resurser både till inköp och underhåll av något så har du gjort något bra. Kan vi så downsiza oss själva? Ja det kan vi fast inte som i filmen. Men hur? Ja det tar vi i ett kommande inlägg.

Elbil i Norge och Sverige, hållbart?

Jag åkte på bilsemester till Norge från Sverige. Visste ju att det är bergigt men var ändå osäker på vägnätet. Nu har jag åkt över 1500 km i Norge i alla fall och tänkte på hur det var.

För det första, jag har knappt sett elbilar i Sverige men i Norge var det 1000-tals. Man mötte nya Tesla hela tiden och många andra märken som väl knappt finns i Sverige. Är då elbilar bra ur hållbarhetssynpunkt? Ja, det beror ju till stor del hur elen man laddar med produceras. I Norge produceras 96 % av all el från vattenkraft. En fantastisk siffra och det gör elbil till det självklara valet där. I länder med kol- och oljekraftverk blir det ju inte lika kul om man får öka produktionen ännu mer. I Sverige är 40 % vattenkraft, 40 % kärnkraft , 11 % vindkraft. Så det blir ju ganska rent men kärnkraft är ju som sagt kärnkraft. Händer något så är det en katastrof. Därför bör vi i Sverige öka takten på omställningen för att elbilar ska laddas hållbart på lång sikt och utan att öka risken för olyckor. Ibland får vi importera el och då finns risken att det blir sämre. Vi bör därför spara på onödig elförbrukning och bygga ut de miljövänliga alternativen för att ha hållbar el även vid elbrist.

Vägarna i sig, hur påverkar de hållbarheten? De norska vägarna var smala och det fanns nästan inga korsningar eller viadukter ens på Europavägarna! De hade rondeller överallt. 450 km tog mig 8 timmar att köra. En del av detta beror ju på att man hela tiden får bromsa in i rondeller och sedan öka farten igen. Fast ofta var det bara 60 eller 70 km/tim man fick eller kunde köra. Köra sakta är ju i och för sig bra men inte att behöva bromsa och gasa hela tiden. Jämn fart är också hållbarhet. Sedan kanske rondeller är bra ur olyckssynpunkt. I Sverige sker ju många olyckor när någon kör ut på en större väg. I Norge kör man ut i rondellen och då har ju bilar från andra hållet bromsat in.

Så elbil är nog bra. I Norge garanterat och i Sverige kan det bli det om utvecklingen går åt rätt håll.

Flyg i ekonomiklass!

Flygskam? Många av oss vill ta sig till platser långt bort och då är flyget ofta det bekvämaste sättet att komma dit. Så jag vill inte förbjuda flygresor. Resor utvecklar ju ändå oss människor och vi skapar kontakter och får nya idéer som kan utveckla samhället. För många är det också livskvalitet att åka någonstans.

Man bör undvika flyg om det går. Inrikes i Sverige, då bör man ta tåg eller buss. Flyga utomlands? Många resor är nog onödiga. Konferenser, möten mm. Politiker flyger gärna på skattebetalarnas bekostnad och vissa tar med sin familj utan att betala för sig. Ska du på semester? Vill man se Rom eller Florida då får man väl flyga dit men om man bara vill ha sol och bad kanske man inte ska välja Florida eller Mexiko om man kan få samma väder i Spanien.

När du då flyger, vilken klass väljer du? Flyget släpper ju ut i stort sett lika mycket hur många som är på planet fast vikt påverkar ju. Det innebär ändå att ett plan med många passagerare släpper ut mindre/person. Därför är flygplan med många sittplatser bäst ur miljösynpunkt. Välj alltid ekonomiklass. Flygbolagen får lära sig att många är bra, de borde minska på de platskrävande 1:a klass och businessklass. Vikten är också viktig! Res med så lite bagage som möjligt. I framtiden kan det också dyka upp flyg med miljövänligt bränsle. Kanske det finns flygbolag idag som blandar i lite eller flyger på ett bränsle som ändå är lite bättre ur miljösynpunkt. Man ska ju också naturligtvis flyga kortast möjliga sträcka. Det innebär att du ska välja direktflyg i första hand.

Vad kan då politikerna göra? Underlätta tågresande. Idag går tågen ändå hyfsat snabbt men det är ganska problematiskt och tidskrävande att ta sig till tåget. Det gör att bil och flyg ofta blir smidigare. I ett kommande inlägg ska jag förklara varför jag tar bilen. Flygen går ju inte helt fullbelagda och det finns många avgångar varje dag. Ett sätt att minska miljöpåverkan är att alla flyg går fulla utom det sista! Man skulle helt enkelt reglera trafiken. Alla som köper biljett till en viss destination får flyga i fullbelagda plan. Man fyller ett plan, skickar iväg det och sedan tar man nästa plan. De sista passagerarna får åka med det sista planet som då inte kanske blir helt fullt men alla andra skulle vara det. På detta sätt skulle man minska på antalet avgångar. Men det kräver ju att politiker på internationell nivå eller EU-nivå blir överens. Direktflyg är ju också att föredra, detta borde också kunna regleras på något sätt så folk i första hand väljer direktflyg. Men hur ska du undvika att resa utomlands? Ett bra sätt vore ju att man helt enkelt vill stanna i Sverige. Det bör finnas ett bra utbud på kultur och semesteraktiviteter till bra priser så man då och då stannar kvar i Sverige eller Norden på sin semester.