Ljummen hamburgare på McDonalds bra för miljön

Efter jobbet på kvällen var jag hungrig och svängde in på McDonalds i Jönköping, Sverige för att köpa en Big Mac. Det var på vägen hem så inte så mycket extra biltur där som tur var för min strävan efter ett hållbart samhälle. Men inte helt perfekt det måste jag ju erkänna men det är ju svårt att stå emot hungerkänslorna.

Det var 2 bilar före i drive in kön och när jag kom fram fick jag hamburgaren ganska snabbt. Jag stannade en bit bort för att äta den i bilen innan jag återupptog min hemresa. Hamburgaren var inte särskilt varm, knappt ljummen. Ibland när man beställt en cheeseburgare kan de vara nästan rykande varma. Så min misstanke är att den här har legat ett tag på hyllan och tappat värme. Om jag ska få en bra upplevelse bör ju måltiden vara hyfsat varm i alla fall.

Ibland kommer det reportage i tidningar om hamburgerkedjor som fuskar. Fusket kan bestå i att de bryter mot sina egna regler. En hamburgare ska t.ex. inte vara mer än 10 minuter gammal. Den jag fick kanske varit det eftersom den inte var så varm eller också har de dålig värme på hyllan.

Men denna blogg handlar ju om hållbarhet och effektivitet. Om vi nu koncentrerar oss på hållbarhet så är det ju givet att man inte ska slänga en hamburgare som blivit 10 minuter gammal. Tänk allt arbete som lagts ner på den. Uppfödning av djur, odling av vete och grönsaker, transporter, elförbrukning, arbetstid mm. Slängs den är det riktigt dålig hållbarhet. Så mycket slöseri med resurser. När jag lagar mat hemma kan den ju ligga i timmar på bänken och sen kanske i kylen. Man blir inte sjuk och det går att äta utan problem. Så varför 10 minuter? Ett företag vill ju säkert ha nöjda kunder och då är det bra om man erbjuder t.ex. färskt, varmt och gott. Hur ska du då resonera när du får en ljummen hamburgare? Ja, för ett hållbart samhälle är det bra att de inte slängde den. Men din kundupplevelse av produkten är inte så bra. Företaget skulle kanske ha lite varmare på hyllan eller laga efter beställning. Men då får man de problem som hör ihop med Lean eller Toyotas produktionssystem. Ojämnheter, slöseri och överbelastning. Kommer det många kunder samtidigt är det ju bra att ha ett litet lager för att kunna servera snabbt. Får man vänta kan man bli missnöjd men om den känns gammal och avsvalnad så blir man ju också missnöjd. Ett evigt problem för företag och andra verksamheter att lösa. Väntar jag för länge och har bilen på tomgång så är ju det inte så bra för miljön. Får jag en ljummen hamburgare så blir jag lite missnöjd och kanske inte väljer dem nästa gång. Då förlorar de på det. Att hantera ojämnheter är det svåraste för en verksamhet i många fall.

Men för att sammanfatta. Det är bättre att äta en 10 minuter gammal hamburgare än att den slängs och att de gör en ny. För att få ett mer hållbart samhälle kan vi få gå ner lite i livskvalitet. Det här var en marginell nedgång i livskvalitet. Tycker man inte det så förstår man ju att det kommer bli svårt att uppnå miljömålen för utsläpp, resursförbrukning mm.

5 S ett fantastiskt verktyg

5 S är en japansk metod för att effektivisera verksamheten. Ursprunget är egentligen inte från Japan utan sägs vara en variant eller vidareutveckling av metoder som Ford använde. Det är inte heller Toyota som utvecklat detta arbetssätt. Om man ser på vad man vill uppnå i Lean, nämligen att undvika slöseri, ojämnheter och överbelastning så finns det ju många sätt att försöka komma fram till arbetssätt som leder i rätt riktning. 5 S är en sådan metod.

Varje S står för ett ord som anger vad man ska göra. De japanska är seiri (整理), seiton (整頓), seisō (清掃), seiketsu (清潔), och shitsuke (躾). De har till engelska översatts som sort, set in order, shine, standardize och sustain enligt Wikipedia. På svenska kan man säga sortera, systematisera, städa, se till, standardisera. Då missar man den sista, sustain. Om man slår ihop städa och se till (skick) vilket betyder att man både ska städa och underhålla maskiner mm. så får man ett S över och då kan man välja självdisciplin. Meningen är att man ska vara hållbar i sitt arbete med förbättringar och effektivitet. Man gör det inte bara en gång utan regelbundet om och om igen.

