Sara Skyttedal, miljöbov?

Greta Thunberg åkte ju till USA med båt istället för att flyga för att hon inte flyger av miljöskäl. Hon visade att det var möjligt. Det har det varit i kanske 1000 år ändå. Vikingarna nådde ju det amerikanska fastlandet.

Nu skulle hon ju ta sig igenom hela den amerikanska kontinenten för att delta på miljökonferensen i Chile som pga protester mot regeringen nu har ställts in och istället ska hållas i Spanien. Det betyder att Greta måste ta sig tillbaka över Atlanten ganska snabbt och hon vill ju absolut inte flyga. Detta har ju fått en del att dra lite på smilbanden och några passar på att skämta om henne och inte så lite heller utan ganska grovt och kränkande.

En av dem är Sara Skyttedal från KD. Ett parti som åtminstone förr i tiden påstod sig ha kristna värderingar. Andra kallar det bara ett litet stödparti för moderater fast numera är det kanske åt SD. I alla fall, är det som Sara säger kristna värderingar? Hon skrev så här på Twitter:

Lugnt. Människan lyckades med något revolutionerande för drygt 100 år sen som gör det möjligt. En fantastisk innovation som binder samman människor över kontinenterna. Jag kan köpa en flygbiljett till dig.

Hon vill förlöjliga Gretas kamp för bättre miljö. KD, SD och M har ju bildat ett nytt block och det finns ju ganska goda chanser att de faktiskt kan bilda regering efter nästa val. Miljö ligger knappast högst på deras agenda, tvärtom kärnkraft, lägre bensinpriser mm hör till deras löften. Om de tycker det är bra eller inte vet jag ju inte. Men de lockar ju med sådant som de tror de kan vinna valet på. Att då tycka att det är dumt med någon som engagerar många människor i hela världen känns märkligt ja idiotiskt kanske. Politiker kan ju skriva under avtal och riktlinjer om klimatmål mm. som de sedan inte anstränger sig särskilt mycket över för att uppnå. Det kanske inte ens går att uppnå med politiska reformer och lagar som inte vågar ta steget fullt ut. Men om folket själva gör något, till exempel genom att flyga mindre så är det ju en bra bit på väg mot målen. Då känns det väl dumt att klanka ner på någon som faktiskt försöker och kanske redan har åstadkommit att folk flyger mindre och därmed på bara ett år har bidragit till en hållbarare värld. En ny blåbrunsvart regering kanske inte kommer satsa så mycket på miljöpolitik. Då borde de vara tacksamma för om det ändå händer något utan att de själva behöver göra något eller ens vilja göra något.

De kan fortsätta sänka skatter för de rika och dra in bidrag för de svagaste grupperna medan de själva kan sitta i riksdagen och bättra på sina reseräkningar, dessa 3 partier som utmärker sig på den fronten. De rika behöver inte bry sig över nya miljöregler. De har råd med bensin och diesel. De kan köpa elbil. De kommer fortsätta flyga världen runt. De kan fortsätta förstöra miljön och låtsas köpa sig fria eller lätta på sitt samvete genom att stödja något klimatkompenserande projekt. De har de ju råd med, det är bara för “syns” skull de kanske gör det. En imagegrej helt enkelt för att verka god. Vanligt folk kan också bidra till bättre hållbarhet genom att de helt enkelt inte har råd att flyga eller åka för långt med bil och tåg tack vare försämringarna i välfärden och osäkra anställningar som de borgerliga partierna vill ha i samarbete med Svensk Näringsliv.

Att trycka ner någon som faktiskt försöker göra något bra borde inte vara kul men det är det visst med den nya politiska kartan vi har i Sverige och i många andra länder. Men de tycker inte det är kul när vi skämtar om hur de fifflar med researvoden från riksdagen. De tycker kanske däremot det är kul att sjuka människor får sjukpenningen indragen mm så vi kan finansiera lägre skatter för de rika. De påstår att det är bra för ekonomin. Det kan faktiskt vara så, en del studier tyder på det. Men jag tror inte det är anledningen till att de vill göra som de gör.

