Rödbetor i rumstemperatur

I en Facebookgrupp om hållbarhet såg jag ett inlägg från någon som öppnade en burk inlagda rödbetor och de blev sedan dåliga efter ett tag. De förvarades i rumstemperatur efter öppnandet. Ett enkelt sätt att få bättre hållbarhet i världen är ju om vi kan få våra livsmedel att hålla tills vi ätit upp dem.

Konserv är ju en bra uppfinning, även glasburkar är typ konserver om de har ett vakuum. Du märker det när du öppnar, svårt i början, sedan släpper det. Men när man öppnat är det ju att betrakta som en färskvara. Vissa livsmedel särskilt de med konserveringsmedel håller kanske länge men de ska ju vara i kylskåpet.

Så för att öka ditt bidrag till hållbarhet, förvara livsmedel på rätt sätt. Köp inte för stora förpackningar så du inte hinner äta upp allt innan det blir dåligt. Öppna inte innan för smakprov innan du börjar använda det på riktigt.

Covid-19 och Drive In

Var idag på varuhuset Biltema för att köpa lite verktyg. På utsidan av affären har de en ny yta för att få varor man beställt utburna till bilen. Det kan vara bra för att minska på smittspridningen och själv minska risken att man blir smittad av Corona virus. Hamburgerrestauranger har ju länge haft drive in. En kedja i Sverige, Max, har nu även utbärning av beställning också om du ställer dig på en parkeringsplats. Detta kan vara en fördel för hållbarhet och miljö om du stänger av din bil medan du väntar. I drive in kön kanske man inte gör det lika ofta eftersom man hela tiden vill köra fram en bit när kön rör på sig.

Men i alla fall så stod en bil utanför Biltema med motorn igång medan han väntade på att ordern skulle bäras ut. I staden finns en regel om tomgångskörning som får vara max 1 minut. Detta bör väl de flesta känna till. Regeln kan variera mellan olika städer. Vad jag tänkte på var att om företaget vill bidra till bättre hållbarhet och mindre utsläpp för att hålla klimatförändringarna på en lägre nivå så kunde man ha en skylt som upplyser om att man ska stänga av motorn när man väntar. En enkel sak att göra men vi bilister ska ju också veta att man inte ska ha tomgångskörning av motorn i onödan.

Fiskpinnar bra eller dåligt

Stekte lite fiskpinnar (fish fingers) häromdagen, tycker faktiskt att det är ganska gott. Tänkte dock på att i någon matdebatt eller artikel var det någon, kanske en kock som sa att fiskpinnar inte är tjänligt som människoföda. Frågan är hur han tänkte. Naturligtvis är det så att en fiskfilé från en god fisk kan bli godare rätt tillagad och den kan vara nyttigare också med högre proteinhalt. Men hur är det med nyttighet och hållbarhet?

Människans mål är ju att överleva, därför är bra mat något bra om den ger oss energi med mera. Fisk innehåller ju protein bland annat av bra kvalitet för det mesta. Fiskpinnar görs kanske ofta av mindre bra bitar av fisken som blir över när man skär ut filéer. Proteinhalten är nog inte lika hög och smaken inte lika bra. Men vad var människan mål? Jo, överleva och helst leva bra. Alla människor har ju inte bra ekonomi och kan köpa fin mat varje dag. Fiskpinnar är ju oftast ganska billiga så det gynnar ju överlevandet för de med sämre ekonomi. Ett annat problem är ju att vi äter lite för bra och har många överviktiga personer i världen och många med andra hälsorisker. Om fiskpinnar inte är lika nyttiga som “riktig” fisk så kan det på ett sätt vara bra. Man äter dem och får inte i sig så mycket protein som från vanlig fisk och kanske därmed inte ökar så mycket i vikt.

I Asien är man specialister på att ta hand om det mesta från havet. Man slösar inte bort fiskfenor, skinn och sämre bitar. Befolkningen är ju stor och ekonomin är inte den bästa för många. Därför vill man ta tillvara på det mesta som går att äta. Det är ju faktiskt effektivitet. Man ska ju undvika slöseri. Att åka ut med en båt i havet och fånga fisk och låta hälften gå till spillo som avfall kan ju inte vara hållbarhet, inte vare effektivitet och inte heller ansvarsfullt. Man ska ta det man kan få tag på. Om vi inte skulle äta fiskpinnar som är gjorda på mindre bra bitar av fångsten skulle vi ju få fånga mer fisk om de som inte tycker vi ska äta fiskpinnar skulle vara nöjda. Det skulle betyda att haven blir mer utfiskade, fler båtturer med utsläpp och annat. Mer personal som måste ägna sig åt fiske mm. Att ta tillvara på hela fångsten är alltså absolut viktigt för hållbarhet och ansvar för miljön och fiskbeståndet i haven. Fiskpinnar är hållbarhet mer än fisk.

Så du som äter fiskpinnar och annat som är gjort på fiskfångsten. Skäms inte. Du kanske bidrar till en mer hållbar värld. Sedan är det ju en annan sak om fiske i sig är hållbart eller inte. Men så länge vi fångar fisk och annat från havet är det bra att ta tillvara på vad det kan ge.

