Gå i skog eller stad?

Jag gick min vanliga runda i skogen igår och tänkte då på fördelar och nackdelar med det jämfört med att gå på en gata eller väg i staden.

Gå i skogen fungerar som terapi och minskar depression mm. enligt en japansk forskarrapport. Exakt varför har de inte kommit fram till tror jag. Jag har inte läst rapporten utan endast nyhetsrubriken. Jag ska nu dela med mig av mina tankar angående detta.

Risken för olyckor mm. I staden eller på en gata eller väg kan man ju råka ut för en trafikolycka genom att bli påkörd. I skogen kan man kanske bli utsatt för något farligt djur eller trilla ner i en ravin, snubbla eller få ett träd över sig. Jag tror att risken ändå är större i bebyggt område.

Om man däremot har dålig hälsa eller anstränger sig för mycket i förhållande till vad man normalt klarar av så är det bättre att vistas i bebyggt område. Skulle man bli sjuk eller skadad så kommer du ju lättare bli upptäckt och det blir också betydligt lättare för hjälp att nå dig snabbt.

Går eller springer man på asfalt så är ju belastningen på dina leder betydligt högre jämfört med en mjukare mark i skogen. Jag föredrar den skönare marken eller stigen i skogsmark jämfört med hård asfalt. Asfalten är däremot oftast slät och rak så risken för att snubbla eller stuka foten är mycket mindre. I skogen med dess ojämnheter, stenar, gropar, grenar och annat finns ju en stor risk att man trampar snett och vrider foten så man får en stukning eller sträckning. Men om man ändå går i skogen så kommer man ju efter hand få en helt annan vana att gå där och man kan förutse hur man springer eller går för att undvika feltramp. Variationerna gör också att du kommer stärka dina fot och benmuskler så de lättare kommer klara av onormala rörelser. Du kommer bli starkare och få bättre balans med tiden.

Luften bör vara betydligt bättre i skogen än i staden. Även om det nu kommer allt fler elbilar och annat så är skogsluft bättre för de flesta. Men om du är allergisk eller har svårt för fuktig luft mm. kan det bli vissa problem i bland.

Så sammantaget skulle jag rekommendera skogen framför staden när det gäller fysisk hälsa. Om du är osäker på ditt hälsotillstånd så bör man dock röra sig i områden där det finns fler människor i fall det skulle hända något.

Så var det då det här med den psykiska hälsan och det mentala. Alla människor är ju olika, vissa gillar stadsliv vissa föredrar lantliv. En del tycker det är kul när det händer saker en del tycker det är skönt med lugn och ro. Om du har ett stressigt arbete, tycker trafik och buller stör dig. Inte gillar trängsel mm. då kan dina stressnivåer vara höga. Det beror egentligen inte på omgivningen i sig utan det är ju faktiskt du som inte “tål” det. Man har någon gång drabbats av något som på något sätt fastnat i ditt sinne som en slags värdering eller trauma. När du då utsätts för liknande saker i ditt liv så kan du känna dig stressad. Om du då tar promenader i skogen så släpper denna restimulering lite. Till slut kan du känna dig mindre stressad. Men det kommer ofta tillbaka när man återvänder till det hektiska livet. För att bli av med det för gott behövs kanske terapi eller att du helt enkelt byter inställning eller värdering, vilket inte är helt lätt. Det krävs ofta någon avgörande känslomässigt ögonblick för att detta ska fungera. Men regelbundet byte till en annan miljö kan till slut få vissa tillstånd att släppa. Man ska egentligen inte bara satsa på att komma ifrån det onda utan helst acceptera det. Då utvecklas man som människa. Man kan leva lugnt och fridfullt men det är inte fel om man klara av annat också. Social fobi är ett typexempel på detta.