I alla fall, jag tycker det är bra att någon visar att man inte behöver eller ska flyga i onödan. Jag kommer dock fortsätta flyga någon gång vartannat år eller så när jag åker på semester till ett land längre bort. Men jag gör inga onödiga flygtrippar bara för att jag har råd eller måste flyga till varje pris. Flyg på om du behöver, men minska gärna lite på det.

Slänga lite plast eller skräp inte så farligt?

Idag kunde man i Aftonbladet läsa om plast som hamnar på stränderna i Bohuslän. Det finns de som samlas för att plocka upp skräpet. Mycket av det har inte vi slängt utan det förs med havsströmmar till våra stränder.

Detta är kanske något som många borde reflektera över. Man slänger en liten oskyldig flaska eller något annat. Den kan via bäckar, vind, avlopp mm. hamna någon annanstans. Nedskräpningen i sig blir inte större just pga detta men det är det att det samlas ihop någon annanstans som kan leda till att problemet förvärras. En flaska i en skog kanske inte gör så stor skada men när det anhopas hundratal kilo skräp på en liten strandremsa så kan det få allvarligare följder för djurlivet just där och de boende som får sin närmiljö förstörd. Turismen påverkas negativt. Höga koncentrationer av något kan öka gifthalten just där.

Om man nu skulle få folk att tänka till lite innan de slänger en liten sak kanske det skulle kunna minska avfallet om man ser konsekvenserna av det. Det finns också lagliga offentliga sätt som inte fungerar. Någon kan köpa upp avfall och sedan dumpa dem i något mindre nogräknat land eller stad där det finns korrupta beslutsfattare eller ordningsmakt som ser mellan fingrarna när olagligheter begås men du tror att allt går rätt till eftersom du lämnat ditt avfall i god tro.

Här följer en länk till artikeln (hoppas den fungerar)

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/rAO53a/plastkusten–sa-blev-skargardsidyllen-europas-soptipp

Klimatförändringar, ja eller nej. Varför?

Den senaste tiden har en del talat om att man tror på något även om vetenskapen säger något annat. Detta i samband med Greta Thunbergs resa i USA. Många hävdar att klimatförändringar är ett påhitt som inte är sant. Låt oss för en stund bortse från detta och istället se på hur vi tänker.

Människans mål är att överleva. Vi har andra mål och drömmar också men att överleva är det primära. Utan det kan vi inte göra något annat. Åtminstone inte som människor på denna planet. Så allt vi gör har på något sätt att göra med vårt överlevande. Vi måste hela tiden ta beslut som förhåller sig till detta.

Vi tar några lättare exempel. Du känner att du är törstig. Du vill också gå ut och spela fotboll. Hur ska du tänka? Du är törstig. Ditt mål är att överleva. Måste jag ha vatten nu eller kan det vänta. Du väljer att dricka vatten först och sedan gå ut till fotbollen. Du har hela tiden val som du måste göra och du väljer det som du tycker gynnar ditt mål att överleva i första hand.

I alla situationer där vi ställs inför att vi måste välja något så väljer vi något som gynnar överlevandet. Det är det grundläggande i vårt tänkandes struktur. Men som du säkert själv känner både med dig själv och när du ser på andra märker du att så inte alltid verkar vara fallet. Om nu klimatförändringar t.ex. skulle vara dåligt för vårt överlevande skulle det ju vara normalt att försöka motverka dessa. Men alla gör ju inte det eller bryr sig inte. Här kommer det dessutom in en annan faktor. Ska du tänka på dig själv eller andra, din familj eller kanske hela mänskligheten? I första hand är det på sig själv man fokuserar överlevandet på. Men om man känner bra ansvar eller har större möjligheter att tänka på andra så ökar chansen att man gör det. Om man inte vet, har kunskap eller ekonomiska resurser att göra något för miljön då gör man det inte. Det är inte fel egentligen. Man fokuserar helt enkelt på sitt eget överlevande i första hand. För att ge alla bättre möjligheter behöver vi en bra välfärd med välutbildad befolkning. Utan detta kommer det alltid finnas människor som tänker på sitt eget liv i första hand inte kommande generationers.