Rätt tillagad med rätt tillbehör är det också gott och nyttigt samtidigt som du bidrar till en mer hållbar värld. Den som sa att fiskpinnar inte är att betrakta som människoföda har ingen aning om vad hen pratar om. Finsmakare med inskränkt synsätt och svårigheter att se helheten kan vara ett hot mot planetens överlevnad. Har du inte heller råd att köpa dyr fisk så är det ju självklart att man köper vad man har råd med så man själv och familjen får mat för dagen, och du bidrar även till hållbarhet mer än fiskätaren. Så fortsätt med fiskpinnar!

Corona muterad fjäril i Jönköping eller vampyr i Sverige?

Vid mitt hus såg jag denna varelse. Efter lite googling kom jag fram till att det är en vampyrfjäril. En blodsugande törstig varelse från Asien. Första gången rapporterad 2008 i Sverige. Den ser verkligen ut som en vampyr eller förkrympt fladdermus eller Corona muterad fjäril.

Om jag blev smittad, se upp för en Covid-19 Corona smittad Dracula inom en snar framtid

Dödsfall på äldreboenden i Covid-19

Detta inlägg är skrivet med Sverige i åtanke men är även tillämplig i andra länder.

I Sverige har det efterhand kommit lite kritik för att regeringen inte infört karantän, krävt munskydd mm. utan mestadels kommit med rekommendationer, god handhygien, stanna hemma vid symptom, håll avstånd, inga stora sammankomster mm. Alla är naturligtvis upprörda över dödstalen men kritiken bygger på att dessa kunde varit mindre om man haft fler hårdare åtgärder för att stoppa smittspridningen. Det är nog säkert att mindre smittspridning skulle orsakat färre dödsfall. I Sverige är vi dock vana vid att leva fritt och att inte ha en regering som lägger sig i folks vardagsliv i någon större omfattning. Många länder släckte ju ner landet fullständigt, många av dem hade ändå enorma dödstal och när man nu öppnat upp igen så har smittspridningen tagit fart på många ställen. Att jämföra länder är oerhört svårt så här i början på pandemin. Det är olika smittspridning, olika typer av befolkningstäthet, äldreboenden, hälsostatus, tillgång till vård och tester och vi vet ännu inte hur stor motståndskraft olika folkgrupper har haft.

Med detta inlägg vill jag ha sagt att det inte är smittspridningen i sig som orsakar höga dödstal men det bidrar till det. Det är ju mest de äldsta som avlider och i Sverige bor de på äldreboenden eller i sina egna boenden och då ofta med någon form av hemtjänst. Sverige införde ju ändå relativt tidigt besöksförbud på äldreboenden och vi hade rekommendationerna som skulle motverka smittspridning. Ändå fortsatte dödstalen att vara höga i över 2 månader. De borde börjat sjunka efter någon månad men det gjorde det inte. Alltså måste äldreboendena misslyckats på något sätt.

Ebba Bush, ledaren för Kristdemokraterna KD sa i en debatt att regeringen med berått mod inte gjort vad den kunnat. Hon ville kanske underförstått få sina anhängare att tro att man med berått mod offrat de äldre. Hur det är med den saken kan jag inte vara helt säker på. Däremot finns det i Sverige lagar och avtal som styr verksamheter som sjukvård och äldreboenden och andra företag.

Jag är själv skyddsombud på min arbetsplats (safety representative). I Sverige har vi en Arbetsmiljölag som anger att arbetsgivare ska göra vad den kan för att förebygga risk för ohälsa och död bland de anställda och andra på en arbetsplats, alltså även kunder, besökare, brukare, patienter mm. De anställda ska också utse skyddsombud som ska försöka se till så arbetsgivaren, företaget följer lagen och de ska också delta i riskbedömningar efter tillbud, olyckor och vid nya arbetssätt och ombyggnader mm. När vi fick hotet från Corona så var det ett sådant tillfälle när man ska göra en riskbedömning även om man tidigare gjort riskbedömningar för liknande händelser.

När någon säger att det är regeringens fel så borde man tänka efter lite om det bara är politisk propaganda eller om felet också kan ligga någon annanstans. De flesta dödsfallen i Sverige har varit i Stockholms region. Denna region styrs av en koalition av allianspartierna och miljöpartiet. KD själva har alltså ansvaret för sjukvård i Stockholm. De kommuner som drabbats hårdast av Covid-19 är de i Stockholm och de styrs ofta av högerpartierna. Kan alliansens politik (tidigare även i regeringsställning) på något sätt ha påverkat förloppet?

