Elbil i Norge och Sverige, hållbart?

Jag åkte på bilsemester till Norge från Sverige. Visste ju att det är bergigt men var ändå osäker på vägnätet. Nu har jag åkt över 1500 km i Norge i alla fall och tänkte på hur det var.

För det första, jag har knappt sett elbilar i Sverige men i Norge var det 1000-tals. Man mötte nya Tesla hela tiden och många andra märken som väl knappt finns i Sverige. Är då elbilar bra ur hållbarhetssynpunkt? Ja, det beror ju till stor del hur elen man laddar med produceras. I Norge produceras 96 % av all el från vattenkraft. En fantastisk siffra och det gör elbil till det självklara valet där. I länder med kol- och oljekraftverk blir det ju inte lika kul om man får öka produktionen ännu mer. I Sverige är 40 % vattenkraft, 40 % kärnkraft , 11 % vindkraft. Så det blir ju ganska rent men kärnkraft är ju som sagt kärnkraft. Händer något så är det en katastrof. Därför bör vi i Sverige öka takten på omställningen för att elbilar ska laddas hållbart på lång sikt och utan att öka risken för olyckor. Ibland får vi importera el och då finns risken att det blir sämre. Vi bör därför spara på onödig elförbrukning och bygga ut de miljövänliga alternativen för att ha hållbar el även vid elbrist.

Vägarna i sig, hur påverkar de hållbarheten? De norska vägarna var smala och det fanns nästan inga korsningar eller viadukter ens på Europavägarna! De hade rondeller överallt. 450 km tog mig 8 timmar att köra. En del av detta beror ju på att man hela tiden får bromsa in i rondeller och sedan öka farten igen. Fast ofta var det bara 60 eller 70 km/tim man fick eller kunde köra. Köra sakta är ju i och för sig bra men inte att behöva bromsa och gasa hela tiden. Jämn fart är också hållbarhet. Sedan kanske rondeller är bra ur olyckssynpunkt. I Sverige sker ju många olyckor när någon kör ut på en större väg. I Norge kör man ut i rondellen och då har ju bilar från andra hållet bromsat in.

Så elbil är nog bra. I Norge garanterat och i Sverige kan det bli det om utvecklingen går åt rätt håll.

Flyg i ekonomiklass!

Flygskam? Många av oss vill ta sig till platser långt bort och då är flyget ofta det bekvämaste sättet att komma dit. Så jag vill inte förbjuda flygresor. Resor utvecklar ju ändå oss människor och vi skapar kontakter och får nya idéer som kan utveckla samhället. För många är det också livskvalitet att åka någonstans.

Man bör undvika flyg om det går. Inrikes i Sverige, då bör man ta tåg eller buss. Flyga utomlands? Många resor är nog onödiga. Konferenser, möten mm. Politiker flyger gärna på skattebetalarnas bekostnad och vissa tar med sin familj utan att betala för sig. Ska du på semester? Vill man se Rom eller Florida då får man väl flyga dit men om man bara vill ha sol och bad kanske man inte ska välja Florida eller Mexiko om man kan få samma väder i Spanien.

När du då flyger, vilken klass väljer du? Flyget släpper ju ut i stort sett lika mycket hur många som är på planet fast vikt påverkar ju. Det innebär ändå att ett plan med många passagerare släpper ut mindre/person. Därför är flygplan med många sittplatser bäst ur miljösynpunkt. Välj alltid ekonomiklass. Flygbolagen får lära sig att många är bra, de borde minska på de platskrävande 1:a klass och businessklass. Vikten är också viktig! Res med så lite bagage som möjligt. I framtiden kan det också dyka upp flyg med miljövänligt bränsle. Kanske det finns flygbolag idag som blandar i lite eller flyger på ett bränsle som ändå är lite bättre ur miljösynpunkt. Man ska ju också naturligtvis flyga kortast möjliga sträcka. Det innebär att du ska välja direktflyg i första hand.