Så skogen fungerar som ett slags miljöombyte där sådant som stressar dig kanske inte förekommer och därför släpper dess negativa påverkan åtminstone tillfälligt. Massage, semester, bad och mycket annat har samma funktion. Man ska göra något annat helt enkelt. Men den verkliga lösningen är ändå att acceptera verkligheten som man lever i. Men kombinationen av tystnad, renare luft och att man faktiskt motionerar och i skogen måste se upp med var man går och därmed låta hjärnan eller sinnet variera sitt fokus vilket flyttar tankar från något kanske dåligt till något annat är bra. Man gör det ju för att vårt mål är att överleva och vi vill vara skärpta för att inte drabbas av något som överraskar dig. Detta kan också fungera om du har huvudvärk, är förkyld eller känner någon smärta eller ledsna tankar. Gör något annat som får dina tankar att skifta fokus. Det skulle ju även kunna vara något i staden också. Ta en promenad och titta dig omkring efter nya saker och fundera en kort stund över det innan du kollar in nästa objekt. Detta är en slags terapi som du själv väljer att göra istället för att låta en psykolog försöka uppnå samma effekt för en stor kostnad oftast. Det finns ju ändå sämre alternativ, värktabletter, sprit och annat som bara egentligen söver dina tankar. Dessa finns kvar efteråt. Men ett klimat eller miljöombyte där man själv är beredd att man vill ändra sitt synsätt är en bra gratis medicin eller behandling för att få en bättre fysisk och psykisk hälsa.

Att skogen är grön, luften ren och trafikfri kan också restimulera vårt gamla nedärvda dna eller instinkter. Så som det var för tusentals år sedan och ge en slags flashback till ett tidigt tillstånd i människans historia som får oss att känna oss bättre till mods. Titta ut över havet eller sitta vid en brasa kan ha samma effekt. Om du däremot har dåliga minnen i ditt undermedvetna från just detta så fungerar det ju så klart inte, om du inte gör en slags chockterapi så du tvingas acceptera något du inte tycker om för att inte gå under. Detta kan tillämpas vid t.ex spindelfobi. Tvinga dig att vara med spindlar. Dö eller överlev. Överlever du kan fobin kanske ha släppt. Allergi är delvis samma problem, men där ska man helst inte utsätta sig för det man är allergisk mot om man är mycket känslig. Man kan dö. Men för mildare varianter på allergi finns det metoder där man gradvis utsätter sig för det man restimuleras av för att bygga upp en acceptans eller motståndskraft mot det man inte tål.

Så avslutningsvis: överväg att ta en promenad eller joggingtur i skogen, en park eller i staden om du tycker att det också fungerar.

Hållbarhet under jul och nyår

Hur är det då med jul och nyårshelgerna ur hållbarhetssynpunkt? Vill vi vara hållbara? Kan vi vara hållbara? Om vi ska kolla lite på det så måste vi först ta lite psykologisk grund. Det är nämligen det som styr oss vare sig vi vill eller inte. Du kanske vill bidra till en mer hållbar jul och nyår men ändå inte lyckas. Det kan just bero på dina värderingar. Innan vi ser på värderingar börjar vi med livets mål. Allt liv vill ju överleva, så också vi människor. Vi vill inte bara överleva utan även leva bra så man inte ligger på gränsen och så man också känner sig mer tillfredsställd med livet. En värdering är ett slags fast ställningstagande som man gjort under ett ögonblick med mycket känslor inblandade eller när det var ett ganska avgörande ögonblick för ditt överlevnads eller leva bra mål. Det är inte lätt att bli av med värderingar. Det var inte heller meningen från början. Det är en slags hjälp eller verktyg för att få oss att göra rätt val. Ungefär som ett bokmärke i webbläsaren. Problemet är att saker och ting kan ha förändrats en hel del sedan du fick din värdering vilket kan göra att den inte längre är relevant eller att den även kan vara helt fel. I vår evolution var det sig ganska likt i kanske miljoner år och för djuren är det så till stor del även idag.

