Kratta löv eller gym?

Idag gick jag ut i trädgården och krattade upp lite löv. Allt har ju inte fallit ner än så jag får ju gå ut om några veckor igen. Det tog mig kanske 2 timmar och fixa till allt. Medan jag krattade så lyssnade jag på musik i hörlurarna. Man använder då tiden effektivt. Men jag tänkte ju också på hållbarhet och effektivitet när jag ändå höll på. Det är ju bra att röra på sig då och då för hälsans skull. Kratta löv är ju en ganska lätt ansträngning men man rör stora delar av kroppen och man får i sig frisk luft och lite av dem få solstrålar som tittade fram idag. Kan det vara ett alternativ till att gå på ett gym och träna? På gym blir ju träningen säkert bättre men hur är det ur hållbarhetssynpunkt. Tar du bilen till gymmet så tar det tid, det går åt bränsle, du orsakar utsläpp. Du parkerar på en yta som måste skötas av personal och kanske parkeringsvakter. Gymmet har en massa utrustning som tillverkats och ska underhållas. Huset i sig behöver uppvärmning och personal. Efter ditt träningspass kanske du åker och handlar något, köper en energidryck i aluminiumburk mm. Du får lite fördelar för hälsan men du orsakar också miljöpåverkan på flera punkter. Om man känner sig utpumpad efter träningen måste du också äta och dricka mer än vad du annars skulle gjort. Matproduktion och dryckestillverkning och distribution är ju en ganska stor miljöpåverkare.

Så om du ersätter ett träningspass med något du kan göra hemma eller i din trädgård så har du bidragit till en bättre miljö och lägre resursanvändning jämfört med att gå till gymmet.

När jag ändå höll på att tänka så tänkta jag på någon typ av kinesiskt bysamarbete. Såg ett program som handlade om Kina innan jag gick ut. Om du bor på en gata där det finns kanske båda unga och gamla. De gamla kanske inte är så pigga så de vill gå ut varje dag och jobba i sin trädgård. Samtidigt sitter det ungdomar vid sina TV-spel och medelålders som tittar på Netflix eller TV. Varför inte ordna någon gemensam helgaktivitet där man går ut och krattar i varandras trädgårdar och hjälper till efter bästa förmåga. Alla trädgårdar kan bli fixade med mindre ansträngning och de som inte orkar själv får hjälp. Detta ökar grannsammanhållningen och ger vissa lite social närvaro som också det kan vara bra för hälsan. Vi kan alltså kombinera många saker här för bättre hållbarhet för både miljön, ekonomin och socialt sätt liksom din egen hälsa.

Så om ni har någon gemensam instagramgrupp eller liknande där många grannar är är med, ta upp det där eller prata lite när du stöter på några grannar på gatan. Efter era gemensamma aktiviteter kan ni ha lite fika eller grillning kanske.

Elsparkcyklar och delningsekonomi

Idag hörde jag på nyheterna att en forskarrapport visar att elsparkcyklar, dessa sparkcyklar som finns i vissa städer för utlåning inte är så miljövänliga som man skulle tro. Ett annat program på radion tog upp om delningsekonomi är bra med anledning av detta. Svaret där var både ja och nej. Idag har jag inte tid att skriva för mycket så du kan själv istället fundera över detta. Jag återkommer senare när jag har tänkt lite till och när jag har tid att ägna mig lite längre tid till ett inlägg.

Klimatkompensera

Klimatkompensera ger inte alltid full effekt, ibland får det motsatt effekt!

Klimatkompenserande företag

Sista tiden har jag sett att många företag klimatkompenserar. Det fick mig att undra över hur det fungerar och om det är bra. Såg ett reportage om en advokatbyrå eller kanske var det en reklambyrå som sa att de klimatkompenserar all sin miljöpåverkan. Det låter ju fantastiskt eller? Hur mycket miljöpåverkan kan då ett litet kontor ha, inte så mycket tror jag, så det är nog inte så svårt att klimatkompensera heller. Några kronor till något projekt.