Man ska enligt lag göra en riskbedömning på arbetsplatser tillsammans med skyddsombud. Förhoppningsvis har man gjort det på de flesta ställen. Men jag vet av erfarenhet som skyddsombud att så inte alltid är fallet och ibland görs det i en lite väl enkel variant. Även om man gjort en riskbedömning är det ganska vanligt att man inte tar upp alla risker och att man inte vidtar de åtgärder som behövs i tid. Det var många skyddsombud som satte ett så kallat skyddsstopp på arbetet när de ansåg att riskerna var för stora. Då är det bara Arbetsmiljöverket som kan starta arbetet igen om inte skyddsombud och företag kommer överens. Arbetsgivare gillar sällan riskbedömningar och absolut inte skyddsstopp trots att man bara ska göra det när det är allvarlig risk för liv och hälsa. Det skulle jag kalla märkligt och berått mod. Företagare är ju ofta på alliansens sida och de stöder ju dem också politiskt. Nyligen röstade riksdagen igen ett förslag att regionala skyddsombud inte ens ska ha rätt att besöka vissa arbetsplatser. Du kan ju tänka dig hur säkerhets och arbetsmiljöarbetet i sådana oftast privata företag fungerar. Arbetsgivarna motsatte sig ju givetvis alla skyddsstopp men Arbetsmiljöverket gav ofta skyddsombuden rätt. Lagen ska ju följas, man ska förebygga risken för hälsa och liv och risken kan anses vara hög. Det kan vi väl vara överens om att så är det under denna pandemi. Arbetsgivare och allians, högerpartier tycker kanske inte det men de kan klaga på regeringen i alla fall trots att de själva inte vidtagit åtgärder som kanske skulle behövas. När det gäller användande av viss skyddsutrustning så sägs det ju ha förkommit lite fulspel. Men det är ändå så att arbetsgivaren är ansvarig enligt lagen och man kan i riskbedömningen komma fram till att all skyddsutrustning kanske inte alltid behöver användas även om det inte blev ett nationellt krav. Nu i efterhand kan vi ju se att många arbetsgivare inte krävt eller tillhandahållit tillräcklig utrustning eller arbetsrutiner vilket kan ha lett till fler dödsfall. Något att tänka på för er som är på arbetsgivarens eller högerpartiernas sida.

Men skyddsutrustning och sjukvårdsmaterial fanns inte tillgängligt i den omfattning som skulle behövts. Det är regionerna, landstingen som är ansvariga för det. Sverige avskaffade beredskapslager för så där 20 år sedan efter politiska beslut. Alliansen privatiserade även apoteken och gav dem i lagtexten uppgift att stå för beredskapen. Det säger sig själv att de inte är särskilt intresserade av detta då de hellre gör högre vinst och överför tillgångar till skatteparadis. Här kan vi tala om berått mod kanske. Något år sedan såg vi ju även hur ett nytt privat företag skulle sköta leveranser av material till sjukvården. Fullständigt kaos och det var innan Corona.

Sedan ha vi då frågan om besöksförbud. Har detta följts. Personal kan säkert övertalas efter påtryckningar att släppa lite på det. Det har säkert hänt. Privata äldreboenden vill säkert ha nöjda kunder. Hur nöjda de är om det orsakat dödsfall är svårt att säga. Personal utan fast anställning och erfarenhet är säkert lättare att övertala. Detta är också ett resultat av alliansen politik med försämringar för facket, skyddsombud mm. Nu ska LAS lagen om anställningsskydd bli ännu sämre. Det innebär mer stressad och osäker personal. Många har visst gått till jobbet även om de haft symptom. I dagens samhälle med osäkra anställningar, dålig A-kassa mm. är det många som inte har råd att stanna hemma eller vågar heller för den delen. De är oroliga för att bli av med sin anställning eller timmar. Detta kan ha lett till att smittade personer ändå gått till jobbet och riskbedömningen som kanske gjorts kanske ändå inte fått arbetsgivaren att agera. Många har dessutom timanställningar på flera ställen vilket orsakat att de arbetat på flera ställen. Om de då varit smittade så är det ju inte bra. Det har man ju insett långt innan Corona kom.

Alliansen har ju varit ivriga påhejare att privatisera den offentliga sektorn, skolor, sjukvård, äldreboenden mm. Du kan vara säker på att anställda här har press på sig. Företagen vill inte ha fast anställda, de vill inte slösa tid på riskbedömningar och särskilt inte åtgärder som kostar pengar eller när man tror att risken för att något ska hända är liten. Nu har det i alla fall hänt och hundratals, kanske tusentals har fått Covid-19. på grund av detta.

Så för att avsluta, vi har lagar och avtal i Sverige som ska verka för en god och säker arbetsmiljö för alla. Det är upptill företagen och personalen att följa den. Under denna pandemi märker man tydligt att vi inte alltid är så bra på det. Det är inte regeringens fel utan kanske allas. Med tanke på att arbetsgivare och invånare inte alltid följer lagen eller rekommendationerna så kunde det kanske vidtagits fler åtgärder. Men när vi inte ens följer de vi redan har hur säkert är det att vi skulle följa nya hårdare tag. Vissa länder stängde ju i stort sett allt, vissa fick ner smittan vissa inte. Nu när de öppnar igen så är folk sugna på att leva som vanligt efter att ha varit instängda i veckor, kanske månader. Men rekommendationerna gäller även i dessa länder. Vi kanske inte är helt fel ute, ekonomi och andra problem som uppstår vid nedstängning är också ett hot.

