Diska smart, spara vatten, rensa diskbänken

Nu kör vi en tråkig grej? Hur var det i skolan på lektionerna på hemkunskapen. Diska, blä!

Man skulle skölja disken i en balja med kallt vatten. Vem gör det idag? Men låt oss se om det finns något att spara vid diskbänken. I Sverige har vi ju ganska gott om vatten och av bra kvalitet och det kostar ju inte så mycket heller så vi kanske inte bryr oss så mycket men i ett globalt perspektiv borde vi kanske göra det lite mer.

Spara vatten: diska inte under rinnande vatten, fast är det en enstaka tallrik och lite till så kan det väl gå an för det krävs ju en del vatten i diskbänken om man ska fylla den. Diskmaskin sägs dra mindre vatten men då bör du fylla hela, inte skölja för mycket innan och köra ett program som drar lite mindre.

När du diskar bör du inte ha varmare vatten än nödvändigt, även om du har diskmaskin. Det spar el och därmed både pengar och minskade utsläpp och mindre risk för haverier vid värmeverk.

Spara på diskmedel, använd inte för mycket, diska med full maskin, använd diskborste eller svamp som doserar lite diskmedel i taget, använd en liten burk som doserar typ quickdisk. Den är smidig, dutta bara diskborsten på locket så får du upp lite diskmedel.

När du ska dricka vatten eller fylla något brukar man ju spola en stund innan. Detta vatten rinner ju ut direkt. Lägg en liten bytta under eller ha proppen på diskbänken så du kan använda vattnet till att skölja eller vattnet i burken till att vattna blommor mm.

När du skalar morötter, potatis mm. Skala först och skölj sedan den färdigskalade delen. När du spolar i slasken, låt inte skal mm. åka ner i avloppet. Det ger mer arbete för reningsverket och du riskerar stopp i avloppet vilket kan kosta stora pengar. Bättre är att samla ihop skalen och lägga de i återvinningen för matavfall. Då bidrar du dessutom med gratis råvara för de som gör biogas mm. i de kommunala anläggningarna. För att lätt kunna samla ihop och återvinna rester så de inte åker ut i avloppet är det bra med en sil i diskbänken som samlar ihop rester och bara släpper ner vatten. På min diskbänk är silen ganska stor. Lätt att ta loss och tömma i soppåsen. En enkel diskbänksrensare i plast är också smidig att göra rent diskbänken med.

När du ska brygga kaffe, tar du då kaffekannan och spolar en stund i kranen och fyller sedan kannan. Häller i vatten i kaffebryggaren och häller bort det överflödiga vattnet. Häll inte bort det, vattna blommor eller spara för sköljning. Ett bra lifehack är att du fyller med koppar eller muggar istället. Om du vill dricka 2 muggar kaffe så fyll muggen 2 gånger och häll i bryggaren, då använder du endast det vatten du behöver.

Ibland är man rejält törstig och vill dricka riktigt kallt vatten. Då får man spola en bra stund. Det är väl slöseri. Ha en flaska vatten i kylskåpet i stället så sparar du mycket vatten.

Innan var det populärt att klaga på de som köpte flaskvatten när vi i Sverige har bra nästan gratis vatten i kranen. Det är ett stort slöseri med transporter, förpackningar mm. Om man kollar på dagens ungdom så är det ju inte så mycket flaskvatten som gäller, däremot köper de enorma mängder med energidryck och vitamindryck. Det är ett jätteslöseri med pengar, resurser, utsläpp mm. Visst det innehåller lite vitaminer och lite uppiggande ämnen kanske men det kan man få i sig på andra billigare sätt och det är nog inte nödvändigt heller. Det är ändå bara mest vatten och det kan du dricka hemma eller fylla på en flaska på jobbet eller i skolan.

Så tänk över dina vatten och dryckesvanor lite och se om du kan öka ditt bidrag till ökad hållbarhet lite. Lyck till med vattnet!

Hållbarhet i badrummet och toaletten

När du borstar tänderna, stäng av vattnet medan du borstar. Ha endast på kranen när du fuktar tandborsten, sköljer munnen och gör rent tandborsten. Du spar vatten och pengar förutom att samhället sliter mindre på infrastrukturen och deras lager av vatten ökar.