Vad kan då politikerna göra? Underlätta tågresande. Idag går tågen ändå hyfsat snabbt men det är ganska problematiskt och tidskrävande att ta sig till tåget. Det gör att bil och flyg ofta blir smidigare. I ett kommande inlägg ska jag förklara varför jag tar bilen. Flygen går ju inte helt fullbelagda och det finns många avgångar varje dag. Ett sätt att minska miljöpåverkan är att alla flyg går fulla utom det sista! Man skulle helt enkelt reglera trafiken. Alla som köper biljett till en viss destination får flyga i fullbelagda plan. Man fyller ett plan, skickar iväg det och sedan tar man nästa plan. De sista passagerarna får åka med det sista planet som då inte kanske blir helt fullt men alla andra skulle vara det. På detta sätt skulle man minska på antalet avgångar. Men det kräver ju att politiker på internationell nivå eller EU-nivå blir överens. Direktflyg är ju också att föredra, detta borde också kunna regleras på något sätt så folk i första hand väljer direktflyg. Men hur ska du undvika att resa utomlands? Ett bra sätt vore ju att man helt enkelt vill stanna i Sverige. Det bör finnas ett bra utbud på kultur och semesteraktiviteter till bra priser så man då och då stannar kvar i Sverige eller Norden på sin semester.

Åk oftare till sortergården!

Idag var jag iväg till sortergården (återvinningscentral) med mestadels wellpappkartonger av olika slag som vi samlat på oss och lagt i förrådet. Bagaget blev ganska fullt och det fick mig att tänka till. Det är faktiskt bättre att åka oftare och lämna av sitt avfall. Det viktigaste är att du faktiskt gör det men varför då oftare?

För att göra well och papper används trä och pappersmassa. Mycket kan dock göras av återvunnet material. Pappersförpackningar kan användas 7 gånger och hälften av allt papper i världen görs av returnerat material. Det blir lägre utsläpp och energiåtgång liksom färre resurser i form av träd. Skogen bevaras längre.

I Sverige är vi typ 10 miljoner invånare. Hur mycket pappersförpackningar,papper och annat återvinningsbart material har vi i hemmen just nu? Samtidigt produceras hela tiden nytt och då går det år en blandning av nytt och återvunnet. Om alla lämnade in allt de har just nu skulle ju tillgången bli bättre och behovet av att ta t.ex. ny pappersmassa skulle väl minska. Nu kan det ju vara tekniska och organisatoriska saker som spelar in men principen borde gälla.

Om vi tittar på konceptet Lean, så ska man skapa ett jämnt flöde av det man producerar. Om vi låter det ligga kvar länge hemma så saktar vi ner flödet och riskerar samtidigt att vi måste ta nya resurser i anspråk. Ett av målen med hållbarhet är ju att minska resursanvändningen så töm ditt förråd och åk till återvinningen.

Hållbarhet är viktigt för att vi ska ha kvar resurser på jorden och minska på utsläppen men det finns något som är ännu viktigare. Vårt mål är ju att leva bra och inte drabbas av ohälsa och olyckor. Detta inträffar när något händer som kan kallas överbelastning. I Lean är det en av 3 saker man ska undvika och i den form av “äkta” Lean som jag förespråkar (som du kan lära dig om i kategori “Lean skolan”). Överbelastning kan inträffa för dig personligen t.ex. när du blir sjuk av något främmande ämne eller om en maskin eller anläggning slutar att fungera. Naturen kan också drabbas av överbelastning. Vid en viss punkt kanske den t.ex inte längre klarar av att rena sig själv inom rimlig tid.