Låt oss se på några värderingar. Jag vill ha mycket av allt. Hur kunde det bli så? Man lever ju kanske bättre om man har mycket av allt åtminstone om man jämför med en fattig eller hungrig. Du kanske fick denna värdering när du hade det sämre för länge sedan med dina föräldrar. Hade man chansen så var det bra om man kunde få mycket av något. Det gynnar ju överlevandet. Det finns en sämre variant på att ha mycket och det är skryt. Man tror man är bättre omtyckt om man har mycket eller du kanske känner att du behöver det för din självkänsla. Sedan finns det dem som vill vara generösa och dela med sig. Det är ju en bra värdering som även hjälper andras överlevnad och det kommer göra att folk tycker om dig vilket då kan gynna ditt eget mål att må bra och kunna få hjälp vid behov. Om vi då tar motsatsen, att ha lite av allt. Vara snål. Det måste ju vara bra om man vill bidra till bättre hållbarhet och mindre resursanvändning. Men värderingen från början syftade inte på det. Man vill vara sparsam eller inte slösa för mycket på andra. Det kan också få negativa konsekvenser om folk inte tycker så bra om dig för att du anses snål eller du kanske äter för lite så din hälsa påverkas.

Som du ser så kanske det inte är helt lätt att bestämma sig för att vara hållbar. Även om du försöker så kan dina värderingar vara det som styr dig i bakgrunden utan att du vet om det. Kan man då själv veta vilka värderingar man har. Inte helt lätt kan jag säga. Visst går det gissa ganska bra men vi har ju en slags inbyggd försvarsmekanism, som har med överlevandet att göra som kan hindra oss från att tänka helt klart. Ett bra sätt är att fråga andra hur dem uppfattar dig och du kan säga hur du uppfattar andra. Gör det med din partner eller arbetskollegor på någon teambuildingaktivitet. För att bli av med eller ändra på värderingar måste det hända något avgörande. En klimatkatastrof eller kanske Greta Thunberg kan få oss på andra tankar tack vara att hon fått så stor uppmärksamhet. Det finns också möjligheter att förändra sig med terapi, men det kan ta hundratals timmar utan någon garanti för att lyckas beroende på hur kvalificerad psykologen är. De har ofta ingen aning om sådant som jag skriver om på denna blogg däremot är de kanske väl belästa i den traditionella skolpsykologin och då får du ha tur om du ska lyckas.

Om vi nu tar det mer konkret. Vad kan vi göra och varför? Julklappar slår vi ju in i färgglatt papper. Det är ju kul för barn men för oss vuxna kanske det räcker med något enstaka paket. Gör inte en massa onödiga julklappar. Ha någon kul överraskning, resten kan man kanske ge direkt. Presentkort, biljetter, lotter, matvaror mm. Då sparar man en hel det resurser, papper, färg, gift, transporter, sophämtning mm. Mat har vi ju mycket av även i vanliga fall. Köp och laga inte för mycket. Har du över så in i frysen med det eller ge eller bjud bort det.

Om man tar ut resurser för tidigt från källan så kan man ju bidra till att det tar slut eller att det tar ett tag innan det återhämtar sig. I vissa fall aldrig. Det finns en brytpunkt där det inte finns någon återvändo och den vill vi absolut inte nå. När man har för mycket på en gång så blir det också det som i Lean kallas ojämnheter. Det leder också till ökad resursanvändning, mer utsläpp och olyckor mm. Jämför med att det kommer 20 bilar samtidigt till en drive in på hamburger restaurangen. Det går åt lika mycket kött som om det kommit 5 personer 4 gånger istället för alla 20 på en gång. Du kan själv lätt räkna ut onödiga saker när det blir mycket på en gång. Så mitt tips är att fördela ut mat och inköp över lämpliga perioder utan allt för mycket onödigt tilläggsmaterial.

Hälsan är också viktig. Äter och dricker man för mycket på en gång så kan man drabbas av överbelastning. Ett annantegrepp i Lean eller egentligen i Toyotas Produktionssystem. Vi har ju 3 nivåer på överlevande. Överleva, leva bra och leva för bra. När vi når det sista stadiet riskerar man istället att det motverkar överlevandet även om i praktiken tänker precis tvärtom.

Så hoppas du fick lite att reflektera över i dit sökande efter hållbarhet, miljöarbete, hälsa, livsstil mm. Nästa storhelg kanske vi kan bli lite bättre igen på hållbarhet när du nu kanske har ett hum om vad som kan påverka.

Klimatförändringar, ja eller nej. Varför?

Den senaste tiden har en del talat om att man tror på något även om vetenskapen säger något annat. Detta i samband med Greta Thunbergs resa i USA. Många hävdar att klimatförändringar är ett påhitt som inte är sant. Låt oss för en stund bortse från detta och istället se på hur vi tänker.