Om vi följer rekommendationerna och arbetsgivarna Arbetsmiljölagen så skulle vi klara oss mycket bättre. Sedan ska kanske inte vissa politiker fortsätta försöka försämra välfärden, offentliga sektorn och medborgarnas rättigheter. Att privatisering och sänkta skatter och lättare regler för företagen inte alltid kanske är så bra borde vi ha märkt vid det här laget. Därmed inte sagt att ett helt socialistisk samhälle är det bästa. Det märktes ju i det forna Sovjetunionen och nuförtiden även i Ryssland och andra öststater och några länder i Asien. De helt marknadsekonomiska länderna typ USA och Brasilien är ju inte heller de bästa samhällena att bo i alla gånger. Man måste hitta och tillämpa det bästa i en väl avvägd kombination. Det är inte lätt att veta exakt. Lyssna på de politiska debatterna och sätt dig in i hur inte bara du utan även andra människor har det i sina liv och försök därefter komma fram till en egen ståndpunkt. Då kan vi kanske få en miljö- och klimatmässig, ekonomisk och social hållbarhet.

Gå i skog eller stad?

Jag gick min vanliga runda i skogen igår och tänkte då på fördelar och nackdelar med det jämfört med att gå på en gata eller väg i staden.

Gå i skogen fungerar som terapi och minskar depression mm. enligt en japansk forskarrapport. Exakt varför har de inte kommit fram till tror jag. Jag har inte läst rapporten utan endast nyhetsrubriken. Jag ska nu dela med mig av mina tankar angående detta.

Risken för olyckor mm. I staden eller på en gata eller väg kan man ju råka ut för en trafikolycka genom att bli påkörd. I skogen kan man kanske bli utsatt för något farligt djur eller trilla ner i en ravin, snubbla eller få ett träd över sig. Jag tror att risken ändå är större i bebyggt område.

Om man däremot har dålig hälsa eller anstränger sig för mycket i förhållande till vad man normalt klarar av så är det bättre att vistas i bebyggt område. Skulle man bli sjuk eller skadad så kommer du ju lättare bli upptäckt och det blir också betydligt lättare för hjälp att nå dig snabbt.

Går eller springer man på asfalt så är ju belastningen på dina leder betydligt högre jämfört med en mjukare mark i skogen. Jag föredrar den skönare marken eller stigen i skogsmark jämfört med hård asfalt. Asfalten är däremot oftast slät och rak så risken för att snubbla eller stuka foten är mycket mindre. I skogen med dess ojämnheter, stenar, gropar, grenar och annat finns ju en stor risk att man trampar snett och vrider foten så man får en stukning eller sträckning. Men om man ändå går i skogen så kommer man ju efter hand få en helt annan vana att gå där och man kan förutse hur man springer eller går för att undvika feltramp. Variationerna gör också att du kommer stärka dina fot och benmuskler så de lättare kommer klara av onormala rörelser. Du kommer bli starkare och få bättre balans med tiden.

Luften bör vara betydligt bättre i skogen än i staden. Även om det nu kommer allt fler elbilar och annat så är skogsluft bättre för de flesta. Men om du är allergisk eller har svårt för fuktig luft mm. kan det bli vissa problem i bland.

Så sammantaget skulle jag rekommendera skogen framför staden när det gäller fysisk hälsa. Om du är osäker på ditt hälsotillstånd så bör man dock röra sig i områden där det finns fler människor i fall det skulle hända något.

Så var det då det här med den psykiska hälsan och det mentala. Alla människor är ju olika, vissa gillar stadsliv vissa föredrar lantliv. En del tycker det är kul när det händer saker en del tycker det är skönt med lugn och ro. Om du har ett stressigt arbete, tycker trafik och buller stör dig. Inte gillar trängsel mm. då kan dina stressnivåer vara höga. Det beror egentligen inte på omgivningen i sig utan det är ju faktiskt du som inte “tål” det. Man har någon gång drabbats av något som på något sätt fastnat i ditt sinne som en slags värdering eller trauma. När du då utsätts för liknande saker i ditt liv så kan du känna dig stressad. Om du då tar promenader i skogen så släpper denna restimulering lite. Till slut kan du känna dig mindre stressad. Men det kommer ofta tillbaka när man återvänder till det hektiska livet. För att bli av med det för gott behövs kanske terapi eller att du helt enkelt byter inställning eller värdering, vilket inte är helt lätt. Det krävs ofta någon avgörande känslomässigt ögonblick för att detta ska fungera. Men regelbundet byte till en annan miljö kan till slut få vissa tillstånd att släppa. Man ska egentligen inte bara satsa på att komma ifrån det onda utan helst acceptera det. Då utvecklas man som människa. Man kan leva lugnt och fridfullt men det är inte fel om man klara av annat också. Social fobi är ett typexempel på detta.