5 S Hur man gör i praktiken.

Sortera. Lite fult sagt så kunde man förr säga slänga men det är inte ok. särskilt inte i dessa tider när vi ägnar oss åt hållbarhet och absolut inte i min version av Lean, Lean Sustainability.

Man går igenom hela verksamheten och väjer ut vad man ska behålla i verksamheten. Allt som inte behövs ska man ta bort. Varför? Jo, de utgör ett hinder för effektivitet och hållbarhet. Om man snubblar på något och slår sig så är det ju dumt om man snubblar på något som man inte ens behöver använda i sin verksamhet. Saker är helt enkelt i vägen och utgör en risk för olyckor, det tar tid att åka förbi eller gå eller sträcka sig runt något för att nå det man behöver. Det kan uppta lokalutrymme, kostar pengar, kanske behövs i någon annan del av verksamheten bättre. Då kan man flytta det dit. Då har man ju även minskat på användningen av resurser eftersom man inte behöver köpa nytt.

Vissa saker, verktyg, maskiner kanske man bara behöver ibland. Då kan man kanske behålla det eller dela det med en annan avdelning eller företag. Delningsekonomi är just det.

Det man sedan absolut inte behöver måste ju tas bort. Kolla då om någon annan har behov av det i verksamheten eller någon annanstans. Man kan sälja eller skänka bort det. Om det inte går att avyttra kan man ge det till någon second hand butik. Annars får det gå till återvinning på någon återvinningscentral. Slänga eller bara behålla det i något hörn är det sista alternativet. Att regelbundet sortera är viktigt för en mer hållbar värld och i Lean bidrar det till bättre effektivitet och mindre överbelastning.

Systematisera

Man ska helt enkelt sätta allt i ordning för att verksamheten ska fungera bättre. Saker ska vara i en logisk ordningsföljd som följer produktionen. Då undviker man onödiga transporter och rörelser (slöseri, muda). Man kan märka upp allt med namn och nummer så det blir lätt att hitta och så man enkelt ser vad man inte behöver.

Städa / se till

Man ska städa och underhålla sina inventarier så de får en längre livslängd och behåller sin förmåga. Detta ger bättre kvalitet och färre avbrott i verksamheten. En välstädad verksamhet får även medarbetarna att må bättre. Arbetsmiljön blir bättre och säkrare. Överbelastningen minskar. På Youtube kan man söka på 5 S och då hitta amerikanska företag där man gör en för överdriven städning. De har inte förstått vad det går ut på. Det blir ju då överarbete och är ett slöseri (muda) i Lean och Toyotas Produktionssystem (TPS).

Standardisera

Se till så alla alltid gör likadan för att få en bra kontroll på verksamheten. Om alla gör lika blir det lättare att spåra fel och avvikelser. Både arbetsmiljö och effektivitet kan dock bli bättre om man vid behov tillåter lite skillnader. Vänster- och högerhänta har exempelvis olika förutsättningar. Sedan ska man ju inte nöja sig med det utan hela tiden utmana och försöka förbättra sig. Med standardisering kan man också mena att man har standardiserade delar t.ex. för att få mindre lager, lättare upplärning, lättare att åtgärda fel och annat.

Självdisciplin

Det gäller att härda ut. Det är lättare om man förstår att det är bra med effektivitet och hållbarhet. Medarbetarna bör även tjäna något av det hela. All vinst ska inte gå till företaget. 5 S ska vara en självklar del av verksamheten och när verksamheten står still eller vid regelbundna tider gör man en 5 S runda. Medarbetarna bör ha 5 S och vad slöseri, ojämnheter och överbelastning helt klart för sig vad det betyder och hur viktigt det är för både verksamheten och vår planet. Då blir det lättare med självdisciplin också. Låt inte någon teoretisk konsult lära ut Lean. Det måste vara någon med förståelse för vad det går ut på. Förhoppningsvis är jag och denna blogg en sådan.

Jag skrev hela detta inlägg direkt från huvudet så jag kan ha missat något och kanske uppdatera inlägget någon gång med nya meningar eller korrigeringar. Precis som det ska vara med 5 S och Lean.

Lifehacks, är de bra för livet?

Jag har ju alltid gillat effektivitet och smarta lösningar. Därför tycker jag att Toyotas Produktionssystem eller Lean är en bra filosofi för detta. En lite nyare “metod” är lifehacks. Det ska vara saker eller lösningar som underlättar ditt liv, arbete eller fritid på något sätt. Vanligtvis något som underlättar en uppgift så den går snabbare, blir mindre tråkig eller ger ett bättre resultat.

På Youtube, Instagram och andra medier kan man hitta tusentals lifehacks. Sök på #lifehack eller #lifehacks. Det finns även mer specifika hacks till exempel #carhacks #moneysavinghacks #kitchenhacks med flera.