Människans mål är att överleva. Vi har andra mål och drömmar också men att överleva är det primära. Utan det kan vi inte göra något annat. Åtminstone inte som människor på denna planet. Så allt vi gör har på något sätt att göra med vårt överlevande. Vi måste hela tiden ta beslut som förhåller sig till detta.

Vi tar några lättare exempel. Du känner att du är törstig. Du vill också gå ut och spela fotboll. Hur ska du tänka? Du är törstig. Ditt mål är att överleva. Måste jag ha vatten nu eller kan det vänta. Du väljer att dricka vatten först och sedan gå ut till fotbollen. Du har hela tiden val som du måste göra och du väljer det som du tycker gynnar ditt mål att överleva i första hand.

I alla situationer där vi ställs inför att vi måste välja något så väljer vi något som gynnar överlevandet. Det är det grundläggande i vårt tänkandes struktur. Men som du säkert själv känner både med dig själv och när du ser på andra märker du att så inte alltid verkar vara fallet. Om nu klimatförändringar t.ex. skulle vara dåligt för vårt överlevande skulle det ju vara normalt att försöka motverka dessa. Men alla gör ju inte det eller bryr sig inte. Här kommer det dessutom in en annan faktor. Ska du tänka på dig själv eller andra, din familj eller kanske hela mänskligheten? I första hand är det på sig själv man fokuserar överlevandet på. Men om man känner bra ansvar eller har större möjligheter att tänka på andra så ökar chansen att man gör det. Om man inte vet, har kunskap eller ekonomiska resurser att göra något för miljön då gör man det inte. Det är inte fel egentligen. Man fokuserar helt enkelt på sitt eget överlevande i första hand. För att ge alla bättre möjligheter behöver vi en bra välfärd med välutbildad befolkning. Utan detta kommer det alltid finnas människor som tänker på sitt eget liv i första hand inte kommande generationers.

Men låt oss se på hur vi väljer igen. Om vi kollar på andra så tycker vi nog ofta att de gör fel val eller tror på fel sak. Men om vi tänker på oss själva tycker vi för det mesta att vi har rätt. Så tänker även de som vi inte tycker tänker rätt. Hur kan det komma sig? För det första så har vi som jag skrev ovan olika livssituationer. Vi gör våra val efter vår egen utgångspunkt. Alla gör i normalfallet rätt men sedan finns det situationer där vi tror vi gör rätt men ändå inte. Då kommer vi in på en annan besvärlig omständighet nämligen värderingar.

Vad är en värdering? Det är en grundläggande uppfattning om hur något är eller hur man ska göra i en viss situation. Principer är något som liknar detta. Hur uppstår då en värdering? Det är ett avgörande beslut i ett känslosamt läge där man gör ett val eller ett ställningstagande för vad som är bra för ditt överlevande. Säg nu att du är jättetörstig och du är bara 3 år gammal. Du öppnar kylskåpet och där finns en flaska coca cola och en flaska vatten. Du ska ju göra ett beslut men båda alternativen kan fungera. Du tar coca colan, den släcker din törst. Om den var god eller inte har inte den största betydelsen. Det som avgör att du var i ett känslosamt läge där du verkligen behövde dricka något. Det du valde var viktigt för ditt överlevande. I detta fall valde du läskedrycken. Det blev värdering. Ett nästan helt fast uppfattning. De är mycket svåra att ändra på. Du kommer tycka så kanske resten av ditt liv om inte något avgörande inträffar. Vi har massor med värderingar. De är för de mesta bra men inte alltid. De var bra när du bestämde dem men även de andra alternativen då hade kunnat bli en värdering. Hade du valt vatten skulle du föredragit detta istället för coca colan när du är törstig. Under livet, särskilt under de första åren gör vi många beslut som blir våra värderingar. Men det är bara besluten under avgörande känslosamma situationer som blir värderingar. Varje dag gör vi hundratals val som inte blir en värdering. Men om man frågar dig vilken musik som är bäst eller vilket parti du kommer rösta på så är det många som väljer efter våra värderingar. Det är därför du tycker att någon har fel och du rätt och den andra tycker tvärtom. Ni kommer knappast aldrig bli ense. För oss som gillar musik är det säkert så och om du ser på en politisk debatt så blir det extra tydligt. Det spelar ingen roll vilka argument man lägger fram. De kommer inte ändra uppfattning. Men sedan tänker de ju också på sitt eget överlevande ur andra synpunkter. Många värdering korsar varandra och stämmer inte alltid överens med varandra. När du stöter på denna typ av personer som ofta ändrar uppfattning eller inte verkar kunna tänka helt klart så är chansen stor att de har många värderingar som inte matchar varandra.