Säg nu att medarbetare kör omkring i en stor Volvo XC90 med dieselmotor. Den är ju inte helt bra ur miljösynpunkt kanske. Onödigt stor, drar mycket bränsle, släpper ut mer än den mindre modellen. Den är ju också större så det går åt mer energi och material vid tillverkningen och det behövs mer material och oljor mm. till underhållet.

Vad kan då företaget göra? Jo, de klimatkompenserar. Gör man det måste man göra det via någon utomstående som kan verifiera det och det ska också ske utanför den egna verksamheten. Vad kan man då göra? Kanske bidra till skogsplantering någonstans i Afrika eller Asien.

Meningen är ju att det som Volvon släpper ut ska kompenseras av något som minskar eller “äter” upp samma mängd någon annanstans. Globalt sett så blir det säkert statistiskt rätt men i Sverige blir det ju knappast bättre miljö. Tvärtom, den stora bilen ger sämre hållbarhet i Sverige.

Blir de då bättre där träden planteras? Det blir det nog men träden skulle kanske planterats i alla fall av någon annan och då är ju effekten noll. Klimatavtrycket blir då 100 %. Om vi räknar in klimatkompenseringen som vinst skulle klimatavtrycket bli 0%.

Om du tänker efter lite så finns det ju enklare sätt. Välj en annan bilmodell. En annan modell kanske har 20 % lägre utsläpp. Då skulle också klimatavtrycket bli -20 % !? Medarbetarna på företaget kanske tjänar bra eller företaget går bra och de vill ha fina tjänstebilar. Kan de då påstå att företaget tycker hållbarhet är viktigt och att de bidrar till det genom att klimatkompensera fullt ut? Matematiskt sätt så är detta ett godkänt sätt och det har ju såklart sina fördelar. Klimatavtrycket blir ju lägre än om man inte hade gjort något eller om man använt de pengarna till något annat. Vad kostar de då att klimatkompensera? Jag har inte kollat upp det. Men om man skulle ta den kostnaden och göra något på det egna företaget. Köpa en elbil kanske? Om medarbetarna enbart åkte kollektivt skulle klimatavtrycket bli – 100 % och om man ändå fortsatte att klimatkompensera skulle det väl bli -200 %! Man kunde också sätt upp solpaneler, sluta med dubbdäck mm.

Om även vi skulle klimatkompensera i våra egna liv så blir det ju ganska enkelt. Åk förbi drive in och köp en hamburgare av nötkött, skicka sen några kronor till ett projekt. Visst det är också bra men varför inte prova en chicken burger eller en vegetarisk burgare. Då kan du om su vill spara in dina klimatkompensationspengar. Sätt in dem på ditt pensionskonto för att få en dräglig pension i framtiden.

Men det är ju inte fel att klimatkompensera fast det viktigaste är ju att du försöker minska ditt eget klimatavtryck. Hållbarhet är ju inte enbart matematiska formler. Vi ska ju spara på resurser också. Järnmalm, olja, träd, vatten mm. Genom att välja det som görs av återvinningsbara resurser, ger lite utsläpp och framför allt minska på vår konsumtion så kan vi göra stora framsteg.

Tänk inte så mycket på matematiska beräkningar och politikernas mål. Tänk på vad du kan göra hemma och på jobbet. Det ger mycket större effekter för hållbarhet och det är väl det du vill ha som läser denna blogg.

Tomma konserver i diskmaskinen!?

Detta kan vara hållbarhet!

Har jag blivit galen? Jag lade min tomma konserv gulaschsoppa i diskmaskinen. Ni som läst tidigare inlägg, vad är hållbarhet? Jo, bland annat att minska på resursanvändningen. När man lagar mat får man ofta konserver och plastburkar över som ska slängas. Slänger du dem i soporna eller samlar du ihop dem för att lägga till återvinning där man samlar dem t.ex. containrar för återvinning i närheten av bostadsområden. I min stad kan man återvinna direkt i sina egna sopkärl som har 8 fack för återvinning.

Ibland när man ska göra sig av med förpackningen är den ju kladdig av innehållet. Man kanske inte vill låta den ligga i återvinningshinken eller också orkar man inte skölja av den. Då är det lätt hänt att man lägger den bland de vanliga soporna för restavfall. I min stad går även det visserligen till förbränning som användes för att göra energi/fjärrvärme fast just metall förbränns ju inte så lätt. Det är ju såklart bra att lägga den till återvinning och vill man inte det ska lukta och så är det ju bra att skölja av den om du nu orkar det. Kallvatten är ju bäst annars bidrar du ju till sämre hållbarhet om du använder varmvatten och du spara lite pengar också.