Men hur är det då med lifehacks och hållbarhet? Namnet lifehacks antyder ju att det är något som ska gynna livet. Vårt mål i livet är ju att överleva, men vi vill ju inte bara överleva utan leva bra också i de flesta fall. Lever man bra har man ju även lite marginal till överlevnadsnivån vilket kan betyda att du klarar livet lite lättare. Lifehacks är ofta att man använder någon grej som gör en uppgift lättare. Ett verktyg är ju då egentligen ett lifehack jämfört med att göra något för hand. Likadant så är ju då en maskin ett lifehack om man använder det istället för ett verktyg. Går det snabbare eller ger ett bättre resultat så är det kanske ett lifehack. Du kanske redan nu kan gissa vad dilemmat är. I många lifehacks ska man använda någon sak för att göra något. Om det är en stor förbättring så är det väl bra men om det bara är en liten förbättring så kanske det inte är så bra ur hållbarhetssynpunkt.

En hammare är ju bättre att spika med än en sten. En batteridriven skruvdragare är bättre än en skruvmejsel. Många av dessa traditionella verktyg tar vi för givet, och de är ju bra annars skulle de inte finnas kvar. De verktyg och hjälpmedel vi redan har haft ett bra tag betraktar vi dock inte som lifehacks. Många av de som visar lifehacks använder någon ny grej som inte är så vanlig än eller gör ett eget slags hjälpmedel. Man kan också använda något på ett nytt sätt. Ofta är humor ett viktigt moment i presentationen av ett lifehack.

Det är just det som är problemet, att använda något. Meningen med effektivitet är ju att minska på slöseri genom att använda mindre resurser. Om något gör att du klara av en uppgift snabbare och bättre så sparar du tid. Tid är en resurs. Men om vi ska betrakta hållbarhet ur planetens synvinkel så kan det vara dåligt att tillverka något av ett material som kanske inte är så miljövänligt och det kostar ju också och själva hanteringen, tillverkningen och försäljningen bidrar ju också till sämre hållbarhet.

Därför är det viktigt att du tänker efter om du verkligen behöver den där prylen som gör det lättare för dig. Matlagning och köket är något som har många lifehacks. Apelsinskalare, formar för att koka ägg och massor med smågrejer för att skala, riva, baka mm. Så fråga dig själv, kan du skala en apelsin för hand? Måste du koka ägg i en plastform i mikron? Har man bråttom, har svårt att utföra vissa moment eller gör något i stora volymer då kan det vara bra även med “onödiga” prylar men annars kanske man kan avstå. Vi ska ju spara på resurser och minska på utsläppen. Olyckor och dålig hälsa ska också undvikas. Så tänk efter innan om ett lifehack du ser är bra. Försök göra smarta lifehacks som underlättar något tillräckligt mycket för att det ska vara lönt ur hållbarhetssynpunkt att göra det. Försök göra lifehacks av något som återanvänds eller något som kan användas till flera saker. Då minskar du på slöseriet samtidigt som du undviker att överbelasta världen. Det är detta konceptet Lean handlar om. Lean är då egentligen garanterat bättre än bara lifehacks.

Men lite kul ska man väl ändå få ha. Jag har själv en lifehackkanal som heter Lifehackmasters. Du kan finna den på Instagram, Facebook och Youtube bland annat. Just nu inte särskilt mycket innehåll. För att presentera ett lifehack behöver man ju kanske köpa in eller tillverka något. Lyckas göra det och spela in eller ta foto ock skriva text och sedan lägga ut det på någon av kanalerna. Det har jag inte direkt tid eller ekonomiska resurser till att göra. Men jag tänkte jag kan skapa en ny kategori här och bara skriva om lifehacks som jag kommer på eller som jag sett hos andra. Jag ska lägga dem i en ny kategori “Lifehacks”på denna blogg. Då får du vara medveten om att ett lifehack kanske inte är så bra hållbarhet för alla som använder den. Men jag ska försöka skriva om lifehacks som även är bra för en hållbar värld.