Kan man då ändra en värdering? Så länge den fungerar behöver du inte göra det men för sitt eget bästa är det bra om man inte har några värderingar kanske. Då öppnas ju nya möjligheter i livet varje dag. Men om du är törstig så kan det ju vara bra om du direkt vet att du ska ha en coca cola. Men tänkt om det inte finns? Då får du beslutsångest. Tänk om det visar sig att den inte är så bra för din hälsa. Då har du problem. Du kommer ju inte ändra på det i första laget.

För att ett stadigvarande beslut ska kunna ändras krävs en ny situation där det är ett avgörande läge som livsavgörande läge eller ett känslosamt läge. Tänk om du är i öknen helt uttorkad och kommer fram till en oas med en liten butik. Där finns endast en burk cola men många Fanta Lemon. Du dricker så klart upp colan först men det räcker inte. Då måste du göra ett avgörande beslut i ett avgörande känsligt läge. Du dricker upp 1 liter Fanta Lemon. Så skönt, den släckte din törst. Den räddade ditt liv. Då kanske du gör ett nytt ställningstagande. I framtiden kommer du vilja ha Fanta när du är törstig. Så kan det gå. Ibland ser du säker människor som helt har ändrat uppfattning. De kan ha lyckats bli av med en gammal värdering och fått en ny. Men de kanske inte hade en värdering utan har helt enkelt gjort ett val som gynnar deras eget fokus på överlevande.

Efter kärnkraftsolyckan i Fukushima var de många som bytte uppfattning. De såg eller kanske var på plats och såg hur allvarligt det var för deras överlevande. De blev motståndare till kärnkraft. Innan var nog de flesta i Japan positiva till det. Det krävdes ett avgörande känslosamt läge för att få en ny värdering. Sedan var det ju politiker som också ändra uppfattning. Tyskland skulle ju avveckla kärnkraften. Men tyckte de så för att de var oroliga eller var de för att de trodde att stora delar av väljarkåren skulle bli oroliga för kärnkraft så man “bytte” uppfattning för sitt eget överlevnadsintresse som politiker.

Det finns också möjlighet att gå i terapi eller någon annan psykologisk metod för att försöka hitta sina värderingar och bli av med dem. Men detta kan ta många timmar och det är svårt att hitta en kompetent person som kan lyckas med detta. Själv är det nästan omöjligt att göra det. Du kan sitta som en munk i bergen och meditera i åratal men när du kommer ner till byn igen så är risken mycket stor att värderingen eller andra psykologiska problem finns kvar eller restimuleras vid ett tillfälle som påminner om när du fick värderingen eller problemet.

Men när du ska gå och lägga dig. Varför inte ägna en stund åt att tänka efter vilka värderingar du kan tänkas ha och vad det kan få för konsekvenser. Tänk gärna på situationer där du inte är överens med alla andra. Tänk även på hur andra tycker och tänker. Man kan i bästa fall lyckas inse att man har värderingar. Om du kommer på vilka det kan vara kan du när du hamnar i situationer där dessa kommer påverka dina beslut försöka tänka “out of the box”. Då kan det hända grejer. Men om ditt gamla ställningstagande fungerar bra så är det helt ok. Vårt mål är ju att överleva men ofta finns det flera alternativ. Kan man de dessa så ökar chansen till samförstående och samarbete som kan lösa våra problem som till exempel debatten om och hur vi måste göra något åt klimatförändringarna.

Hållbarhet för dig eller för världen?