Men låt oss se på hur vi väljer igen. Om vi kollar på andra så tycker vi nog ofta att de gör fel val eller tror på fel sak. Men om vi tänker på oss själva tycker vi för det mesta att vi har rätt. Så tänker även de som vi inte tycker tänker rätt. Hur kan det komma sig? För det första så har vi som jag skrev ovan olika livssituationer. Vi gör våra val efter vår egen utgångspunkt. Alla gör i normalfallet rätt men sedan finns det situationer där vi tror vi gör rätt men ändå inte. Då kommer vi in på en annan besvärlig omständighet nämligen värderingar.

Vad är en värdering? Det är en grundläggande uppfattning om hur något är eller hur man ska göra i en viss situation. Principer är något som liknar detta. Hur uppstår då en värdering? Det är ett avgörande beslut i ett känslosamt läge där man gör ett val eller ett ställningstagande för vad som är bra för ditt överlevande. Säg nu att du är jättetörstig och du är bara 3 år gammal. Du öppnar kylskåpet och där finns en flaska coca cola och en flaska vatten. Du ska ju göra ett beslut men båda alternativen kan fungera. Du tar coca colan, den släcker din törst. Om den var god eller inte har inte den största betydelsen. Det som avgör att du var i ett känslosamt läge där du verkligen behövde dricka något. Det du valde var viktigt för ditt överlevande. I detta fall valde du läskedrycken. Det blev värdering. Ett nästan helt fast uppfattning. De är mycket svåra att ändra på. Du kommer tycka så kanske resten av ditt liv om inte något avgörande inträffar. Vi har massor med värderingar. De är för de mesta bra men inte alltid. De var bra när du bestämde dem men även de andra alternativen då hade kunnat bli en värdering. Hade du valt vatten skulle du föredragit detta istället för coca colan när du är törstig. Under livet, särskilt under de första åren gör vi många beslut som blir våra värderingar. Men det är bara besluten under avgörande känslosamma situationer som blir värderingar. Varje dag gör vi hundratals val som inte blir en värdering. Men om man frågar dig vilken musik som är bäst eller vilket parti du kommer rösta på så är det många som väljer efter våra värderingar. Det är därför du tycker att någon har fel och du rätt och den andra tycker tvärtom. Ni kommer knappast aldrig bli ense. För oss som gillar musik är det säkert så och om du ser på en politisk debatt så blir det extra tydligt. Det spelar ingen roll vilka argument man lägger fram. De kommer inte ändra uppfattning. Men sedan tänker de ju också på sitt eget överlevande ur andra synpunkter. Många värdering korsar varandra och stämmer inte alltid överens med varandra. När du stöter på denna typ av personer som ofta ändrar uppfattning eller inte verkar kunna tänka helt klart så är chansen stor att de har många värderingar som inte matchar varandra.

Kan man då ändra en värdering? Så länge den fungerar behöver du inte göra det men för sitt eget bästa är det bra om man inte har några värderingar kanske. Då öppnas ju nya möjligheter i livet varje dag. Men om du är törstig så kan det ju vara bra om du direkt vet att du ska ha en coca cola. Men tänkt om det inte finns? Då får du beslutsångest. Tänk om det visar sig att den inte är så bra för din hälsa. Då har du problem. Du kommer ju inte ändra på det i första laget.

För att ett stadigvarande beslut ska kunna ändras krävs en ny situation där det är ett avgörande läge som livsavgörande läge eller ett känslosamt läge. Tänk om du är i öknen helt uttorkad och kommer fram till en oas med en liten butik. Där finns endast en burk cola men många Fanta Lemon. Du dricker så klart upp colan först men det räcker inte. Då måste du göra ett avgörande beslut i ett avgörande känsligt läge. Du dricker upp 1 liter Fanta Lemon. Så skönt, den släckte din törst. Den räddade ditt liv. Då kanske du gör ett nytt ställningstagande. I framtiden kommer du vilja ha Fanta när du är törstig. Så kan det gå. Ibland ser du säker människor som helt har ändrat uppfattning. De kan ha lyckats bli av med en gammal värdering och fått en ny. Men de kanske inte hade en värdering utan har helt enkelt gjort ett val som gynnar deras eget fokus på överlevande.