Använd inte varmare vatten än nödvändigt. Du sparar på el och därmed på de utsläpp som kraftverken orsakar, därmed mindre olycksrisk, lite pengar sparar du också.

När du spolar toaletten, använd knappen för snålspolning, liten spolning, om möjligt. Min toalett såldes som snålspolande i reklamen. Den har 2 lägen 2 och 4 liter förinställt. Detta är lite för lågt tycker jag. Ofta får man spola 2 gånger och därmed sparar man kanske inte alls så mycket som man tänkt. Den går dock att ställa om till 3 och 6 liter, då kanske det räcker att spola en gång.

Duscha istället för att bada. I många hus har man inte ens badkar längre så det är ett problem som minskar. Däremot så är det ju skönt med ett bad om man nu har det. Men man ska kanske göra det högst en gång i veckan. Är det då så bra att duscha? Många gillar ju duscha i kanske 20 minuter. Det är onödigt långt. Vill man spara maximalt så blöt dig, stäng av vattnet, tvåla och schamponera in dig och sätt sedan på vattnet igen, inte för varmt. Avsluta gärna kallt om du vågar. Det sägs vara nyttigt. Du slipper göra ett kallt vinterbad i någon sjö eller havet.

Hur är det med ljuset i ditt badrum? Om man har ett fönster så behöver man inte tända belysningen lika ofta.

Byter du alla handdukar varje vecka? Lägger dem i tvätten och tar nya. Om några inte använt sina handdukar mycket eller du kanske inte haft några gäster så behöver man inte byta ut dessa handdukar. För att det ska matcha och se snyggt ut så kan det ju då vara bra om man har flera likadana handdukar eller i samma serie. Så det inte ser alltför ovårdat ut. Du sparar vatten, el, tvättmedel, sköljmedel, på tvättmaskinen, torktumlaren, värmefläkten, arbete och tid och du bidrar till en lägre el- och vattenproduktion som ger besparingar för samhället och förre utsläpp mm. Handduken kanske också slits mindre vilket då också kan vara positivt för ökad hållbarhet.

Fläkt är bra för att leda bort fukt och lukt men en mekanisk ventilation drar ingen el alls.

Ett tips som man kanske inte vill följa är att man ska kissa i duschen. Detta skulle spara miljontals liter vatten för samhället årligen.

Tomma konserver i diskmaskinen bra för återvinning

Detta kan vara hållbarhet!

Har jag blivit galen? Jag lade min tomma konserv gulaschsoppa i diskmaskinen. Ni som läst tidigare inlägg, vad är hållbarhet? Jo, bland annat att minska på resursanvändningen. När man lagar mat får man ofta konserver och plastburkar över som ska slängas. Slänger du dem i soporna eller samlar du ihop dem för att lägga till återvinning där man samlar dem t.ex. containrar för återvinning i närheten av bostadsområden. I min stad kan man återvinna direkt i sina egna sopkärl som har 8 fack för återvinning.

Ibland när man ska göra sig av med förpackningen är den ju kladdig av innehållet. Man kanske inte vill låta den ligga i återvinningshinken eller också orkar man inte skölja av den. Då är det lätt hänt att man lägger den bland de vanliga soporna för restavfall. I min stad går även det visserligen till förbränning som användes för att göra energi/fjärrvärme fast just metall förbränns ju inte så lätt. Det är ju såklart bra att lägga den till återvinning och vill man inte det ska lukta och så är det ju bra att skölja av den om du nu orkar det. Kallvatten är ju bäst annars bidrar du ju till sämre hållbarhet om du använder varmvatten och du spara lite pengar också.

Men när du sköljer den under kranen så använder du ju vatten och kanske el. Lägger du den i diskmaskinen så använder man ju det befintliga vattnet som går åt till diskprocessen. Du sparar alltså vatten. Orkar du inte skölja så ökar ju också chansen att förpackningen faktiskt går till återvinning (smutsiga kanske väljs bort). Dubbel vinst alltså.

Även om vi lämnar mycket av vårt avfall till återvinning som vi gör i Sverige så kan eller vill de som tar hand om det inte alltid använda det. Materialet kan vara smutsigt, vara blandat med andra ämnen med mera. Då lägger dem det till de osorterade soporna. Lämna ditt avfall till återvinning så rent som möjligt är nog bättre än att bara lämna det. Om smutsigt eller blandat material används i alla fall vid tillverkning av nytt material så kan det få sämre kvalitet om det är orent och behöva kasseras eller det kanske till och med går sönder när det används och kan orsaka skador eller olyckor.