Hur hänger då detta ihop? Tänk dig att det finns stora lager papper som inte lämnats in. De som producerar använder mer el, transporter och skogsråvara för att göra papper och well. Att fler träd måste fällas påverkar vår luftkvalitet mm. Transporter orsakar mer utsläpp och olyckor. När elförbrukningen ökar måste fler kraftverk producera el. De miljövänliga alternativen som helst alltid ska gå kompletteras med kolkraft, kärnkraft mm. Kolet är inte bra och med kärnkraft kan en olycka någon gång hända. Det är därför viktigt att vi lever effektivt och inte använder så mycket resurser och helst ingen ny råvara alls om det kan undvikas. Sparar vi på el så kan utsläpp och framtida olyckor undvikas. Många motståndare till grön ekonomi säger att elen inte kommer räcka till för våra behov. Det blir i alla fall lättare om vi lever på ett sätt som sparar el. Då kommer vi snabbare fram till ett samhälle med grön ekonomi som lever i samförstånd med naturen. En del i detta är då att vi återvinner så mycket det går och så snabbt som möjligt så det inte ligger enorma mängder användbart material runt om i världen.

Så plocka ihop det som går att återvinna och lämna in!

För den som vill lära sig praktisk Lean. Detta minskar på alla 3 huvudfaktorer man ska undvika: ojämnheter, överbelastning och slöseri (väntan, onödiga transporter, onödiga rörelser, onödigt lager, fel, överproduktion och överarbete; användning av mer resurser än vad som egentligen behövs). Dessa resurser kanske ligger i ditt förråd?

Lean skolan. Del 1. Äkta Lean.

Det här är första delen i en serie där du kommer lära dig vad “äkta” Lean är. Lean betraktas vanligtvis som ett koncept för effektivitet. Denna blogg handlar ju också om hållbarhet och livskvalitet. Jag kommer därför presentera min egen variant på Lean som sätter mer fokus på just detta. Jag skrev “äkta” Lean för att många av de Leanböcker och presentationer av Leankonsulter alltför ofta till största delen handlar om att minska på slöseri med resurser. Man glömmer eller bryr sig inte så mycket om en annan av de 3 faktorer man ska påverka, nämligen överbelastning. För att få en hållbar värld är det just det man ska undvika. Att många inte sätter detta i första hand kan också vara en anledning till att Lean inte alltid är så populärt bland medarbetarna på företag eller organisationer där man försöker införa Lean (man upplever att man vill pressa personalen att göra mer).

Om man frågar människor vad meningen med livet är så svarar många att det helt enkelt är att leva. Ser vi på allt liv, växter, djur och människor kan vi se att det är just det de försöker göra. Överleva i första hand och om man gör det vill man gärna leva lite bättre. Lever man lite bättre skaffar man sig lite marginal för sitt liv. Man vill inte överleva med knapp marginal. Sjuk, hungrig, trött eller olycklig är inget vidare liv. Man vill ha lite bättre livskvalitet och levnadsstandard. Därför är detta det viktigaste. I Lean ska man undvika överbelastning och inte använda mer resurser än vad som behövs. Då motverkar man att man sjunker ner mot överlevnadsnivån och man kan använda resurserna till att räcka till en bättre levnadsstandard. Då bidrar man samtidigt till hållbarhet. Inom filosofi och psykologi är det ofta så, allt hänger ihop på något sätt.

För att förstå bättre hur man kan få en bättre värld får man gå tillbaka till livets mål för att få bättre grepp om hur man ska använda Lean på bästa sätt. Lean är en utveckling eller snarare än variant på Toyotas Produktionssystem som utvecklades efter andra världskriget. Toyota är ju japanskt och i Japan och Kina har det ju i årtusenden filosoferats om frågor om livet. Detta satt säkert någonstans i bakhuvudet på de som utvecklade konceptet. Även om det inte gjorde det så kan man genom att se på huvudprinciperna de utvecklade att man kan använda dem för ett koncept som gynnar alla människor. Livskvalitet, levnadsstandard, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

I nästa avsnitt i Lean skolan ska vi göra en liten historisk tillbakablick i ämnet effektivitet.

Malmö under vatten!