Efter kärnkraftsolyckan i Fukushima var de många som bytte uppfattning. De såg eller kanske var på plats och såg hur allvarligt det var för deras överlevande. De blev motståndare till kärnkraft. Innan var nog de flesta i Japan positiva till det. Det krävdes ett avgörande känslosamt läge för att få en ny värdering. Sedan var det ju politiker som också ändra uppfattning. Tyskland skulle ju avveckla kärnkraften. Men tyckte de så för att de var oroliga eller var de för att de trodde att stora delar av väljarkåren skulle bli oroliga för kärnkraft så man “bytte” uppfattning för sitt eget överlevnadsintresse som politiker.

Det finns också möjlighet att gå i terapi eller någon annan psykologisk metod för att försöka hitta sina värderingar och bli av med dem. Men detta kan ta många timmar och det är svårt att hitta en kompetent person som kan lyckas med detta. Själv är det nästan omöjligt att göra det. Du kan sitta som en munk i bergen och meditera i åratal men när du kommer ner till byn igen så är risken mycket stor att värderingen eller andra psykologiska problem finns kvar eller restimuleras vid ett tillfälle som påminner om när du fick värderingen eller problemet.

Men när du ska gå och lägga dig. Varför inte ägna en stund åt att tänka efter vilka värderingar du kan tänkas ha och vad det kan få för konsekvenser. Tänk gärna på situationer där du inte är överens med alla andra. Tänk även på hur andra tycker och tänker. Man kan i bästa fall lyckas inse att man har värderingar. Om du kommer på vilka det kan vara kan du när du hamnar i situationer där dessa kommer påverka dina beslut försöka tänka “out of the box”. Då kan det hända grejer. Men om ditt gamla ställningstagande fungerar bra så är det helt ok. Vårt mål är ju att överleva men ofta finns det flera alternativ. Kan man de dessa så ökar chansen till samförstående och samarbete som kan lösa våra problem som till exempel debatten om och hur vi måste göra något åt klimatförändringarna.

Kratta löv eller gym?

Idag gick jag ut i trädgården och krattade upp lite löv. Allt har ju inte fallit ner än så jag får ju gå ut om några veckor igen. Det tog mig kanske 2 timmar och fixa till allt. Medan jag krattade så lyssnade jag på musik i hörlurarna. Man använder då tiden effektivt. Men jag tänkte ju också på hållbarhet och effektivitet när jag ändå höll på. Det är ju bra att röra på sig då och då för hälsans skull. Kratta löv är ju en ganska lätt ansträngning men man rör stora delar av kroppen och man får i sig frisk luft och lite av dem få solstrålar som tittade fram idag. Kan det vara ett alternativ till att gå på ett gym och träna? På gym blir ju träningen säkert bättre men hur är det ur hållbarhetssynpunkt. Tar du bilen till gymmet så tar det tid, det går åt bränsle, du orsakar utsläpp. Du parkerar på en yta som måste skötas av personal och kanske parkeringsvakter. Gymmet har en massa utrustning som tillverkats och ska underhållas. Huset i sig behöver uppvärmning och personal. Efter ditt träningspass kanske du åker och handlar något, köper en energidryck i aluminiumburk mm. Du får lite fördelar för hälsan men du orsakar också miljöpåverkan på flera punkter. Om man känner sig utpumpad efter träningen måste du också äta och dricka mer än vad du annars skulle gjort. Matproduktion och dryckestillverkning och distribution är ju en ganska stor miljöpåverkare.

Så om du ersätter ett träningspass med något du kan göra hemma eller i din trädgård så har du bidragit till en bättre miljö och lägre resursanvändning jämfört med att gå till gymmet.