Men när du sköljer den under kranen så använder du ju vatten och kanske el. Lägger du den i diskmaskinen så använder man ju det befintliga vattnet som går åt till diskprocessen. Du sparar alltså vatten. Orkar du inte skölja så ökar ju också chansen att förpackningen faktiskt går till återvinning. Dubbel vinst alltså.

Även om vi lämnar mycket av vårt avfall till återvinning som vi gör i Sverige så kan eller vill de som tar hand om det inte alltid använda det. Materialet kan vara smutsigt, vara blandat med andra ämnen med mera. Då lägger dem det till de osorterade soporna. Lämna ditt avfall till återvinning så rent som möjligt är alltså bättre än att bara lämna det. Om smutsigt eller blandat material används i alla fall vid tillverkning av nytt material så kan det få sämre kvalitet om det är orent och behöva kasseras eller det kanske till och med går sönder när det används och kan orsaka skador eller olyckor.

Det är alltså viktigt att lämna så mycket du kan till återvinning och i så rent skick som möjligt och med så lite resursanvändning som möjligt. Då bidrar du till hållbarhet på ett bättre sätt. Mindre åtgång av resurser som vatten, el med mera. Mer avfall blir återvunnet och det nya materialet får en bättre kvalitet. Så det är inte bara att slänga burken i soporna, tänk till lite extra för att bli ännu bättre på hållbarhet.

Lean skolan. Del 3. Jidoka

Toyotas Produktionssystem har 2 huvudprinciper som styr verksamheten. Jidoka och Just In Time. Jidoka kan vara lite svårt att förstå sig på om man läser lexikon och leanskrifter men låt mig försöka.

Vi vill ju vara effektiva och få fram det vi vill ha utan allt för mycket ansträngning. Många jobb är tunga, tråkiga eller farliga. Det skulle väl vara skönt om det blev lite enklare. Så då fixar vi lite hjälpmedel, maskiner, robotar, fordon mm som gör jobbet åt oss. Det har vi ju gott om nuförtiden men ibland spårar det ur. Maskiner går sönder eller det blir någon avvikelse som gör att produkterna får dålig kvalitet, maskinen havererar eller andra olyckor. Man ska helst inte lämna något utan uppsikt och kontroll. Det är bra om vi kan se vad som händer, då har vi större möjlighet att ingripa vid fel. Det är ju också bra om maskinerna stannar själv om något händer. I Toyotas historia är det vävmaskinerna som stannade själv när tråden gick av. Det var för sådär hundra år sedan innan de ens börjat med bilar. Man ville ha automation med mänsklig kontroll.

Vi tar några exempel från nutid. Självkörande bilar är ju på gång, då behövs väl inga rutor egentligen? Så länge systemet fungerar så går det väl an men vågar vi sätta oss i en sådan bil? Nä, inte jag i alla fall. Jag vill se trafiken och ha möjlighet att ingripa om något händer som systemet inte klarar av. När du kokar något hemma i en kastrull så måste du kanske ta av locket för att se hur det går. Ett glaslock gör det lättare. Visualisering är vad man kan kalla det. Allt som händer ska man kunna se. Sitter du på ett kontor så är det bra med fönster ut mot gatan eller fabriksgolvet. Man får mer kontroll när man har en överblick över vad som händer. Man oroar sig också mindre och kan ingripa snabbare och man förstår också verkligheten bättre. Om du kollar i din mobil hur vädret är så säger det inte allt. Det bästa är väl ändå att gå ut och känna efter.

Har då detta något att göra med hållbarhet? Jo mycket! Med Jidoka så har vi bättre koll på vad som händer. Det blir mindre fel och färre olyckor. Vi sparar på materiella resurser och mänskligt lidande. Vi kan tillverka eller utföra de tjänster vi behöver med mindre resursåtgång och det blir klart snabbare om vi undviker fel i ett tidigare skede.