Corona Lean Ojämnheter

I konceptet från Toyota, Toyotas Produktionssystem är de 3 hörnpelarna, grunderna att man ska undvika slöseri, överbelastning och ojämnheter. Ojämnheter behöver inte vara något dåligt i sig men det kan leda till något av de andra grunderna. Typexemplet är när det plötsligt blir för mycket att göra. Då hinner inte personalen med, kunder får vänta, risken för fel och misstag kan öka på grund av stressen. Från en verksamhets synvinkel är det inte bra. Missnöjda kunder kanske inte återvänder. Man måste ha extra personal och övertid. Felen kan öka vilket leder till extra kostnader. Det är således inte heller bra för hållbarhet ur miljösynpunkt heller. Därför ska ojämnheter försöka undvikas genom god planering. Man kan sprida ut beställningar till olika tillverkningsdagar för att få ett jämnare flöde. Man kan göra vissa saker under lågsäsong för att bygga upp ett lager. Man kan försöka påverka kunder att välja tider med lägre försäljning eller flöde. Då kan man sprida ut sin verksamhet så flödet blir jämnare. Kunder kan då kanske bli nöjdare. Verksamheten eller företaget kommer i alla fall att spara pengar och deras positiva påverkan på hållbarhet ökar.

Vad har de då med Corona pandemin att göra? Sverige ville minska takten på spridningen så sjukvården hinner ställa om sig och så de ska kunna klara av att kunna ge vård till alla patienter som behöver. Andra länder valde en total lockdown för att stoppa smittspridningen. Det borde gett ett stopp inom några veckor. Så blev dock inte fallet i många länder. Exakt varför är svårt att säga idag. Många kanske struntade i reglerna att inte gå ut och träffas. Kanske de som var i karantän smittade varandra så att de högsta dödstalen höll i sig i 2 månader.

Hur det än gick eller var tänkt att det skulle gå så ville man minska dödstalen genom att minska på spridningstakten och man ville sprida ut smittan över en längre period så sjukvården skulle få bättre möjligheter att klara av sin uppgift. Ojämnheten man vill minska är att det kommer in för många på en gång till sjukhusen. Det är Lean. Toyota har som sin främsta uppgift i detta arbete att minska på ojämnheter. Då får man automatiskt bättre värden på slöseri och överbelastning. Pandemin är ändå extrem på vissa håll så det har ändå orsakat överbelastning för både sjukvårdspersonal och patienter men det kunde varit värre om inte de olika länderna vidtagit några åtgärder alls.

För framtida beredskapsplaner för både vanliga företag och offentliga verksamheter är det därför viktigt att se på detta med ojämnheter. Hur ska vi minska dem och hur ska vi hantera de som uppstår på bästa sätt.

Sätt igång och tänk och planera hur du ska undvika ojämnheter genom att förstå Toyotas Produktionssystem och Lean. Det är bra för hållbarhet i allmänhet och vinster för de som är intresserade av det. Många har nu gått under delvis på grund av dåliga förberedelser.

Corona Sjukvård Just in Time

Nu när stora delar av samhället i flera länder drabbats hårt av corona virus så har efterfrågan bland privatpersoner och behovet från sjukvården på handsprit, andningsskydd mm. blivit stort. På flera sjukhus råder brist på material.

En orsak till detta är att många tillämpar något som kallas Just In Time. Det är en princip från Toyotas Produktionssystem för att uppnå högre effektivitet genom att undvika slöseri. Slöseri i detta fall är onödiga lager vilket orsakar större lokalkostnader, onödiga omställningar och merarbete genom interna transporter mm. För tidiga inköp är även en ekonomisk belastning eftersom det innebär att man måste betala för något innan man använder det eller innan man får betalt från sina kunder.

Sjukhus och andra förbrukade snabbt sina lager av viss utrustning när länderna drabbades av denna pandemi. Antalet intensivvårdsplatser som behövs blev också snabbt ett problem.

Hur kunde det då bli så här? Svaret är att de som har ansvaret för sjukvården vill spara pengar och vara effektiva. Just In Time är en metod som man kan använda. Man gör en prognos för hur mycket man behöver av olika material och vårdplatser och ser till att detta finns tillgängligt så sent som möjligt innan man behöver det. Inga onödiga lager eller vårdplatser. Varför är detta viktigt? Man vill ha låga utgifter. Företaget, myndigheten, eller kommunen vill ha låga utgifter. Kanske för att man vill ha låga skatter. Människor har kanske röstat på partier som vill ha skattesänkningar för rika och kanske även för vanligt folk. Genom att vara effektiva sparar man pengar och kan då ha lägre skatter, avgifter eller försäkringspremier eller också kan man använda besparingen till att erbjuda bättre sjukvård. I detta läge som nu har uppstått med stora vårdbehov blev resultatet i stället sämre sjukvård och i vissa fall ingen sjukvård alls vilket orsakat stora problem och rejäl överbelastning för sjukvården.