När jag ändå höll på att tänka så tänkta jag på någon typ av kinesiskt bysamarbete. Såg ett program som handlade om Kina innan jag gick ut. Om du bor på en gata där det finns kanske båda unga och gamla. De gamla kanske inte är så pigga så de vill gå ut varje dag och jobba i sin trädgård. Samtidigt sitter det ungdomar vid sina TV-spel och medelålders som tittar på Netflix eller TV. Varför inte ordna någon gemensam helgaktivitet där man går ut och krattar i varandras trädgårdar och hjälper till efter bästa förmåga. Alla trädgårdar kan bli fixade med mindre ansträngning och de som inte orkar själv får hjälp. Detta ökar grannsammanhållningen och ger vissa lite social närvaro som också det kan vara bra för hälsan. Vi kan alltså kombinera många saker här för bättre hållbarhet för både miljön, ekonomin och socialt sätt liksom din egen hälsa.

Så om ni har någon gemensam instagramgrupp eller liknande där många grannar är är med, ta upp det där eller prata lite när du stöter på några grannar på gatan. Efter era gemensamma aktiviteter kan ni ha lite fika eller grillning kanske.

Elsparkcyklar och delningsekonomi

Idag hörde jag på nyheterna att en forskarrapport visar att elsparkcyklar, dessa sparkcyklar som finns i vissa städer för utlåning inte är så miljövänliga som man skulle tro. Ett annat program på radion tog upp om delningsekonomi är bra med anledning av detta. Svaret där var både ja och nej. Idag har jag inte tid att skriva för mycket så du kan själv istället fundera över detta. Jag återkommer senare när jag har tänkt lite till och när jag har tid att ägna mig lite längre tid till ett inlägg.

Klimatkompensera

Klimatkompensera ger inte alltid full effekt, ibland får det motsatt effekt!

Klimatkompenserande företag

Sista tiden har jag sett att många företag klimatkompenserar. Det fick mig att undra över hur det fungerar och om det är bra. Såg ett reportage om en advokatbyrå eller kanske var det en reklambyrå som sa att de klimatkompenserar all sin miljöpåverkan. Det låter ju fantastiskt eller? Hur mycket miljöpåverkan kan då ett litet kontor ha, inte så mycket tror jag, så det är nog inte så svårt att klimatkompensera heller. Några kronor till något projekt.

Säg nu att medarbetare kör omkring i en stor Volvo XC90 med dieselmotor. Den är ju inte helt bra ur miljösynpunkt kanske. Onödigt stor, drar mycket bränsle, släpper ut mer än den mindre modellen. Den är ju också större så det går åt mer energi och material vid tillverkningen och det behövs mer material och oljor mm. till underhållet.

Vad kan då företaget göra? Jo, de klimatkompenserar. Gör man det måste man göra det via någon utomstående som kan verifiera det och det ska också ske utanför den egna verksamheten. Vad kan man då göra? Kanske bidra till skogsplantering någonstans i Afrika eller Asien.

Meningen är ju att det som Volvon släpper ut ska kompenseras av något som minskar eller “äter” upp samma mängd någon annanstans. Globalt sett så blir det säkert statistiskt rätt men i Sverige blir det ju knappast bättre miljö. Tvärtom, den stora bilen ger sämre hållbarhet i Sverige.

Blir de då bättre där träden planteras? Det blir det nog men träden skulle kanske planterats i alla fall av någon annan och då är ju effekten noll. Klimatavtrycket blir då 100 %. Om vi räknar in klimatkompenseringen som vinst skulle klimatavtrycket bli 0%.