Ett av verktygen för att förebygga fel, felsäkra heter Poka Yoke. Enkelt sett så är det någon liten grej som hindrar fel. Ska du t.ex. klippa rör i samma längder så sätter man ett anhåll som röret läggs emot så får alla samma längd. Sen kan det ju förflytta sig något eller den första personen kanske ställde in den fel. Därför måste man också ha regelbundna kvalitetskontroller, varje hundrade bit eller varje timme t.ex. Kan vi ha något hemma? Ja, brandlarm, fuktsensor under diskmaskinen, automatiskt stopp vid vattenläckor, kaffebryggare som stänger av sig själv efter 30 minuter. Självstängande spishäll. TV som stänger av sig själv. Vi kan förhindra fel och olyckor med Jidoka och Poka Yoke! Vi sparar el och vatten mm. också vilket också är bra för hållbarhet men framför att kanske vi slipper större bekymmer, vattenskador, bränder och annat tråkigt.

Så ta en tur i ditt hem och fundera över vad som kan hända. Du gör en riskbedömning och sedan försöker du komma på åtgärder för hur du ska förebygga och om det ändå händer så ska du minska verkningarna så mycket som möjligt. Brandlarm som kallar på hjälp är en grej. Hemförsäkring en annan. På ditt arbete har du förhoppningsvis skyddsombud som tillsammans med arbetsgivaren gör riskbedömningar när man gör förändringar. I Sverige är det lag på det, Arbetsmiljölagen. Fast sista tiden har det gått lite i fel riktning. Arbetsgivare vill spara pengar och kanske struntar i åtgärder, nyanställda som ofta är inhyrda vågar inte säga ifrån av rädsla att förlora sin anställning mm. Det dör ungefär en arbetare i veckan i Sverige i olyckor. I många fall har arbetsgivaren inte gjort eller åtminstone inte tagit riskbedömningen på allvar. Det är dock ovanligt att arbetsgivare fälls i domstol pga detta. Det verkar dock bli sämre och sämre med neddragningar på Arbetsmiljöverket och mildare regler för företagen. Sverige har ändå varit ett föregångsland när det gäller säkerhet men nu är det på väg utför och dagens ungdom verkar inte vara så intresserade av dessa frågor och ändå kanske de ska tvingas jobba till det är 75 år. Vi får se hur det går med det.

Så avslutningsvis. Försök ha koll på vad som händer omkring dig? För din egen skull och andras. Skaffa grejer med felsäkring och bra säkerhet. Du kan slippa bekymmer och du bidrar till bättre hållbarhet. Effektivitet och hållbarhet hänger ihop som sagt. Grundidén för denna blogg. Ha det så bra tills nästa inlägg!

Rönnbär mot PMS?

Rönnbär lämnas ofta orört men det är ett superbär som bör tas tillvara.

Rowan berry – superberry. Rönnbär – superbär.

Nu är rönnbären klara i trädgården liksom på många andra ställen. Oftast tycker vi bara att trädet är vackert men vi rör sällan bären. Bären är ett superbär som det finns miljoner av och vi använder dem knappt. Däremot åker vi gärna till affären eller beställer så kallade superbär till en ganska hög kostnad. Goijbär från Kina till exempel. Långa transporter, förpackningar, bilresor, postförsändelser mm. Inte så bra ur hållbarhetssynpunkt kanske men säker ett nyttigt bär.

Rönnbären som du kan plocka gratis däremot kanske i din närhet är ett bra alternativ. De är fulla med C-vitaminer, antioxidanter, järn, karotin och andra ämnen. De kan därmed förebygga förkylningar kanske och andra infektioner. De sägs vara bra mot värk och reumatism och kan lindra vid PMS besvär för kvinnor. Kan hjälpa mot trög mage mm. Om det stämmer låter jag vara osagt men det går att läsa om det, googla på.

Det bästa är att bären är så små och du behöver bara ta något enstaka bär. Trädet har hundratals bär. De kan vara lite sura för den som inte gillar starkt. Men de går ju svälja eller blanda ut i flingorna eller yoghurt mm. Lägga dem i degen när du bakar går också. Efter första frosten blir de mindre sura, du kan ju också plocka dem nu och lägga i frysen.