Man kunde läsa idag att Malmö år 2100 kan ha 1 meter högre havsvattennivå så delar av staden kan ligga under vatten. Hur det går med det återstår att se men vad kan vi göra med denna info. De naturliga klimatförändringarna kan vi inte påverka så lätt idag, eller? Ja det beror ju på hur förändringar sker, blir det t.ex. varmare eller kallare. Högre vattennivå p.g.a. smältande isar beror ju på varmare klimat vid polerna. Dagens utsläpp sägs ju påverka temperaturen uppåt, så där kan vi kanske förebygga det genom att minska på utsläppen av ämnen ut i luften eller något annat som påverkar indirekt. Exakt vad det är, ska jag inte försöka ge mig på just nu.

Hur kan vi då se tendenserna? det verkar ju inte stiga så mycket nu. I genomsnitt ska det väl vara 1 cm om året? Det fungerar nog inte riktigt så. I många skeenden finns det någon slags brytpunkt. När man når ett visst läge accelererar processen. När det gäller det här så kan det ju inte vara helt lätt att veta. Men du kan ju prova principen. Ta ut ett isblock från frysen och lägg ut det i olika temperaturer. Beroende på hur stor isen är och hur varmt det är kommer smältprocessen öka markant vid vissa lägen. Så du kanske inte märker något i Malmö år 2025 men kanske 2075.

Om du bor vid någon havsstrandtomt kan du ju göra egna mätningar. Mät ett avstånd från strandkanten till någon punkt som kommer finnas kvar länge, en sten, en väg, ett hus eller liknande. Mät varje år och skriv upp.

Kan vi då skydda oss mot detta på något sätt? Om du vill köpa ett strandhus så kommer nog inte du riskera att påverkas om du nu inte är typ 20 år. Men om du vill att dina barn eller barnbarn ska ha nytta av huset bör du kanske köpa ett hus som ligger ett par meter upp i nivå. I USA vill ju republikaner satsa miljarder dollar på att bygga murar mot Mexiko (och handelshinder mot andra länder). Det vore ändå intressant om de tömmer sin ansträngda statsbudget på detta och sedan om några år börjar märka att vattnet börjar stiga vid Manhattan. Tror inte andra länder blir så sugna på att hjälpa till.

Inget klimathot?

MEN DET ÄR INGET SKÄL ATT INTE VERKA FÖR HÅLLBARHET.

Idag kund man läsa att en hög företrädare för M Moderaterna Jan Ericson anser att larmen om klimatförändringarna är överdrivna och saknar forskningsstöd. Det råder ju delade meningar om det och jag tror ju inte heller på alla förutsägelser. Även om det blir så, så kommer ju inte världen gå under. I Sverige hade vi ju t.ex. istid för inte så länge sedan. Klimatet har förändrats på jorden under några 10-tusentals år och människor har av olika anledningar flyttat eller bosatt sig på t.ex. Grönland, i Sahara och i regnskogar och de har anpassat och klarat sig där i tusentals år.

Vad är då det farliga med att vissa partier (M, SD,KD ?) inte tar klimathotet på allvar? Jo, det är att det kan få hållbarhetsarbetet att stanna upp. Världen klarar sig nog om vi kör dieselbilar 15 år till men om politiker säger att det inte är någon fara så kommer kanske stora delar av befolkningen tänka att det inte spelar så stor roll. De kan fortsätta leva mindre hållbart än de skulle kunna göra (fortsätta köra bränsleslukande bilar, slänga mat mm.) Dessutom kanske nästa regering engagerar sig mindre i hållbarhetsarbetet genom att upphöra med bidrag för energiomställning, inte införa striktare regler för utsläpp och annat. Gör vi så då ökar ju risken att det blir som vissa befarar. Den nya alliansen gör alltså miljöarbetet en björntjänst genom att påstå att det inte är någon fara.