Är det då fel på Just In Time? I Sverige hade vi något år sedan stora problem med leveranser av sjukvårdsmaterial när en ny aktör tog över leveransansvaret. Nu har vi problem orsakade av det stora behovet. I vanliga fall fungerar Just In Time någorlunda i den svenska sjukvården. Många talar ju om brister, personalbrist, lokalbrist mm redan innan denna kris bröt ut. Nu är det stora problem. Men tänk på orden Just In Time. Kommer något för tidigt så är det ju inte det och då är det kanske ett problem som orsakar slöseri. Men om det kommer för sent så är det ett större problem om det är något som är viktigt. I detta fall så är det ju inte heller Just In Time.

För privata företag gäller det ju ofta att vara bättre en konkurrenterna för att man ska överleva som företag om man nu inte har någon form av monopolställning på marknaden. I vanliga fall har man ju inga jättekriser så det kan vara lönsamt och nödvändigt med sena leveranser och små lager. Men när det gäller sjukvård, ska det behöva vara så? nu är det ju ett nödläge i flera länder.

När man ska upprätta en verksamhet ska man börja med att bestämma ett syfte med verksamheten. Ska man tillverka saker, erbjuda tjänster eller helt enkelt skapa inkomster för ägarna. Om det är en statlig eller kommunal verksamhet kanske man vill bedriva den så billigt som möjligt. Ofta har man en kombination av syftet men innerst inne finns alltid ett huvudsyfte. Detta kan eventuellt vara felbestämt. En stats uppgift är att värna om sina medborgare, gärna då hela befolkningen men detta är inte fallet i många länder eller städer.

Livets mål är att överleva. För att överleva är det bra om man lever lite bättre för att ha marginal till överlevandet. Sedan kan man också leva bättre och även leva för bra. Lever man för bra orsakar det risker för överlevandet och onödigt slöseri av resurser vilket inte är bra för ett hållbart samhälle. När man bestämmer syftet är det bra att samtidigt bra att se på hur viktigt det är för överlevandet.

En affär som säljer godis eller leksaker är inte nödvändig för att människor ska överleva. Det kan betraktas som att leva bra eller leva för bra. Om ett sådant företag tillämpar Just In Time så är det antagligen bra för verksamheten. Skulle en leverans bli försenad så är det inte så viktigt för människorna men kanske för ägarna eller de anställda. En sjukvårdinrättning däremot måste betraktas som viktigt för överlevandet, särskilt om det är en stat eller kommun som bedriver verksamheten. De ska ju göra det för medborgarnas skull. Då kan det inte vara bra att ha lager som ligger på gränsen till vad man behöver i en normalsituation. Nu kunde vi se att många bara hade några dagars lager. Denna epidemi kunde vi ju kanske inte förutse men det har ju hänt liknade saker förut, SARS, MERS, svininfluensa mm. Det han ju också hända olyckor och naturkatastrofer. Orkaner, tsunami, jordbävningar, kärnkraftshaverier, flygolyckor mm. Sjukvård är så viktigt för överlevandet att det inte är acceptabelt med små lager. Denna lärdom kan vi lätt få av det som händer nu. Men vi lär oss aldrig, om några år har vi säkert förträngt det som hände och folks lust att konsumera och ha låga skatter får oss att rösta på partier som ger oss detta. I länder som inte är demokratier vill man säkert också att folket ska vara nöjda.

Så beslutsfattare och medborgare får ta sig en funderare på vad som är viktigt och vilka marginaler vi ska ha. Redan i början på denna pandemi när det bara var ett fåtal fall var det ju vissa problem och de har sedan ökat efter hand. Mycket tillverkning och inköp görs ju också från andra länder och när transportsystem, tillverkning mm. får problem så blir det ännu värre. Därför kan det vara en dålig ide att låta privata aktörer ta hand om det som är viktigt för överlevandet. Ett företags vinster ska inte komma före folkhälsan. För stater och kommuner måste vi fundera på vad de använder sina pengar till och vilka marginaler vi ska tillåta dem att ha. Är alltför låga skatter det viktigaste? Ska de rikare inte behöva betala lite mer skatt. Var går gränsen för social och ekonomisk rättvisa och hållbarhet? Vissa händelser inträffar ju väldigt sällan, kanske en gång på 10 år eller 100 år men när det gör det blir konsekvenserna för de som lever just då stora. Därför måste vi se till att ha en viss reserv tillgänglig för att klara vårt mål att överleva. Vi har ju resurser över i samhället till detta. Mycket av det vi gör kan ju betraktas som att leva för bra vilket nu mycket riktigt visat sig vara ett hot mot överlevandet. När vi klarat av denna kris är det dags att fundera på vilket samhälle vi vill ha och för vem.