Så ta en promenad och leta efter ett rönnbärsträd. Plocka med dig lite bär. Ta ett par varje dag för din hälsa. Avvakta med att köpa andra superbär ett tag. Du gör förhoppningsvis något bra för din hälsa och miljön. Lokalproducerat och närodlat talas det ju om i dessa sammanhang men här har du något som kanske bara finns där och väntar på att du ska ta lite bär innan fåglarna gör det eller innan de faller ner på marken och förmultnar. Så våga! Ta ett bär i munnen och se hur det känns!

Sallad ej hållbar

Ni som läste inlägget att pappersformarna med plastlock var borta en dag och ersatta av tallrikar som diskades. Tyvärr var formarna tillbaka idag. De kanske var slut sist. De verkar inte ha insett hur bra det var för hållbarhet. Man ska inte bara säga att man är för ökad hållbarhet mm. Man måste också vidta åtgärder för att det ska vara trovärdigt och inte bara ett sätt att framstå i bättre dager.

Ekologiskt eller närproducerat ?

Skolorna i Habo i Sverige ska öka sin andel av närproducerat för maten som serveras i skolorna. Samtidigt minskar de på målet att hälften skulle vara ekologiskt. Är detta bra eller dåligt. Det kan man fundera över. Onödiga transporter ska ju undvikas enligt effektivitetsmetoden Lean eller TPS. Det orsakar ju onödigt användande av resurser som dessutom leder till utsläpp, avfall, olyckor mm. Så det behöver inte vara helt fel. Värdet av detta kan vara större än att helt satsa på ekologiskt som kan vara svårare att få tag på i närområdet och som dessutom säkert kostar mer. Ska man så slopa kraven på ekologiskt? Nej, det är väl något att sträva efter. För miljön är det bra om man kan få tag på det utan alltför långa transporter. Sedan bör ju priset gå ner för vi vill ju ha en god levnadsstandard för pengarna/skatterna också. Fast här uppstår det största dilemmat med effektiviseringar. När du få mer pengar över eller mer tid, vad gör du då? De flesta av oss spenderar ännu mer på prylar och resor vilket då orsakar att den miljövinst man gjort på att bli effektivare istället orsakar problem på något annat ställe. Men om vi köper mer ekologiskt så borde priserna till slut sjunka när tillgängligheten ökar och fler i ditt närområde går över till ekologisk produktion.

Sedan kan man också tänka försvarspolitiskt. Vi har ju inte haft krig på 200 år fast vi var lite isolerade under andra världskriget men tiderna kan ju förändras. Kriser, krig, handelskrig, miljökatastrofer mm. kan ju innebära att vi får problem med självförsörjningen. Då är det ju bra om vi försöker stimulera den inhemska produktionen och den lokala produktion för att öka vår självförsörjningsgrad. Även om vi inte uppnår 100 % så blir ju omställningen i alla fall lättare om det nu skulle behövas någon gång. Men man får hoppas det aldrig blir aktuellt. Privat är vi ju sällan bra på att ta första steget så den offentliga sektorn bör gå före och visa vägen. Skolorna är en bra början för där går ju framtidens konsumenter och beslutsfattare idag. Ekologiskt, närproducerat, vegetariskt ja det är väl bra omskolorna erbjuder det minst en gång i veckan. Fast det finns ju politiker som inte tycker det utan tvärtom säger att vi måste äta kött och att vi ska stödja köttproduktion. Ja vi har alla våra uppfattningar. Du får bestämma vad du tycker men ta gärna reda på fakta innan. Sedan behöver man ju inte motarbeta de som tycker annorlunda åtminstone inte så länge det inte utgör ett hot mot samhället eller miljön av allvarligare slag. Fast det sägs ju att köttproduktion är det som påverkar mest. Vi har dock ätit kött länge och stora delar av världens befolkning kan inte ställa om för snabbt. Men vi kan ju börja i alla fall, i den svenska skolan till exempel.

Hållbarhet för dig eller för världen?