Varför ska vi då ägna oss åt hållbarhet? I denna blogg ska jag ju beskriva hur effektivitet bidrar till att vi använder mindre resurser. Att använda mindre resurser frigör ju kapital, tid och materialresurser till att göra något annat som ökar vår livskvalitet eller gör det möjligt att hjälpa länder med sämre möjligheter och förhållanden. Om vi ser på utsläpp och nedskräpning: Det är väl ändå bättre att ha 99 % ren luft än 97 % även om vi överlever med det?

M, KD, SD och även många från L, C och S vill ju ha mindre fokus på hållbarhet av ekonomiska skäl eller för att få fler väljare i nästa val genom att säga sig vilja sänka bensinskatter och skatter för de som tjänar bra.

Är det ok att ge RUT-avdrag för att en mångmiljonär ska kunna rengöra sin pool för halva priset samtidigt som en vanlig arbetare kan få sin sjukpenning indragen efter 6 månader? Ska vi sänka bensinskatten och minska på bidrag för solpaneler och vindkraft istället? Ska vi behålla kärnkraften 50 år till och riskera en allvarlig katastrof bara för att hålla elpriserna lite lägre?

Kina bygger helt nya städer med fokus på hållbarhet. Ska vi i Sverige göra som Trumps USA vill, gå tillbaka till som det var första halvan på 1900-talet?

Nä, det tycker inte jag i alla fall. Jag vill att människor, företag och myndigheter ska arbeta effektivt för att spara på resurser och på sikt endast använda förnyelsebara material och energikällor. Jag vill hålla utsläpp på en låg nivå så inte vissa drabbas av sjukdomar och allergier. När vi är effektiva kan miljön och hållbarheten automatiskt bli bättre om vi tar ut effektivitetsvinsten i t.ex. arbetstidsförkortning eller använder vinsten för att minska på orättvisor och ojämlikhet i världen. Hållbarhet är bra för alla även om vissa förmögna kanske blir sura för att de får betala lite mer skatt men istället kan vi ju få bättre luft, behålla skogarna, äta giftfri fisk mm. De rika kommer ändå alltid ha det bättre än vanliga människor nu och i framtiden.

Sammanfattningsvis: Klimathotet kanske inte är så allvarligt som vissa påstår men genom att säga detta och därmed bädda för att hållbarhetsarbetet blir sämre med nya regeringar och folks ändrade inställning då kan det bli allvar och hur det än är med det så kommer de framtida generationerna inte vara så nöjda med om de kanske bara kan äta odlad fisk, gå i konstgjorda parker, tvingas bryta sin malm flera kilometer under ytan på avlägsna platser för att få metall till sina nödvändiga maskiner och fordon mm.

HÅLLBARHET ÄR BRA VARE SIG MILJÖN ÄR/BLIR BRA ELLER DÅLIG.

Måste man spara vatten?

När jag borstade tänderna en gång sa min fru: -stäng av vattnet! Jag tänkte att det inte spelar någon roll? eller gör det? Vi har gott om vatten i Sverige och det kostar inte så mycket. Min fru kommer däremot från ett land med fattigare förhållanden där varje krona är viktig. Vårt mål är ju att överleva och leva bra, få mat för dagen helt enkelt. Om man inte har så bra inkomster så är det ju viktigt att spara där man kan. Det är ekonomisk hållbarhet. Men nu är vi ju i Sverige! Ja, men många av våra uppfattningar bestämmer vi tidigare i livet. Det blir en värdering och den hänger med under livet om det inte händer något avgörande som får dig att ändra dig.