Så skogen fungerar som ett slags miljöombyte där sådant som stressar dig kanske inte förekommer och därför släpper dess negativa påverkan åtminstone tillfälligt. Massage, semester, bad och mycket annat har samma funktion. Man ska göra något annat helt enkelt. Men den verkliga lösningen är ändå att acceptera verkligheten som man lever i. Men kombinationen av tystnad, renare luft och att man faktiskt motionerar och i skogen måste se upp med var man går och därmed låta hjärnan eller sinnet variera sitt fokus vilket flyttar tankar från något kanske dåligt till något annat är bra. Man gör det ju för att vårt mål är att överleva och vi vill vara skärpta för att inte drabbas av något som överraskar dig. Detta kan också fungera om du har huvudvärk, är förkyld eller känner någon smärta eller ledsna tankar. Gör något annat som får dina tankar att skifta fokus. Det skulle ju även kunna vara något i staden också. Ta en promenad och titta dig omkring efter nya saker och fundera en kort stund över det innan du kollar in nästa objekt. Detta är en slags terapi som du själv väljer att göra istället för att låta en psykolog försöka uppnå samma effekt för en stor kostnad oftast. Det finns ju ändå sämre alternativ, värktabletter, sprit och annat som bara egentligen söver dina tankar. Dessa finns kvar efteråt. Men ett klimat eller miljöombyte där man själv är beredd att man vill ändra sitt synsätt är en bra gratis medicin eller behandling för att få en bättre fysisk och psykisk hälsa.

Att skogen är grön, luften ren och trafikfri kan också restimulera vårt gamla nedärvda dna eller instinkter. Så som det var för tusentals år sedan och ge en slags flashback till ett tidigt tillstånd i människans historia som får oss att känna oss bättre till mods. Titta ut över havet eller sitta vid en brasa kan ha samma effekt. Om du däremot har dåliga minnen i ditt undermedvetna från just detta så fungerar det ju så klart inte, om du inte gör en slags chockterapi så du tvingas acceptera något du inte tycker om för att inte gå under. Detta kan tillämpas vid t.ex spindelfobi. Tvinga dig att vara med spindlar. Dö eller överlev. Överlever du kan fobin kanske ha släppt. Allergi är delvis samma problem, men där ska man helst inte utsätta sig för det man är allergisk mot om man är mycket känslig. Man kan dö. Men för mildare varianter på allergi finns det metoder där man gradvis utsätter sig för det man restimuleras av för att bygga upp en acceptans eller motståndskraft mot det man inte tål.

Så avslutningsvis: överväg att ta en promenad eller joggingtur i skogen, en park eller i staden om du tycker att det också fungerar.

Corona Lean Ojämnheter

I konceptet från Toyota, Toyotas Produktionssystem är de 3 hörnpelarna, grunderna att man ska undvika slöseri, överbelastning och ojämnheter. Ojämnheter behöver inte vara något dåligt i sig men det kan leda till något av de andra grunderna. Typexemplet är när det plötsligt blir för mycket att göra. Då hinner inte personalen med, kunder får vänta, risken för fel och misstag kan öka på grund av stressen. Från en verksamhets synvinkel är det inte bra. Missnöjda kunder kanske inte återvänder. Man måste ha extra personal och övertid. Felen kan öka vilket leder till extra kostnader. Det är således inte heller bra för hållbarhet ur miljösynpunkt heller. Därför ska ojämnheter försöka undvikas genom god planering. Man kan sprida ut beställningar till olika tillverkningsdagar för att få ett jämnare flöde. Man kan göra vissa saker under lågsäsong för att bygga upp ett lager. Man kan försöka påverka kunder att välja tider med lägre försäljning eller flöde. Då kan man sprida ut sin verksamhet så flödet blir jämnare. Kunder kan då kanske bli nöjdare. Verksamheten eller företaget kommer i alla fall att spara pengar och deras positiva påverkan på hållbarhet ökar.

Vad har de då med Corona pandemin att göra? Sverige ville minska takten på spridningen så sjukvården hinner ställa om sig och så de ska kunna klara av att kunna ge vård till alla patienter som behöver. Andra länder valde en total lockdown för att stoppa smittspridningen. Det borde gett ett stopp inom några veckor. Så blev dock inte fallet i många länder. Exakt varför är svårt att säga idag. Många kanske struntade i reglerna att inte gå ut och träffas. Kanske de som var i karantän smittade varandra så att de högsta dödstalen höll i sig i 2 månader.

Hur det än gick eller var tänkt att det skulle gå så ville man minska dödstalen genom att minska på spridningstakten och man ville sprida ut smittan över en längre period så sjukvården skulle få bättre möjligheter att klara av sin uppgift. Ojämnheten man vill minska är att det kommer in för många på en gång till sjukhusen. Det är Lean. Toyota har som sin främsta uppgift i detta arbete att minska på ojämnheter. Då får man automatiskt bättre värden på slöseri och överbelastning. Pandemin är ändå extrem på vissa håll så det har ändå orsakat överbelastning för både sjukvårdspersonal och patienter men det kunde varit värre om inte de olika länderna vidtagit några åtgärder alls.