Om du tänker efter lite så finns det ju enklare sätt. Välj en annan bilmodell. En annan modell kanske har 20 % lägre utsläpp. Då skulle också klimatavtrycket bli -20 % !? Medarbetarna på företaget kanske tjänar bra eller företaget går bra och de vill ha fina tjänstebilar. Kan de då påstå att företaget tycker hållbarhet är viktigt och att de bidrar till det genom att klimatkompensera fullt ut? Matematiskt sätt så är detta ett godkänt sätt och det har ju såklart sina fördelar. Klimatavtrycket blir ju lägre än om man inte hade gjort något eller om man använt de pengarna till något annat. Vad kostar de då att klimatkompensera? Jag har inte kollat upp det. Men om man skulle ta den kostnaden och göra något på det egna företaget. Köpa en elbil kanske? Om medarbetarna enbart åkte kollektivt skulle klimatavtrycket bli – 100 % och om man ändå fortsatte att klimatkompensera skulle det väl bli -200 %! Man kunde också sätt upp solpaneler, sluta med dubbdäck mm.

Om även vi skulle klimatkompensera i våra egna liv så blir det ju ganska enkelt. Åk förbi drive in och köp en hamburgare av nötkött, skicka sen några kronor till ett projekt. Visst det är också bra men varför inte prova en chicken burger eller en vegetarisk burgare. Då kan du om su vill spara in dina klimatkompensationspengar. Sätt in dem på ditt pensionskonto för att få en dräglig pension i framtiden.

Men det är ju inte fel att klimatkompensera fast det viktigaste är ju att du försöker minska ditt eget klimatavtryck. Hållbarhet är ju inte enbart matematiska formler. Vi ska ju spara på resurser också. Järnmalm, olja, träd, vatten mm. Genom att välja det som görs av återvinningsbara resurser, ger lite utsläpp och framför allt minska på vår konsumtion så kan vi göra stora framsteg.

Tänk inte så mycket på matematiska beräkningar och politikernas mål. Tänk på vad du kan göra hemma och på jobbet. Det ger mycket större effekter för hållbarhet och det är väl det du vill ha som läser denna blogg.

Tomma konserver i diskmaskinen!?

Detta kan vara hållbarhet!

Har jag blivit galen? Jag lade min tomma konserv gulaschsoppa i diskmaskinen. Ni som läst tidigare inlägg, vad är hållbarhet? Jo, bland annat att minska på resursanvändningen. När man lagar mat får man ofta konserver och plastburkar över som ska slängas. Slänger du dem i soporna eller samlar du ihop dem för att lägga till återvinning där man samlar dem t.ex. containrar för återvinning i närheten av bostadsområden. I min stad kan man återvinna direkt i sina egna sopkärl som har 8 fack för återvinning.

Ibland när man ska göra sig av med förpackningen är den ju kladdig av innehållet. Man kanske inte vill låta den ligga i återvinningshinken eller också orkar man inte skölja av den. Då är det lätt hänt att man lägger den bland de vanliga soporna för restavfall. I min stad går även det visserligen till förbränning som användes för att göra energi/fjärrvärme fast just metall förbränns ju inte så lätt. Det är ju såklart bra att lägga den till återvinning och vill man inte det ska lukta och så är det ju bra att skölja av den om du nu orkar det. Kallvatten är ju bäst annars bidrar du ju till sämre hållbarhet om du använder varmvatten och du spara lite pengar också.

Men när du sköljer den under kranen så använder du ju vatten och kanske el. Lägger du den i diskmaskinen så använder man ju det befintliga vattnet som går åt till diskprocessen. Du sparar alltså vatten. Orkar du inte skölja så ökar ju också chansen att förpackningen faktiskt går till återvinning. Dubbel vinst alltså.

Även om vi lämnar mycket av vårt avfall till återvinning som vi gör i Sverige så kan eller vill de som tar hand om det inte alltid använda det. Materialet kan vara smutsigt, vara blandat med andra ämnen med mera. Då lägger dem det till de osorterade soporna. Lämna ditt avfall till återvinning så rent som möjligt är alltså bättre än att bara lämna det. Om smutsigt eller blandat material används i alla fall vid tillverkning av nytt material så kan det få sämre kvalitet om det är orent och behöva kasseras eller det kanske till och med går sönder när det används och kan orsaka skador eller olyckor.