Men ska vi spara på vatten? I konceptet Lean som du kommer lära dig mer om framöver finns en princip om att man ska undvika överarbete. Inte använda mer resurser än vad som behövs för att nå sitt mål. Så när jag borstar tänderna behöver jag bara vatten i början när jag ska blöta tandborsten och i slutet när jag ska skölja. Att låta vattnet rinna under tiden är alltså överarbete. Så stänger jag av bidrar jag till ökad effektivitet och hållbarhet. Lite just den gången kanske men 7 miljarder människor varje dag, det blir ju en hel del. Vattnet kommer väl tillslut tillbaka till sjön på något sätt men du slösar på vatten, sliter på infrastrukturen, får betala lite mer. I Lean finns också en viktig princip som är att undvika överbelastning. Om du använder vatten och något händer med tillförseln så en annan som är i akut behov av vatten och inte kan få det då kan denne drabbas av överbelastning. Det ska vi väl undvika och det gör man enkelt genom att inte använda vatten i onödan.

Då avslutar vi detta inlägg med lite praktiska spara- vatten-tips i hemmet.

Duscha kort tid istället för länge eller att bada (ett klassiskt tips).

Stäng av vattenkranen när du borstar tänder.

Diska med full diskmaskin, bättre än handdisk.

Tvätta med full maskin och inte för ofta. Kläder kan klara mer än en dags användning.

Spola med den lilla knappen när du kissar ( kissa i duschen är ju ett seriöst tips som dykt upp men nä du behöver inte, inte här i Sverige på länge i alla fall).

Jag avslutar med något jag testat denna vecka på morgonen. När jag ska brygga mitt morgonkaffe brukar jag fylla vatten i kannan och sedan hälla i det i bryggaren tills det blir en halvliter. Det som är kvar i kannan häller jag ut. Det är ju faktiskt ett slöseri med resurser (överarbete i Lean). Vattna blommor med det eller drick upp det om behov finns. Men lättare är att jag helt enkelt tar min mugg och och fyller med vatten och häller i bryggaren. Jag tar 2 muggar varje morgon, då får jag ju rätt mängd direkt och inget riskerar att gå till spillo. Så för att avsluta. Hållbarhet är inte en massa mål och siffror som politiker grälar om. Det är vad vi faktiskt gör och SPARA LITE VATTEN VARJE DAG I HEMMET ÄR HÅLLBARHET. Säkert betydligt mer än vad politikerna gör.

Från lathet till hållbarhet

Denna blogg jag börjar på nu fokuserar mer på hållbarhet än mina tidigare verk som handlade mer om effektivitet (fast som du senare kommer märka är det i stort sett samma sak).

På 80-talet fick jag mitt första jobb. Jag var ganska svag och ganska lat. På jobbet var det ackordslön (betalt för varje enskild artikel man lyckades tillverka/behandla). Man ville ju få ihop till en dräglig lön men det var ju inte så lätt. Därför började man till slut fundera på olika sätt hur man kunde jobba snabbare utan att bli tröttare. Små tricks här och där, t.ex en krok för att rätta till material som låg fel i maskinen. Det var början till mitt intresse för effektivitet (senare skulle jag jobba på ett företag som hade Lean som arbetssätt (utvecklat från Toyotas produktionssystem). Genom att jobba smart kunde man göra mer och få bättre lön eller få mer tid över för paus och vila. Man sparar alltså på resurser. I dag är ju hållbarhet på agendan och det går ju mycket ut på just det och minska utsläpp. Jobbar vi effektivt så kommer vi ju använda mindre el, behöva färre transporter, minska utsläpp, få mer tid över till viktigare saker mm.

Jag har ofta funderat på varför människor gör som de gör och varför vi är som vi är. Detta ledde till mitt intresse för psykologi och andliga frågeställningar. Vad är meningen med livet och vilka mål har vi? Inte så lätt men vi vill ju alla överleva och ha ett bra liv. Det blir ju också lättare om vi jobbar smart. Då kanske alla kan få en bättre levnadsstandard och vi slipper jobba för mycket så vi drabbas av ohälsa och olyckor.

Så om vi sammanfattar. För att bidra till hållbarhet måste vi veta varför och hur vi kan bidra till det. Det är det som denna blogg kommer handla om. Lycka till i just din resa mot hållbarhet och du är alltid välkommen att kontakta mig för frågor eller synpunkter.