För framtida beredskapsplaner för både vanliga företag och offentliga verksamheter är det därför viktigt att se på detta med ojämnheter. Hur ska vi minska dem och hur ska vi hantera de som uppstår på bästa sätt.

Sätt igång och tänk och planera hur du ska undvika ojämnheter genom att förstå Toyotas Produktionssystem och Lean. Det är bra för hållbarhet i allmänhet och vinster för de som är intresserade av det. Många har nu gått under delvis på grund av dåliga förberedelser.

Semester hemma?

Jag satt i min trädgård häromdagen och drack kaffe i solskenet. Nu under Coronatider tänkte jag på semester och sommar. Man kanske blir tvungen att stanna i sitt hemland (Sverige) i sommar, ja det skulle även kunna vara restriktioner inom ett land. Men att resa i sitt eget land bör kunna gå om det inte är ett absolut tvingande reseförbud. Till andra länder kan det ju såklart vara svårare eftersom man måste passera en gränsstation.

Kan man då vara hemma. Jag tänkte på när jag var liten och man på somrarna brukade följa med föräldrar i Sverige och till Finland. Många släktingar man besökte var hemma även på sin semester. Många hade det ju inte lika bra ekonomiskt som många idag men de hade inte heller en jättestor vilja eller måsten att åka utomlands som människor idag verkar ha och vi har ju större möjligheter idag också med bättre ekonomi och stor tillgång till billiga resor.

Men vad gjorde man då hemma? Inte så mycket kanske man tog hand om vardagslivet helt enkelt. Lite fritidsintressen som också stärkte sin ekonomi. Fiska, plocka bär och svamp och liknande. Hemma satt man i sin hammock eller vid utemöblerna och njöt av solskenet och drack lite kaffe eller hemkokt saft. Det var ganska lugnt och man hade ingen känsla av stress. Om man hade ett fysiskt krävande arbete eller psykiskt påfrestande så var det utmärkt att bara kunna vara och koppla av. Det var säkert bra för hälsan och en välbehövlig period varje år. I de nordiska länderna har vi ju dessutom förmånen att ha flera veckor semester man kan ta ut varje år och man kan spara veckor dessutom. I Sverige är 5 veckor det minsta man kan få.

Men nu tycker jag ju om att resa också, det blir oftast flyg till Thailand där vi har släktingar. När man ska göra upp sina semesterplaner är det alltid intressant men också tidskrävande att kolla upp allt man vill göra, hotellbokningar, inrikesbiljetter, tider och annat. Det är lite stressande. När man sedan är på plats är det ju såklart kul men det är mycket väskbärande, väntan på flyg, buss och tåg. Jaga taxi. Hitta någon som ordnar med utflykter mm. Mycket av semester kan vara stress och trötthet. Men resande ger ju också ny vyer och idéer så det är ju givande också.

Vad vill ja då få ut av detta inlägg? Jo, att det inte behöver vara fel att vara hemma på sin lediga tid. Det kan vara bra för hälsan, ekonomin och risken för olyckor och sjukdomar minskar. Det ger också större hållbarhet för världen och det är ju det denna blogg till stor del handlar om. Utsläpp minskar, slitage på infrastruktur minskar, vi konsumerar kanske mindre, vi sprider mindre smitta i pandemitider. Vi sparar pengar så vi själva får större ekonomisk hållbarhet. Fast mindre kontakter med andra har ju även påverkan på vår ekonomi genom att arbetstillfällen kanske minskar på vissa ställen. Om vi äter rätt och kopplar av utan att bli för slöa så är det ju bra för vårt välbefinnande och därmed på sjukvårdskostnaderna i vårt samhälle.

Så sammanfattningsvis. Sitta ute i solskenet och dricka en kopp kaffe kan betyda mycket för ett hållbart samhälle. Beroende på vad du tycker så kan det också vara en bra semester. Koppla av, ägna dig åt ditt hem och några fritidsintressen, Njut av dagsljuset och solen, din D-vitaminnivå kan öka och det finns ju uppgifter som tyder på att det kan minska risken för att bli smittad av Corona-viruset. Så det finns fördelar. Nu undrar man bara hur blir det denna semester? Kanske vi inte har något val? Då får jag ladda upp med lite böcker och musik kanske och försöka få nya idéer till inlägg i denna blogg. Man har ju mycket i huvudet som vill ut men sedan gäller det ju att ha ork och lust att lyckas skriva ner det också.

Glad sommar och trevlig semester! Det kan behövas efter denna historiska vår.

Hotell & Corona

I dessa dagar är ju många hotell nästan tomma på grund av att många människor satts i karantän, belagts med reseförbud eller att folk helt enkelt är oroliga och inte vågar resa.