Lean skolan. Del 3. Jidoka

Toyotas Produktionssystem har 2 huvudprinciper som styr verksamheten. Jidoka och Just In Time. Jidoka kan vara lite svårt att förstå sig på om man läser lexikon och leanskrifter men låt mig försöka.

Vi vill ju vara effektiva och få fram det vi vill ha utan allt för mycket ansträngning. Många jobb är tunga, tråkiga eller farliga. Det skulle väl vara skönt om det blev lite enklare. Så då fixar vi lite hjälpmedel, maskiner, robotar, fordon mm som gör jobbet åt oss. Det har vi ju gott om nuförtiden men ibland spårar det ur. Maskiner går sönder eller det blir någon avvikelse som gör att produkterna får dålig kvalitet, maskinen havererar eller andra olyckor. Man ska helst inte lämna något utan uppsikt och kontroll. Det är bra om vi kan se vad som händer, då har vi större möjlighet att ingripa vid fel. Det är ju också bra om maskinerna stannar själv om något händer. I Toyotas historia är det vävmaskinerna som stannade själv när tråden gick av. Det var för sådär hundra år sedan innan de ens börjat med bilar. Man ville ha automation med mänsklig kontroll.

Vi tar några exempel från nutid. Självkörande bilar är ju på gång, då behövs väl inga rutor egentligen? Så länge systemet fungerar så går det väl an men vågar vi sätta oss i en sådan bil? Nä, inte jag i alla fall. Jag vill se trafiken och ha möjlighet att ingripa om något händer som systemet inte klarar av. När du kokar något hemma i en kastrull så måste du kanske ta av locket för att se hur det går. Ett glaslock gör det lättare. Visualisering är vad man kan kalla det. Allt som händer ska man kunna se. Sitter du på ett kontor så är det bra med fönster ut mot gatan eller fabriksgolvet. Man får mer kontroll när man har en överblick över vad som händer. Man oroar sig också mindre och kan ingripa snabbare och man förstår också verkligheten bättre. Om du kollar i din mobil hur vädret är så säger det inte allt. Det bästa är väl ändå att gå ut och känna efter.

Har då detta något att göra med hållbarhet? Jo mycket! Med Jidoka så har vi bättre koll på vad som händer. Det blir mindre fel och färre olyckor. Vi sparar på materiella resurser och mänskligt lidande. Vi kan tillverka eller utföra de tjänster vi behöver med mindre resursåtgång och det blir klart snabbare om vi undviker fel i ett tidigare skede.

Ett av verktygen för att förebygga fel, felsäkra heter Poka Yoke. Enkelt sett så är det någon liten grej som hindrar fel. Ska du t.ex. klippa rör i samma längder så sätter man ett anhåll som röret läggs emot så får alla samma längd. Sen kan det ju förflytta sig något eller den första personen kanske ställde in den fel. Därför måste man också ha regelbundna kvalitetskontroller, varje hundrade bit eller varje timme t.ex. Kan vi ha något hemma? Ja, brandlarm, fuktsensor under diskmaskinen, automatiskt stopp vid vattenläckor, kaffebryggare som stänger av sig själv efter 30 minuter. Självstängande spishäll. TV som stänger av sig själv. Vi kan förhindra fel och olyckor med Jidoka och Poka Yoke! Vi sparar el och vatten mm. också vilket också är bra för hållbarhet men framför att kanske vi slipper större bekymmer, vattenskador, bränder och annat tråkigt.

Så ta en tur i ditt hem och fundera över vad som kan hända. Du gör en riskbedömning och sedan försöker du komma på åtgärder för hur du ska förebygga och om det ändå händer så ska du minska verkningarna så mycket som möjligt. Brandlarm som kallar på hjälp är en grej. Hemförsäkring en annan. På ditt arbete har du förhoppningsvis skyddsombud som tillsammans med arbetsgivaren gör riskbedömningar när man gör förändringar. I Sverige är det lag på det, Arbetsmiljölagen. Fast sista tiden har det gått lite i fel riktning. Arbetsgivare vill spara pengar och kanske struntar i åtgärder, nyanställda som ofta är inhyrda vågar inte säga ifrån av rädsla att förlora sin anställning mm. Det dör ungefär en arbetare i veckan i Sverige i olyckor. I många fall har arbetsgivaren inte gjort eller åtminstone inte tagit riskbedömningen på allvar. Det är dock ovanligt att arbetsgivare fälls i domstol pga detta. Det verkar dock bli sämre och sämre med neddragningar på Arbetsmiljöverket och mildare regler för företagen. Sverige har ändå varit ett föregångsland när det gäller säkerhet men nu är det på väg utför och dagens ungdom verkar inte vara så intresserade av dessa frågor och ändå kanske de ska tvingas jobba till det är 75 år. Vi får se hur det går med det.

