Hållbarhet under jul och nyår

Hur är det då med jul och nyårshelgerna ur hållbarhetssynpunkt? Vill vi vara hållbara? Kan vi vara hållbara? Om vi ska kolla lite på det så måste vi först ta lite psykologisk grund. Det är nämligen det som styr oss vare sig vi vill eller inte. Du kanske vill bidra till en mer hållbar jul och nyår men ändå inte lyckas. Det kan just bero på dina värderingar. Innan vi ser på värderingar börjar vi med livets mål. Allt liv vill ju överleva, så också vi människor. Vi vill inte bara överleva utan även leva bra så man inte ligger på gränsen och så man också känner sig mer tillfredsställd med livet. En värdering är ett slags fast ställningstagande som man gjort under ett ögonblick med mycket känslor inblandade eller när det var ett ganska avgörande ögonblick för ditt överlevnads eller leva bra mål. Det är inte lätt att bli av med värderingar. Det var inte heller meningen från början. Det är en slags hjälp eller verktyg för att få oss att göra rätt val. Ungefär som ett bokmärke i webbläsaren. Problemet är att saker och ting kan ha förändrats en hel del sedan du fick din värdering vilket kan göra att den inte längre är relevant eller att den även kan vara helt fel. I vår evolution var det sig ganska likt i kanske miljoner år och för djuren är det så till stor del även idag.

Låt oss se på några värderingar. Jag vill ha mycket av allt. Hur kunde det bli så? Man lever ju kanske bättre om man har mycket av allt åtminstone om man jämför med en fattig eller hungrig. Du kanske fick denna värdering när du hade det sämre för länge sedan med dina föräldrar. Hade man chansen så var det bra om man kunde få mycket av något. Det gynnar ju överlevandet. Det finns en sämre variant på att ha mycket och det är skryt. Man tror man är bättre omtyckt om man har mycket eller du kanske känner att du behöver det för din självkänsla. Sedan finns det dem som vill vara generösa och dela med sig. Det är ju en bra värdering som även hjälper andras överlevnad och det kommer göra att folk tycker om dig vilket då kan gynna ditt eget mål att må bra och kunna få hjälp vid behov. Om vi då tar motsatsen, att ha lite av allt. Vara snål. Det måste ju vara bra om man vill bidra till bättre hållbarhet och mindre resursanvändning. Men värderingen från början syftade inte på det. Man vill vara sparsam eller inte slösa för mycket på andra. Det kan också få negativa konsekvenser om folk inte tycker så bra om dig för att du anses snål eller du kanske äter för lite så din hälsa påverkas.

Som du ser så kanske det inte är helt lätt att bestämma sig för att vara hållbar. Även om du försöker så kan dina värderingar vara det som styr dig i bakgrunden utan att du vet om det. Kan man då själv veta vilka värderingar man har. Inte helt lätt kan jag säga. Visst går det gissa ganska bra men vi har ju en slags inbyggd försvarsmekanism, som har med överlevandet att göra som kan hindra oss från att tänka helt klart. Ett bra sätt är att fråga andra hur dem uppfattar dig och du kan säga hur du uppfattar andra. Gör det med din partner eller arbetskollegor på någon teambuildingaktivitet. För att bli av med eller ändra på värderingar måste det hända något avgörande. En klimatkatastrof eller kanske Greta Thunberg kan få oss på andra tankar tack vara att hon fått så stor uppmärksamhet. Det finns också möjligheter att förändra sig med terapi, men det kan ta hundratals timmar utan någon garanti för att lyckas beroende på hur kvalificerad psykologen är. De har ofta ingen aning om sådant som jag skriver om på denna blogg däremot är de kanske väl belästa i den traditionella skolpsykologin och då får du ha tur om du ska lyckas.

Om vi nu tar det mer konkret. Vad kan vi göra och varför? Julklappar slår vi ju in i färgglatt papper. Det är ju kul för barn men för oss vuxna kanske det räcker med något enstaka paket. Gör inte en massa onödiga julklappar. Ha någon kul överraskning, resten kan man kanske ge direkt. Presentkort, biljetter, lotter, matvaror mm. Då sparar man en hel det resurser, papper, färg, gift, transporter, sophämtning mm. Mat har vi ju mycket av även i vanliga fall. Köp och laga inte för mycket. Har du över så in i frysen med det eller ge eller bjud bort det.