Smittspridning sker ju genom droppsmitta. Man ska alltså undvika att vara nära någon som smittar. Vem som smittar och när är ju inte så lätt att veta. Det är därför vi ska tillämpa social distansering. I Sverige ger inte myndigheterna någon preciserad längd vilket man gjort på en del andra platser. Det är ändå ganska rimligt, står du mittemot någon som nyser och det blåser eller om luftkonditioneringen är riktad åt ditt håll så kanske det inte räcker med 1 meter, kanske inte 2 heller. Det är omständigheterna som avgör. Du får själv avgöra vad som verkar rimligt.

Hur är det då om vi skulle bo på ett hotell? Man har ju eget rum så där är det ju bara din familj eller vänner som kan smitta och de har du ju förhoppningsvis ganska bra koll på. När du ska ta dig till rummet kan man ta hiss eller trappor. Dela hiss med någon kan vara en risk därför åker man kanske inte med andra i hissen utan väntar eller tar trapporna.

De flesta hotell har en bra och ofta välbesökt frukostbuffé. Om den finns kvar och du vill besöka den bör du vara försiktig. Sitt vid ett eget bord inte för nära någon annan. Hotellet bör förlägga platserna så smittspridningsrisken minskar. Sen är de själva maten. Den bör inte läggas så den är helt öppen och därmed kunna få virus på sig. Ta mat som inte är fri, använd papper eller liknande innan du tar något med en tång eller sked. Du har naturligtvis tvättat händerna med tvål innan du går till frukosten och hotellet bör ha handsprit tillgängligt. Efter frukosten tvättar du händerna ordentligt och tar kanske handsprit efter det.

Hotell brukar erbjuda frukost på rummet. Detta kostar ibland extra. Här kan hotellet hjälpa till med en säkrare miljö och därmed kanske kunna locka fler gäster. Erbjud frukost på rummet utan kostnad. Visst kräver det en personalinsats men just nu så finns säkert överbliven personal som kan ta fler uppgifter. Dessutom äter och dricker man antagligen mindre om man får sin frukost till rummet. Alla rum borde förberedas för frukost på rummet med lämpliga stolar och bord. Kostnaden för detta kan inte vara så stor och man kan även få fler gäster om man erbjuder bra service.

Vill du boka ett hotellrum? Skriv till hotellet och fråga vilka åtgärder de vidtagit och vad du vill ha. Incheckningen ska också vara säker med avstånd mm. och ta handsprit eller undvik att trycka på knappar och kort. Nyckelkortet ska vara rengjort när du får det. Be om frukost på rummet om matsalen inte ser säker ut.

Det finns ju många turistländer dit vi åker för solsemester och liknande. Dessa länder drabbas ju hårdare än vanligt. I länder man åker ifrån är det ju också mindre beläggning när konferenser mm. är inställda och när vi även reser mindre inom landet. Men när restriktionerna lättar och du har fortsatt god ekonomi så har du ju alla möjligheter att resa lokalt eller inrikes. Om du undviker att åka utomlands så har du kanske pengar över till en semester på närmare håll. Passa på att upptäcka ditt eget land.

Stannar du i ditt eget land så gör du sannolikt en stor insats för en bättre miljö genom att minska på utsläpp mm. I en del städer där man inte haft klart vatten på 10-tals år har vattnet blivit klart och fiskarna har tagit sig närmare centrum. Ett tecken på renare vatten. Luft och vatten har fått bättre värden på många ställen. Denna pandemi kan lära oss ett och annan om hur man kan få en mer hållbar värld.

Så härda ut! En annorlunda men kanske bättre hållbar värld kan vara här inom kort.

Corona Sjukvård Just in Time

Nu när stora delar av samhället i flera länder drabbats hårt av corona virus så har efterfrågan bland privatpersoner och behovet från sjukvården på handsprit, andningsskydd mm. blivit stort. På flera sjukhus råder brist på material.

En orsak till detta är att många tillämpar något som kallas Just In Time. Det är en princip från Toyotas Produktionssystem för att uppnå högre effektivitet genom att undvika slöseri. Slöseri i detta fall är onödiga lager vilket orsakar större lokalkostnader, onödiga omställningar och merarbete genom interna transporter mm. För tidiga inköp är även en ekonomisk belastning eftersom det innebär att man måste betala för något innan man använder det eller innan man får betalt från sina kunder.

Sjukhus och andra förbrukade snabbt sina lager av viss utrustning när länderna drabbades av denna pandemi. Antalet intensivvårdsplatser som behövs blev också snabbt ett problem.

Hur kunde det då bli så här? Svaret är att de som har ansvaret för sjukvården vill spara pengar och vara effektiva. Just In Time är en metod som man kan använda. Man gör en prognos för hur mycket man behöver av olika material och vårdplatser och ser till att detta finns tillgängligt så sent som möjligt innan man behöver det. Inga onödiga lager eller vårdplatser. Varför är detta viktigt? Man vill ha låga utgifter. Företaget, myndigheten, eller kommunen vill ha låga utgifter. Kanske för att man vill ha låga skatter. Människor har kanske röstat på partier som vill ha skattesänkningar för rika och kanske även för vanligt folk. Genom att vara effektiva sparar man pengar och kan då ha lägre skatter, avgifter eller försäkringspremier eller också kan man använda besparingen till att erbjuda bättre sjukvård. I detta läge som nu har uppstått med stora vårdbehov blev resultatet i stället sämre sjukvård och i vissa fall ingen sjukvård alls vilket orsakat stora problem och rejäl överbelastning för sjukvården.