Det är alltså viktigt att lämna så mycket du kan till återvinning och i så rent skick som möjligt och med så lite resursanvändning som möjligt. Då bidrar du till hållbarhet på ett bättre sätt. Mindre åtgång av resurser som vatten, el med mera. Mer avfall blir återvunnet och det nya materialet får en bättre kvalitet. Så det är inte bara att slänga burken i soporna, tänk till lite extra för att bli ännu bättre på hållbarhet.

Fyll inte sopkärlen med dina sopor

Återvinning är bra men det är ännu bättre om vi inte får så mycket avfall.

Efter senaste sophämtningen gjorde jag rent kärlen (det behövdes i sommarvärmen). När de nu var tomma så tänkte jag lite på återvinning. I min kommun har vi 8 fraktioner i kärlen och allt går till återvinning. Maten rötas och blir biogas eller el. Det brännbara bränns och blir fjärrvärme och el. Det är dessutom bara ca 20 km till värmeverket så transporten belastar inte miljön så mycket heller.

Är de då bra att återvinna? Fulla kärl varannan vecka eller 1 gång i månaden ger ju mycket för återvinning och produktion av fjärrvärme och el. Svaret är både ja och nej. Att man i sitt hem kan samla i stort sett allt avfall till återvinning i sina egna kärl är fantastiskt. Det ökar ju chansen att folk faktiskt sorterar sitt avfall. Då och då åker jag till sortergården med det som inte får plats eller kan läggas i mina kärl. Men det som ligger i kärlen är ju förpackningar på sådant som jag handlat och mat som jag inte använt. Konsumerar du mer så blir det mer förpackningar. Konsumtion betyder att jag orsakar resursanvändning. Metall, plast, trä mm. Om jag skulle handla mindre eller välja varor med lättare eller inget emballage skulle det gå åt mindre resurser. Avfallet blir ju mindre men eftersom jag förbrukat mindre så behövs det ju inte heller mer till återvinning. Så om jag återvinner allt mitt avfall så är det faktiskt bättre om kärlen inte blir allt för fulla till nästa sophämtning. Det är ett bra mått du kan använda dig av för att se hur mycket du köper och hur mycket resurser du använder. Matavfallet är också intressant. Handlar du för mycket så din mat blir gammal eller om du lagar för stora portioner som du sen måste slänga en del av så ökar ju matavfallet. I just min kommun används ju det också men livsmedelsproduktion är ju en av de stora miljöbovarna. Så vi måste eftersträva att det blir så lite matavfall som möjligt.

Om vi tänker globalt men även lokalt så finns det ju de som inte har det så gott ställt eller tvingas gå hungriga ofta. Då är det ju dumt att köpa och laga mat som inte används. Det kan fördelas bättre. Pengarna du sparar på att handla smartare kunde kanske gå till lite välgörenhet också. Affärer och restauranger har ju börjat med att sälja ut billigare eller skänka bort livsmedel som börjar bli gammalt men som fortfarande är fullt användbart. Restauranger kan erbjuda det som blir över från dagens menyer till matlådor, take away, med ett billigare pris. Det finns några appar för detta där man kan boka och betala innan man hämtar upp en måltid. Det finns affärer som säljer varor med kort datum mm. Lidl i Sverige har en app där de lägger ut mat med kort förfallodatum till ett lägre pris. Vad kan då vi som har mat över hemma göra? Kan vi skänka eller sälja det via internet eller ta med oss och ge det till någon som kanske behöver det eller någon hjälporganisation som hjälper de som har det svårt. Handla och laga mat smartare, det du ändå misslyckas med bör du skänka bort eller kanske sälja billigt. Annars bör du få din kommun att ta hand om matavfall på ett bra sätt.

Avslutningsvis. Kolla hur mycket du har fyllt dina avfallskärl innan de töms. Försök minska mängden till nästa tömning. Då har du bidragit till minskad resursanvändning och därmed bättre hållbarhet. Färre resurser, mindre utsläpp, färre transporter, mindre slitage på fordon, maskiner och infrastruktur. Färre olyckor.