Vårt mål är att överleva och att leva bra. Det gör att vi vill bo bra, ha bra ekonomi, äta och dricka bra, ha bra arbete och fritid. Ju mer mer marginal vi skaffar oss för att överleva, d.v.s. att leva bra desto hållbarare blir vi? Ja för oss själva men det innebär också att du förbrukar massor med resurser som kunde använts till de som har det sämre ställt eller till framtida generationer. Det är ett litet dilemma. Vi måste hitta en bra nivå för hur vi ska leva våra liv så andra också kan ta del av “kakan” (resurserna) och så vi inte orsakar för mycket avfall/utsläpp mm. Vi ska ju också spara på resurser till framtiden, eller vill du det? En del tror ju på återfödelse. Inte så kul om du återföds om 200 år i en miserabel värld. Fast vi minns inte våra tidigare liv om vi nu skulle ha haft det (även om det finns fall som hävdar motsatsen). I alla fall kommer framtidens människor veta om det var vi som orsakade deras problem. Precis som vi visste efter Andra Världskriget vilka fel som begicks då.

Så tänk till! Vad kan du göra?

Måste man spara vatten?

När jag borstade tänderna en gång sa min fru: -stäng av vattnet! Jag tänkte att det inte spelar någon roll? eller gör det? Vi har gott om vatten i Sverige och det kostar inte så mycket. Min fru kommer däremot från ett land med fattigare förhållanden där varje krona är viktig. Vårt mål är ju att överleva och leva bra, få mat för dagen helt enkelt. Om man inte har så bra inkomster så är det ju viktigt att spara där man kan. Det är ekonomisk hållbarhet. Men nu är vi ju i Sverige! Ja, men många av våra uppfattningar bestämmer vi tidigare i livet. Det blir en värdering och den hänger med under livet om det inte händer något avgörande som får dig att ändra dig.

Men ska vi spara på vatten? I konceptet Lean som du kommer lära dig mer om framöver finns en princip om att man ska undvika överarbete. Inte använda mer resurser än vad som behövs för att nå sitt mål. Så när jag borstar tänderna behöver jag bara vatten i början när jag ska blöta tandborsten och i slutet när jag ska skölja. Att låta vattnet rinna under tiden är alltså överarbete. Så stänger jag av bidrar jag till ökad effektivitet och hållbarhet. Lite just den gången kanske men 7 miljarder människor varje dag, det blir ju en hel del. Vattnet kommer väl tillslut tillbaka till sjön på något sätt men du slösar på vatten, sliter på infrastrukturen, får betala lite mer. I Lean finns också en viktig princip som är att undvika överbelastning. Om du använder vatten och något händer med tillförseln så en annan som är i akut behov av vatten och inte kan få det då kan denne drabbas av överbelastning. Det ska vi väl undvika och det gör man enkelt genom att inte använda vatten i onödan.

Då avslutar vi detta inlägg med lite praktiska spara- vatten-tips i hemmet.

Duscha kort tid istället för länge eller att bada (ett klassiskt tips).

Stäng av vattenkranen när du borstar tänder.

Diska med full diskmaskin, bättre än handdisk.

Tvätta med full maskin och inte för ofta. Kläder kan klara mer än en dags användning.

Spola med den lilla knappen när du kissar ( kissa i duschen är ju ett seriöst tips som dykt upp men nä du behöver inte, inte här i Sverige på länge i alla fall).

Jag avslutar med något jag testat denna vecka på morgonen. När jag ska brygga mitt morgonkaffe brukar jag fylla vatten i kannan och sedan hälla i det i bryggaren tills det blir en halvliter. Det som är kvar i kannan häller jag ut. Det är ju faktiskt ett slöseri med resurser (överarbete i Lean). Vattna blommor med det eller drick upp det om behov finns. Men lättare är att jag helt enkelt tar min mugg och och fyller med vatten och häller i bryggaren. Jag tar 2 muggar varje morgon, då får jag ju rätt mängd direkt och inget riskerar att gå till spillo. Så för att avsluta. Hållbarhet är inte en massa mål och siffror som politiker grälar om. Det är vad vi faktiskt gör och SPARA LITE VATTEN VARJE DAG I HEMMET ÄR HÅLLBARHET. Säkert betydligt mer än vad politikerna gör.