Det är alltså viktigt att lämna så mycket du kan till återvinning och i så rent skick som möjligt och med så lite resursanvändning som möjligt. Då bidrar du till hållbarhet på ett bättre sätt. Mindre åtgång av resurser som vatten, el med mera. Mer avfall blir återvunnet och det nya materialet får en bättre kvalitet. Så det är inte bara att slänga burken i soporna, tänk till lite extra för att bli ännu bättre på hållbarhet.

Lean skolan. Del 3. Jidoka

Toyotas Produktionssystem har 2 huvudprinciper som styr verksamheten. Jidoka och Just In Time. Jidoka kan vara lite svårt att förstå sig på om man läser lexikon och leanskrifter men låt mig försöka.

Vi vill ju vara effektiva och få fram det vi vill ha utan allt för mycket ansträngning. Många jobb är tunga, tråkiga eller farliga. Det skulle väl vara skönt om det blev lite enklare. Så då fixar vi lite hjälpmedel, maskiner, robotar, fordon mm som gör jobbet åt oss. Det har vi ju gott om nuförtiden men ibland spårar det ur. Maskiner går sönder eller det blir någon avvikelse som gör att produkterna får dålig kvalitet, maskinen havererar eller andra olyckor. Man ska helst inte lämna något utan uppsikt och kontroll. Det är bra om vi kan se vad som händer, då har vi större möjlighet att ingripa vid fel. Det är ju också bra om maskinerna stannar själv om något händer. I Toyotas historia är det vävmaskinerna som stannade själv när tråden gick av. Det var för sådär hundra år sedan innan de ens börjat med bilar. Man ville ha automation med mänsklig kontroll.

Vi tar några exempel från nutid. Självkörande bilar är ju på gång, då behövs väl inga rutor egentligen? Så länge systemet fungerar så går det väl an men vågar vi sätta oss i en sådan bil? Nä, inte jag i alla fall. Jag vill se trafiken och ha möjlighet att ingripa om något händer som systemet inte klarar av. När du kokar något hemma i en kastrull så måste du kanske ta av locket för att se hur det går. Ett glaslock gör det lättare. Visualisering är vad man kan kalla det. Allt som händer ska man kunna se. Sitter du på ett kontor så är det bra med fönster ut mot gatan eller fabriksgolvet. Man får mer kontroll när man har en överblick över vad som händer. Man oroar sig också mindre och kan ingripa snabbare och man förstår också verkligheten bättre. Om du kollar i din mobil hur vädret är så säger det inte allt. Det bästa är väl ändå att gå ut och känna efter.

Har då detta något att göra med hållbarhet? Jo mycket! Med Jidoka så har vi bättre koll på vad som händer. Det blir mindre fel och färre olyckor. Vi sparar på materiella resurser och mänskligt lidande. Vi kan tillverka eller utföra de tjänster vi behöver med mindre resursåtgång och det blir klart snabbare om vi undviker fel i ett tidigare skede.

Ett av verktygen för att förebygga fel, felsäkra heter Poka Yoke. Enkelt sett så är det någon liten grej som hindrar fel. Ska du t.ex. klippa rör i samma längder så sätter man ett anhåll som röret läggs emot så får alla samma längd. Sen kan det ju förflytta sig något eller den första personen kanske ställde in den fel. Därför måste man också ha regelbundna kvalitetskontroller, varje hundrade bit eller varje timme t.ex. Kan vi ha något hemma? Ja, brandlarm, fuktsensor under diskmaskinen, automatiskt stopp vid vattenläckor, kaffebryggare som stänger av sig själv efter 30 minuter. Självstängande spishäll. TV som stänger av sig själv. Vi kan förhindra fel och olyckor med Jidoka och Poka Yoke! Vi sparar el och vatten mm. också vilket också är bra för hållbarhet men framför att kanske vi slipper större bekymmer, vattenskador, bränder och annat tråkigt.