Om man tar ut resurser för tidigt från källan så kan man ju bidra till att det tar slut eller att det tar ett tag innan det återhämtar sig. I vissa fall aldrig. Det finns en brytpunkt där det inte finns någon återvändo och den vill vi absolut inte nå. När man har för mycket på en gång så blir det också det som i Lean kallas ojämnheter. Det leder också till ökad resursanvändning, mer utsläpp och olyckor mm. Jämför med att det kommer 20 bilar samtidigt till en drive in på hamburger restaurangen. Det går åt lika mycket kött som om det kommit 5 personer 4 gånger istället för alla 20 på en gång. Du kan själv lätt räkna ut onödiga saker när det blir mycket på en gång. Så mitt tips är att fördela ut mat och inköp över lämpliga perioder utan allt för mycket onödigt tilläggsmaterial.

Hälsan är också viktig. Äter och dricker man för mycket på en gång så kan man drabbas av överbelastning. Ett annantegrepp i Lean eller egentligen i Toyotas Produktionssystem. Vi har ju 3 nivåer på överlevande. Överleva, leva bra och leva för bra. När vi når det sista stadiet riskerar man istället att det motverkar överlevandet även om i praktiken tänker precis tvärtom.

Så hoppas du fick lite att reflektera över i dit sökande efter hållbarhet, miljöarbete, hälsa, livsstil mm. Nästa storhelg kanske vi kan bli lite bättre igen på hållbarhet när du nu kanske har ett hum om vad som kan påverka.

Klimatförändringar, ja eller nej. Varför?

Den senaste tiden har en del talat om att man tror på något även om vetenskapen säger något annat. Detta i samband med Greta Thunbergs resa i USA. Många hävdar att klimatförändringar är ett påhitt som inte är sant. Låt oss för en stund bortse från detta och istället se på hur vi tänker.

Människans mål är att överleva. Vi har andra mål och drömmar också men att överleva är det primära. Utan det kan vi inte göra något annat. Åtminstone inte som människor på denna planet. Så allt vi gör har på något sätt att göra med vårt överlevande. Vi måste hela tiden ta beslut som förhåller sig till detta.

Vi tar några lättare exempel. Du känner att du är törstig. Du vill också gå ut och spela fotboll. Hur ska du tänka? Du är törstig. Ditt mål är att överleva. Måste jag ha vatten nu eller kan det vänta. Du väljer att dricka vatten först och sedan gå ut till fotbollen. Du har hela tiden val som du måste göra och du väljer det som du tycker gynnar ditt mål att överleva i första hand.

I alla situationer där vi ställs inför att vi måste välja något så väljer vi något som gynnar överlevandet. Det är det grundläggande i vårt tänkandes struktur. Men som du säkert själv känner både med dig själv och när du ser på andra märker du att så inte alltid verkar vara fallet. Om nu klimatförändringar t.ex. skulle vara dåligt för vårt överlevande skulle det ju vara normalt att försöka motverka dessa. Men alla gör ju inte det eller bryr sig inte. Här kommer det dessutom in en annan faktor. Ska du tänka på dig själv eller andra, din familj eller kanske hela mänskligheten? I första hand är det på sig själv man fokuserar överlevandet på. Men om man känner bra ansvar eller har större möjligheter att tänka på andra så ökar chansen att man gör det. Om man inte vet, har kunskap eller ekonomiska resurser att göra något för miljön då gör man det inte. Det är inte fel egentligen. Man fokuserar helt enkelt på sitt eget överlevande i första hand. För att ge alla bättre möjligheter behöver vi en bra välfärd med välutbildad befolkning. Utan detta kommer det alltid finnas människor som tänker på sitt eget liv i första hand inte kommande generationers.

Men låt oss se på hur vi väljer igen. Om vi kollar på andra så tycker vi nog ofta att de gör fel val eller tror på fel sak. Men om vi tänker på oss själva tycker vi för det mesta att vi har rätt. Så tänker även de som vi inte tycker tänker rätt. Hur kan det komma sig? För det första så har vi som jag skrev ovan olika livssituationer. Vi gör våra val efter vår egen utgångspunkt. Alla gör i normalfallet rätt men sedan finns det situationer där vi tror vi gör rätt men ändå inte. Då kommer vi in på en annan besvärlig omständighet nämligen värderingar.