Så avslutningsvis. Försök ha koll på vad som händer omkring dig? För din egen skull och andras. Skaffa grejer med felsäkring och bra säkerhet. Du kan slippa bekymmer och du bidrar till bättre hållbarhet. Effektivitet och hållbarhet hänger ihop som sagt. Grundidén för denna blogg. Ha det så bra tills nästa inlägg!

Lean skolan. Del 2. Effektivitetsteorins utveckling.

Idag är Toyotas Produktionssystem och Lean och en del andra effektivitets- och förvaltningssystem ganska väl utvecklade och beskrivna men tillämpningen är det ändå lite si och så med.

I slutet på 1800-talet började effektivitet beskrivas och utvecklas på allvar. Frederik Winslow Taylor studerade effektivitet och hans arbeten kan benämnas som Taylorism.

Han införde att man ska studera alla arbeten vetenskapligt för att komma fram till det bästa sättet att utföra arbetet på. Med det menade han det sätt som ger störst produktion på minsta möjliga tid. Någon välutbildad som man ansåg vara smartare än en arbetare skulle studera arbetet och lära arbetaren arbeta på det effektivaste sättet. Man skulle ha rätt man på rätt plats. Tanken är god men det kan leda till dålig arbetsmiljö då arbetare får jobba på samma sätt på samma plats alltför lång tid. Man kan väl inte heller vara övertygad om att den som studerar arbetet är bättre än den som arbetar. Detta leder nog lite till vi och dem känsla. Och det kan hindra utveckling och motivation så det på sikt blir sämre. Vilket Sovjetunionens utveckling är ett exempel på.

Visserligen kom han fram till att om man får ta nödvändiga pauser så orkar man utföra ett bättre arbete efteråt. Men allting gick ut på att tillverka snabbt med maximal vinst. Livskvalitet kom i andra hand.

Henry Ford införde löpande band där tillverkning skedde som processflöden. Sidoprocesser matade huvudprocessen med material. Effektiviteten höjdes och kostnaderna och därmed priserna sjönk. Massproduktion och konsumtionssamhället föddes. Det finns dock lite nackdelar. Arbetsmiljön på löpande band var inte så bra. Även på SAAB inpå 1980-talen slets unga kvinnor ut på några år. Massproduktion kunde också leda till dålig kvalitet av olika orsaker. Den som haft en Ford kanske förstår vad jag menar.

Efter Andra Världskriget var Japan ganska utslaget och bristen på resurser var stor. Toyota som hade börjat tillverka bilar ville utveckla sin verksamhet och gav uppdraget till några personer. De reste bl.a. till USA och studerade tillverkning mm. De besökte en Supermarket. En affär där kunderna själva hämtar sina varor i hyllorna och går till kassan för att betala. Detta och lite tankearbete och andra försök ledde till något som blivit historia. Toyotas Produktions System som senare blev Toyota Way. Många företag i Japan har sin egen variant och tillslut blev amerikaner intresserade och började studera Toyota. Detta ledde till att man döpte arbetssättet till Lean. Hundratals skrifter har utgivits och det finns många konsulter nuförtiden. Många har dock fokuserat lite för mycket på att man ska undvika slöseri för att öka vinsten. Man kallar det visserligen kundfokus men det är snarare ett rättfärdigande av sin vinstönskan. Många som arbetar på företag som infört Lean är inte heller särskilt nöjda. De tycker att man måste jobba hårdare och snabbare för samma lön.

Det är därför du ska följa denna blogg för att lära dig hur man kan dra nytta av att vara effektiv. Inte bara för aktieägarna utan även för medarbetarna och hela vår planet.

Åk oftare till sortergården!

Idag var jag iväg till sortergården (återvinningscentral) med mestadels wellpappkartonger av olika slag som vi samlat på oss och lagt i förrådet. Bagaget blev ganska fullt och det fick mig att tänka till. Det är faktiskt bättre att åka oftare och lämna av sitt avfall. Det viktigaste är att du faktiskt gör det men varför då oftare?

För att göra well och papper används trä och pappersmassa. Mycket kan dock göras av återvunnet material. Pappersförpackningar kan användas 7 gånger och hälften av allt papper i världen görs av returnerat material. Det blir lägre utsläpp och energiåtgång liksom färre resurser i form av träd. Skogen bevaras längre.