LITE I KÄRLEN ÄR ALLTSÅ BÄTTRE ÄN MYCKET!

Släng dina sopor och gamla prylar oftare

Idag var jag på sortergården (återvinningscentral) med mestadels wellpappkartonger av olika slag som vi samlat på oss och lagt i förrådet. Bagaget blev ganska fullt och det fick mig att tänka till. Det är faktiskt bättre att åka oftare och lämna av sitt avfall. Det viktigaste är att du faktiskt gör det men varför då oftare?

För att göra well och papper används trä och pappersmassa. Mycket kan dock göras av återvunnet material. Pappersförpackningar kan användas 7 gånger och hälften av allt papper i världen görs av returnerat material. Det blir lägre utsläpp och energiåtgång liksom mindre slöseri med resurser i form av träd. Skogen bevaras bättre vilket är bra för klimatet.

I Sverige är vi typ 10 miljoner invånare. Hur mycket pappersförpackningar, papper och annat återvinningsbart material har vi i hemmen just nu? Samtidigt produceras hela tiden nytt och då går det åt en blandning av nytt och återvunnet. Om alla lämnade in allt de har just nu skulle ju tillgången bli bättre och behovet av att ta t.ex. ny pappersmassa skulle väl minska. Nu kan det ju vara tekniska och organisatoriska saker som spelar in men principen borde gälla.

Om vi tittar på konceptet Lean, så ska man skapa ett jämnt flöde av det man producerar. Om vi låter det ligga kvar länge hemma så saktar vi ner flödet och riskerar samtidigt att vi måste ta nya resurser i anspråk. Ett av målen med hållbarhet är ju att minska resursanvändningen så töm ditt förråd och åk till återvinningen.

Hållbarhet är viktigt för att vi ska ha kvar resurser på jorden och minska på utsläppen men det finns något som är ännu viktigare. Vårt mål är ju att leva bra och inte drabbas av ohälsa och olyckor. Detta inträffar när något händer som kan kallas överbelastning. I Lean är det en av 3 saker man ska undvika och i den form av “äkta” Lean som jag förespråkar (som du kan lära dig om i andra inlägg). Överbelastning kan inträffa för dig personligen t.ex. när du blir sjuk av något främmande ämne eller på ett företag när en maskin eller anläggning slutar att fungera. Naturen kan också drabbas av överbelastning. Vid en viss punkt kanske den t.ex inte längre klarar av att rena sig själv inom rimlig tid eller om en trend bryts t.ex. kallt klimat mot varmt.

Hur hänger då detta ihop? Tänk dig att det finns stora lager papper som inte lämnats in. De som producerar använder mer el, transporter och skogsråvara för att göra papper och well. Att fler träd måste fällas påverkar vår luftkvalitet mm. Transporter orsakar mer utsläpp och olyckor. När elförbrukningen ökar måste fler kraftverk producera el. De miljövänliga alternativen som helst alltid ska gå kompletteras med kolkraft, oljekraft, kärnkraft mm. Kolet är inte bra och med kärnkraft kan en olycka någon gång hända. Därför är det viktigt att vi lever effektivt och inte använder så mycket resurser och helst ingen ny råvara alls om det kan undvikas. Sparar vi på el så kan utsläpp och framtida olyckor undvikas. Många motståndare till grön ekonomi säger att elen inte kommer räcka till för våra behov. Det blir i alla fall lättare om vi lever på ett sätt som sparar el. Då kommer vi snabbare fram till ett samhälle med grön ekonomi som lever i samförstånd med naturen. En del i detta är då att vi återvinner så mycket det går och så snabbt som möjligt så det inte ligger enorma mängder användbart material runt om i världen.

Så plocka ihop det som går att återvinna och lämna in för återvinning!

För den som vill lära sig praktisk Lean: Detta minskar på alla 3 huvudfaktorer man ska undvika: ojämnheter, överbelastning och slöseri (väntan, onödiga transporter, onödiga rörelser, onödigt lager, fel, överproduktion och överarbete (användning av mer resurser än vad som egentligen behövs). Dessa resurser kanske ligger i ditt förråd? Så kanske dags att rensa och lämna in för återvinning så bidrar du ännu mer.