Vad är en värdering? Det är en grundläggande uppfattning om hur något är eller hur man ska göra i en viss situation. Principer är något som liknar detta. Hur uppstår då en värdering? Det är ett avgörande beslut i ett känslosamt läge där man gör ett val eller ett ställningstagande för vad som är bra för ditt överlevande. Säg nu att du är jättetörstig och du är bara 3 år gammal. Du öppnar kylskåpet och där finns en flaska coca cola och en flaska vatten. Du ska ju göra ett beslut men båda alternativen kan fungera. Du tar coca colan, den släcker din törst. Om den var god eller inte har inte den största betydelsen. Det som avgör att du var i ett känslosamt läge där du verkligen behövde dricka något. Det du valde var viktigt för ditt överlevande. I detta fall valde du läskedrycken. Det blev värdering. Ett nästan helt fast uppfattning. De är mycket svåra att ändra på. Du kommer tycka så kanske resten av ditt liv om inte något avgörande inträffar. Vi har massor med värderingar. De är för de mesta bra men inte alltid. De var bra när du bestämde dem men även de andra alternativen då hade kunnat bli en värdering. Hade du valt vatten skulle du föredragit detta istället för coca colan när du är törstig. Under livet, särskilt under de första åren gör vi många beslut som blir våra värderingar. Men det är bara besluten under avgörande känslosamma situationer som blir värderingar. Varje dag gör vi hundratals val som inte blir en värdering. Men om man frågar dig vilken musik som är bäst eller vilket parti du kommer rösta på så är det många som väljer efter våra värderingar. Det är därför du tycker att någon har fel och du rätt och den andra tycker tvärtom. Ni kommer knappast aldrig bli ense. För oss som gillar musik är det säkert så och om du ser på en politisk debatt så blir det extra tydligt. Det spelar ingen roll vilka argument man lägger fram. De kommer inte ändra uppfattning. Men sedan tänker de ju också på sitt eget överlevande ur andra synpunkter. Många värdering korsar varandra och stämmer inte alltid överens med varandra. När du stöter på denna typ av personer som ofta ändrar uppfattning eller inte verkar kunna tänka helt klart så är chansen stor att de har många värderingar som inte matchar varandra.

Kan man då ändra en värdering? Så länge den fungerar behöver du inte göra det men för sitt eget bästa är det bra om man inte har några värderingar kanske. Då öppnas ju nya möjligheter i livet varje dag. Men om du är törstig så kan det ju vara bra om du direkt vet att du ska ha en coca cola. Men tänkt om det inte finns? Då får du beslutsångest. Tänk om det visar sig att den inte är så bra för din hälsa. Då har du problem. Du kommer ju inte ändra på det i första laget.

För att ett stadigvarande beslut ska kunna ändras krävs en ny situation där det är ett avgörande läge som livsavgörande läge eller ett känslosamt läge. Tänk om du är i öknen helt uttorkad och kommer fram till en oas med en liten butik. Där finns endast en burk cola men många Fanta Lemon. Du dricker så klart upp colan först men det räcker inte. Då måste du göra ett avgörande beslut i ett avgörande känsligt läge. Du dricker upp 1 liter Fanta Lemon. Så skönt, den släckte din törst. Den räddade ditt liv. Då kanske du gör ett nytt ställningstagande. I framtiden kommer du vilja ha Fanta när du är törstig. Så kan det gå. Ibland ser du säker människor som helt har ändrat uppfattning. De kan ha lyckats bli av med en gammal värdering och fått en ny. Men de kanske inte hade en värdering utan har helt enkelt gjort ett val som gynnar deras eget fokus på överlevande.

Efter kärnkraftsolyckan i Fukushima var de många som bytte uppfattning. De såg eller kanske var på plats och såg hur allvarligt det var för deras överlevande. De blev motståndare till kärnkraft. Innan var nog de flesta i Japan positiva till det. Det krävdes ett avgörande känslosamt läge för att få en ny värdering. Sedan var det ju politiker som också ändra uppfattning. Tyskland skulle ju avveckla kärnkraften. Men tyckte de så för att de var oroliga eller var de för att de trodde att stora delar av väljarkåren skulle bli oroliga för kärnkraft så man “bytte” uppfattning för sitt eget överlevnadsintresse som politiker.

Det finns också möjlighet att gå i terapi eller någon annan psykologisk metod för att försöka hitta sina värderingar och bli av med dem. Men detta kan ta många timmar och det är svårt att hitta en kompetent person som kan lyckas med detta. Själv är det nästan omöjligt att göra det. Du kan sitta som en munk i bergen och meditera i åratal men när du kommer ner till byn igen så är risken mycket stor att värderingen eller andra psykologiska problem finns kvar eller restimuleras vid ett tillfälle som påminner om när du fick värderingen eller problemet.

Men när du ska gå och lägga dig. Varför inte ägna en stund åt att tänka efter vilka värderingar du kan tänkas ha och vad det kan få för konsekvenser. Tänk gärna på situationer där du inte är överens med alla andra. Tänk även på hur andra tycker och tänker. Man kan i bästa fall lyckas inse att man har värderingar. Om du kommer på vilka det kan vara kan du när du hamnar i situationer där dessa kommer påverka dina beslut försöka tänka “out of the box”. Då kan det hända grejer. Men om ditt gamla ställningstagande fungerar bra så är det helt ok. Vårt mål är ju att överleva men ofta finns det flera alternativ. Kan man de dessa så ökar chansen till samförstående och samarbete som kan lösa våra problem som till exempel debatten om och hur vi måste göra något åt klimatförändringarna.