Vårt mål är att överleva och att leva bra. Det gör att vi vill bo bra, ha bra ekonomi, äta och dricka bra, ha bra arbete och fritid. Ju mer mer marginal vi skaffar oss för att överleva, d.v.s. att leva bra desto hållbarare blir vi? Ja för oss själva men det innebär också att du förbrukar massor med resurser som kunde använts till de som har det sämre ställt eller till framtida generationer. Det är ett litet dilemma. Vi måste hitta en bra nivå för hur vi ska leva våra liv så andra också kan ta del av “kakan” (resurserna) och så vi inte orsakar för mycket avfall/utsläpp mm. Vi ska ju också spara på resurser till framtiden, eller vill du det? En del tror ju på återfödelse. Inte så kul om du återföds om 200 år i en miserabel värld. Fast vi minns inte våra tidigare liv om vi nu skulle ha haft det (även om det finns fall som hävdar motsatsen). I alla fall kommer framtidens människor veta om det var vi som orsakade deras problem. Precis som vi visste efter Andra Världskriget vilka fel som begicks då.

Så tänk till! Vad kan du göra?

Greta i New York med båt

Så nu kom hon fram Greta Thunberg. Hon har fått en del kritik för att ta båt. Många tycker flyga är ok. Jag håller med om att det kan vara bra att få nya kontakter, kunna besöka andra länder mm. Vår kultur utvecklas, vi får nya idéer som utvecklar oss och mänskligheten. Ska vi då förbjuda flyg. Nej det tycker jag inte. Men om det går ska man väl kunna minska på det i alla fall. Flyga från Göteborg till Stockholm måste väl vara onödigt. Men om man nu ska till USA kan det vara jobbigt att segla. Men det går väl fraktbåtar kors och tvärs över hela världen. Det finns ju några hytter på dessa fartyg, främst för besättningen men ibland några extra. Detta skulle väl kunna utvecklas så folk som inte vill flyga kan ta en fraktbåt. Inte så många platser kanske men det måste ju finnas en hel del med tanke på hur många fartyg som finns på haven. Nya fartyg skulle kanske byggas med detta i åtanke.

Om du nu ska flyga. Välj ett flygbolag med moderna bränslesnåla flygplan. Flyg direktflyg. Åk ekonomiklass. Fler platser/flyg ger ju lägre utsläpp/person. 1 klass ger 2-3 gånger mer utsläpp. Använd så lite bagage som möjligt. Tunga flyg kräver mer bränsle. Försök ta dig med kollektivtrafik till och från flygplatserna.

De som kritiserar mest är antagligen de som inte bryr sig över hållbarhet heller. Men jag tror inte Greta vill förbjuda flyg heller. Detta var en slags manifestation för att uppmärksamma miljöproblem och att det är möjligt med andra alternativ. Vikingarna seglade ju långt från Norden redan för 1000 år sedan. Flugit har vi ju i stort sett bara gjort sedan 70-talet då vi även började lägga ner tågtrafik när bilen blev var mans egendom. Ett av de största misstagen i historien. Folket blev vana att man skulle ha bil till allt och det är svårt att ändra på idag. Flyg och bil är det som de flesta föredrar men knappast miljön. Mitt största problem med tåg är dels priset för biljetter men också hur svårt det är att faktiskt ta sig till tåget särskilt om man har bagage. De många besvärliga momenten och tidsåtgången är så stor att det går snabbare och är billigare att åka med bil mellan många städer. Det krävs bättre planering i anslutningarna kring järnvägsstationer mm. Man ska kunna ta bilen dit och parkera billigt, kunna bära sitt bagage till tåget. Det är i många fall så svårt att man bara inte orkar med det. Jag tar hellre bilen i 350 km till Stockholm. Lite över 3 timmar och jag kommer precis dit jag vill. Skulle jag ta tåg, 3 timmar plus all anslutningstid så kanske 5 timmar och det till ett pris som jag inte ens betalar om jag åker bil själv. Nä här måste politikerna skärpa sig. De själva har väl inte lika stora problem. Vissa av dem verkar ha Reslow. Ta taxi, gärna hela familjen till tåget eller till en annan stad och låt skattebetalarna betala. Det är inte hållbarhet, det är en stor skam, girighet, skadligt för Sverige och miljön.