Så ta en tur i ditt hem och fundera över vad som kan hända. Du gör en riskbedömning och sedan försöker du komma på åtgärder för hur du ska förebygga och om det ändå händer så ska du minska verkningarna så mycket som möjligt. Brandlarm som kallar på hjälp är en grej. Hemförsäkring en annan. På ditt arbete har du förhoppningsvis skyddsombud som tillsammans med arbetsgivaren gör riskbedömningar när man gör förändringar. I Sverige är det lag på det, Arbetsmiljölagen. Fast sista tiden har det gått lite i fel riktning. Arbetsgivare vill spara pengar och kanske struntar i åtgärder, nyanställda som ofta är inhyrda vågar inte säga ifrån av rädsla att förlora sin anställning mm. Det dör ungefär en arbetare i veckan i Sverige i olyckor. I många fall har arbetsgivaren inte gjort eller åtminstone inte tagit riskbedömningen på allvar. Det är dock ovanligt att arbetsgivare fälls i domstol pga detta. Det verkar dock bli sämre och sämre med neddragningar på Arbetsmiljöverket och mildare regler för företagen. Sverige har ändå varit ett föregångsland när det gäller säkerhet men nu är det på väg utför och dagens ungdom verkar inte vara så intresserade av dessa frågor och ändå kanske de ska tvingas jobba till det är 75 år. Vi får se hur det går med det.

Så avslutningsvis. Försök ha koll på vad som händer omkring dig? För din egen skull och andras. Skaffa grejer med felsäkring och bra säkerhet. Du kan slippa bekymmer och du bidrar till bättre hållbarhet. Effektivitet och hållbarhet hänger ihop som sagt. Grundidén för denna blogg. Ha det så bra tills nästa inlägg!

Rönnbär mot PMS?

Rönnbär lämnas ofta orört men det är ett superbär som bör tas tillvara.

Rowan berry – superberry. Rönnbär – superbär.

Nu är rönnbären klara i trädgården liksom på många andra ställen. Oftast tycker vi bara att trädet är vackert men vi rör sällan bären. Bären är ett superbär som det finns miljoner av och vi använder dem knappt. Däremot åker vi gärna till affären eller beställer så kallade superbär till en ganska hög kostnad. Goijbär från Kina till exempel. Långa transporter, förpackningar, bilresor, postförsändelser mm. Inte så bra ur hållbarhetssynpunkt kanske men säker ett nyttigt bär.

Rönnbären som du kan plocka gratis däremot kanske i din närhet är ett bra alternativ. De är fulla med C-vitaminer, antioxidanter, järn, karotin och andra ämnen. De kan därmed förebygga förkylningar kanske och andra infektioner. De sägs vara bra mot värk och reumatism och kan lindra vid PMS besvär för kvinnor. Kan hjälpa mot trög mage mm. Om det stämmer låter jag vara osagt men det går att läsa om det, googla på.

Det bästa är att bären är så små och du behöver bara ta något enstaka bär. Trädet har hundratals bär. De kan vara lite sura för den som inte gillar starkt. Men de går ju svälja eller blanda ut i flingorna eller yoghurt mm. Lägga dem i degen när du bakar går också. Efter första frosten blir de mindre sura, du kan ju också plocka dem nu och lägga i frysen.

Så ta en promenad och leta efter ett rönnbärsträd. Plocka med dig lite bär. Ta ett par varje dag för din hälsa. Avvakta med att köpa andra superbär ett tag. Du gör förhoppningsvis något bra för din hälsa och miljön. Lokalproducerat och närodlat talas det ju om i dessa sammanhang men här har du något som kanske bara finns där och väntar på att du ska ta lite bär innan fåglarna gör det eller innan de faller ner på marken och förmultnar. Så våga! Ta ett bär i munnen och se hur det känns!

Sallad ej hållbar

Ni som läste inlägget att pappersformarna med plastlock var borta en dag och ersatta av tallrikar som diskades. Tyvärr var formarna tillbaka idag. De kanske var slut sist. De verkar inte ha insett hur bra det var för hållbarhet. Man ska inte bara säga att man är för ökad hållbarhet mm. Man måste också vidta åtgärder för att det ska vara trovärdigt och inte bara ett sätt att framstå i bättre dager.