Är det då fel på Just In Time? I Sverige hade vi något år sedan stora problem med leveranser av sjukvårdsmaterial när en ny aktör tog över leveransansvaret. Nu har vi problem orsakade av det stora behovet. I vanliga fall fungerar Just In Time någorlunda i den svenska sjukvården. Många talar ju om brister, personalbrist, lokalbrist mm redan innan denna kris bröt ut. Nu är det stora problem. Men tänk på orden Just In Time. Kommer något för tidigt så är det ju inte det och då är det kanske ett problem som orsakar slöseri. Men om det kommer för sent så är det ett större problem om det är något som är viktigt. I detta fall så är det ju inte heller Just In Time.

För privata företag gäller det ju ofta att vara bättre en konkurrenterna för att man ska överleva som företag om man nu inte har någon form av monopolställning på marknaden. I vanliga fall har man ju inga jättekriser så det kan vara lönsamt och nödvändigt med sena leveranser och små lager. Men när det gäller sjukvård, ska det behöva vara så? nu är det ju ett nödläge i flera länder.

När man ska upprätta en verksamhet ska man börja med att bestämma ett syfte med verksamheten. Ska man tillverka saker, erbjuda tjänster eller helt enkelt skapa inkomster för ägarna. Om det är en statlig eller kommunal verksamhet kanske man vill bedriva den så billigt som möjligt. Ofta har man en kombination av syftet men innerst inne finns alltid ett huvudsyfte. Detta kan eventuellt vara felbestämt. En stats uppgift är att värna om sina medborgare, gärna då hela befolkningen men detta är inte fallet i många länder eller städer.

Livets mål är att överleva. För att överleva är det bra om man lever lite bättre för att ha marginal till överlevandet. Sedan kan man också leva bättre och även leva för bra. Lever man för bra orsakar det risker för överlevandet och onödigt slöseri av resurser vilket inte är bra för ett hållbart samhälle. När man bestämmer syftet är det bra att samtidigt bra att se på hur viktigt det är för överlevandet.

En affär som säljer godis eller leksaker är inte nödvändig för att människor ska överleva. Det kan betraktas som att leva bra eller leva för bra. Om ett sådant företag tillämpar Just In Time så är det antagligen bra för verksamheten. Skulle en leverans bli försenad så är det inte så viktigt för människorna men kanske för ägarna eller de anställda. En sjukvårdinrättning däremot måste betraktas som viktigt för överlevandet, särskilt om det är en stat eller kommun som bedriver verksamheten. De ska ju göra det för medborgarnas skull. Då kan det inte vara bra att ha lager som ligger på gränsen till vad man behöver i en normalsituation. Nu kunde vi se att många bara hade några dagars lager. Denna epidemi kunde vi ju kanske inte förutse men det har ju hänt liknade saker förut, SARS, MERS, svininfluensa mm. Det han ju också hända olyckor och naturkatastrofer. Orkaner, tsunami, jordbävningar, kärnkraftshaverier, flygolyckor mm. Sjukvård är så viktigt för överlevandet att det inte är acceptabelt med små lager. Denna lärdom kan vi lätt få av det som händer nu. Men vi lär oss aldrig, om några år har vi säkert förträngt det som hände och folks lust att konsumera och ha låga skatter får oss att rösta på partier som ger oss detta. I länder som inte är demokratier vill man säkert också att folket ska vara nöjda.

Så beslutsfattare och medborgare får ta sig en funderare på vad som är viktigt och vilka marginaler vi ska ha. Redan i början på denna pandemi när det bara var ett fåtal fall var det ju vissa problem och de har sedan ökat efter hand. Mycket tillverkning och inköp görs ju också från andra länder och när transportsystem, tillverkning mm. får problem så blir det ännu värre. Därför kan det vara en dålig ide att låta privata aktörer ta hand om det som är viktigt för överlevandet. Ett företags vinster ska inte komma före folkhälsan. För stater och kommuner måste vi fundera på vad de använder sina pengar till och vilka marginaler vi ska tillåta dem att ha. Är alltför låga skatter det viktigaste? Ska de rikare inte behöva betala lite mer skatt. Var går gränsen för social och ekonomisk rättvisa och hållbarhet? Vissa händelser inträffar ju väldigt sällan, kanske en gång på 10 år eller 100 år men när det gör det blir konsekvenserna för de som lever just då stora. Därför måste vi se till att ha en viss reserv tillgänglig för att klara vårt mål att överleva. Vi har ju resurser över i samhället till detta. Mycket av det vi gör kan ju betraktas som att leva för bra vilket nu mycket riktigt visat sig vara ett hot mot överlevandet. När vi klarat av denna kris är det dags att fundera på vilket samhälle vi vill ha och för vem.