Hållbarhet för dig eller för världen?

Vårt mål är att överleva och att leva bra. Det gör att vi vill bo bra, ha bra ekonomi, äta och dricka bra, ha bra arbete och fritid. Ju mer mer marginal vi skaffar oss för att överleva, d.v.s. att leva bra desto hållbarare blir vi? Ja för oss själva men det innebär också att du förbrukar massor med resurser som kunde använts till de som har det sämre ställt eller till framtida generationer. Det är ett litet dilemma. Vi måste hitta en bra nivå för hur vi ska leva våra liv så andra också kan ta del av “kakan” (resurserna) och så vi inte orsakar för mycket avfall/utsläpp mm. Vi ska ju också spara på resurser till framtiden, eller vill du det? En del tror ju på återfödelse. Inte så kul om du återföds om 200 år i en miserabel värld. Fast vi minns inte våra tidigare liv om vi nu skulle ha haft det (även om det finns fall som hävdar motsatsen). I alla fall kommer framtidens människor veta om det var vi som orsakade deras problem. Precis som vi visste efter Andra Världskriget vilka fel som begicks då.

Så tänk till! Vad kan du göra?

Måste man spara vatten?

När jag borstade tänderna en gång sa min fru: -stäng av vattnet! Jag tänkte att det inte spelar någon roll? eller gör det? Vi har gott om vatten i Sverige och det kostar inte så mycket. Min fru kommer däremot från ett land med fattigare förhållanden där varje krona är viktig. Vårt mål är ju att överleva och leva bra, få mat för dagen helt enkelt. Om man inte har så bra inkomster så är det ju viktigt att spara där man kan. Det är ekonomisk hållbarhet. Men nu är vi ju i Sverige! Ja, men många av våra uppfattningar bestämmer vi tidigare i livet. Det blir en värdering och den hänger med under livet om det inte händer något avgörande som får dig att ändra dig.

Men ska vi spara på vatten? I konceptet Lean som du kommer lära dig mer om framöver finns en princip om att man ska undvika överarbete. Inte använda mer resurser än vad som behövs för att nå sitt mål. Så när jag borstar tänderna behöver jag bara vatten i början när jag ska blöta tandborsten och i slutet när jag ska skölja. Att låta vattnet rinna under tiden är alltså överarbete. Så stänger jag av bidrar jag till ökad effektivitet och hållbarhet. Lite just den gången kanske men 7 miljarder människor varje dag, det blir ju en hel del. Vattnet kommer väl tillslut tillbaka till sjön på något sätt men du slösar på vatten, sliter på infrastrukturen, får betala lite mer. I Lean finns också en viktig princip som är att undvika överbelastning. Om du använder vatten och något händer med tillförseln så en annan som är i akut behov av vatten och inte kan få det då kan denne drabbas av överbelastning. Det ska vi väl undvika och det gör man enkelt genom att inte använda vatten i onödan.

Då avslutar vi detta inlägg med lite praktiska spara- vatten-tips i hemmet.

Duscha kort tid istället för länge eller att bada (ett klassiskt tips).

Stäng av vattenkranen när du borstar tänder.

Diska med full diskmaskin, bättre än handdisk.

Tvätta med full maskin och inte för ofta. Kläder kan klara mer än en dags användning.

Spola med den lilla knappen när du kissar ( kissa i duschen är ju ett seriöst tips som dykt upp men nä du behöver inte, inte här i Sverige på länge i alla fall).

Jag avslutar med något jag testat denna vecka på morgonen. När jag ska brygga mitt morgonkaffe brukar jag fylla vatten i kannan och sedan hälla i det i bryggaren tills det blir en halvliter. Det som är kvar i kannan häller jag ut. Det är ju faktiskt ett slöseri med resurser (överarbete i Lean). Vattna blommor med det eller drick upp det om behov finns. Men lättare är att jag helt enkelt tar min mugg och och fyller med vatten och häller i bryggaren. Jag tar 2 muggar varje morgon, då får jag ju rätt mängd direkt och inget riskerar att gå till spillo. Så för att avsluta. Hållbarhet är inte en massa mål och siffror som politiker grälar om. Det är vad vi faktiskt gör och SPARA LITE VATTEN VARJE DAG I HEMMET ÄR HÅLLBARHET. Säkert betydligt mer än vad politikerna gör.