I Sverige är vi typ 10 miljoner invånare. Hur mycket pappersförpackningar,papper och annat återvinningsbart material har vi i hemmen just nu? Samtidigt produceras hela tiden nytt och då går det år en blandning av nytt och återvunnet. Om alla lämnade in allt de har just nu skulle ju tillgången bli bättre och behovet av att ta t.ex. ny pappersmassa skulle väl minska. Nu kan det ju vara tekniska och organisatoriska saker som spelar in men principen borde gälla.

Om vi tittar på konceptet Lean, så ska man skapa ett jämnt flöde av det man producerar. Om vi låter det ligga kvar länge hemma så saktar vi ner flödet och riskerar samtidigt att vi måste ta nya resurser i anspråk. Ett av målen med hållbarhet är ju att minska resursanvändningen så töm ditt förråd och åk till återvinningen.

Hållbarhet är viktigt för att vi ska ha kvar resurser på jorden och minska på utsläppen men det finns något som är ännu viktigare. Vårt mål är ju att leva bra och inte drabbas av ohälsa och olyckor. Detta inträffar när något händer som kan kallas överbelastning. I Lean är det en av 3 saker man ska undvika och i den form av “äkta” Lean som jag förespråkar (som du kan lära dig om i kategori “Lean skolan”). Överbelastning kan inträffa för dig personligen t.ex. när du blir sjuk av något främmande ämne eller om en maskin eller anläggning slutar att fungera. Naturen kan också drabbas av överbelastning. Vid en viss punkt kanske den t.ex inte längre klarar av att rena sig själv inom rimlig tid.

Hur hänger då detta ihop? Tänk dig att det finns stora lager papper som inte lämnats in. De som producerar använder mer el, transporter och skogsråvara för att göra papper och well. Att fler träd måste fällas påverkar vår luftkvalitet mm. Transporter orsakar mer utsläpp och olyckor. När elförbrukningen ökar måste fler kraftverk producera el. De miljövänliga alternativen som helst alltid ska gå kompletteras med kolkraft, kärnkraft mm. Kolet är inte bra och med kärnkraft kan en olycka någon gång hända. Det är därför viktigt att vi lever effektivt och inte använder så mycket resurser och helst ingen ny råvara alls om det kan undvikas. Sparar vi på el så kan utsläpp och framtida olyckor undvikas. Många motståndare till grön ekonomi säger att elen inte kommer räcka till för våra behov. Det blir i alla fall lättare om vi lever på ett sätt som sparar el. Då kommer vi snabbare fram till ett samhälle med grön ekonomi som lever i samförstånd med naturen. En del i detta är då att vi återvinner så mycket det går och så snabbt som möjligt så det inte ligger enorma mängder användbart material runt om i världen.

Så plocka ihop det som går att återvinna och lämna in!

För den som vill lära sig praktisk Lean. Detta minskar på alla 3 huvudfaktorer man ska undvika: ojämnheter, överbelastning och slöseri (väntan, onödiga transporter, onödiga rörelser, onödigt lager, fel, överproduktion och överarbete; användning av mer resurser än vad som egentligen behövs). Dessa resurser kanske ligger i ditt förråd?

Lean skolan. Del 1. Äkta Lean.

Det här är första delen i en serie där du kommer lära dig vad “äkta” Lean är. Lean betraktas vanligtvis som ett koncept för effektivitet. Denna blogg handlar ju också om hållbarhet och livskvalitet. Jag kommer därför presentera min egen variant på Lean som sätter mer fokus på just detta. Jag skrev “äkta” Lean för att många av de Leanböcker och presentationer av Leankonsulter alltför ofta till största delen handlar om att minska på slöseri med resurser. Man glömmer eller bryr sig inte så mycket om en annan av de 3 faktorer man ska påverka, nämligen överbelastning. För att få en hållbar värld är det just det man ska undvika. Att många inte sätter detta i första hand kan också vara en anledning till att Lean inte alltid är så populärt bland medarbetarna på företag eller organisationer där man försöker införa Lean (man upplever att man vill pressa personalen att göra mer).

Om man frågar människor vad meningen med livet är så svarar många att det helt enkelt är att leva. Ser vi på allt liv, växter, djur och människor kan vi se att det är just det de försöker göra. Överleva i första hand och om man gör det vill man gärna leva lite bättre. Lever man lite bättre skaffar man sig lite marginal för sitt liv. Man vill inte överleva med knapp marginal. Sjuk, hungrig, trött eller olycklig är inget vidare liv. Man vill ha lite bättre livskvalitet och levnadsstandard. Därför är detta det viktigaste. I Lean ska man undvika överbelastning och inte använda mer resurser än vad som behövs. Då motverkar man att man sjunker ner mot överlevnadsnivån och man kan använda resurserna till att räcka till en bättre levnadsstandard. Då bidrar man samtidigt till hållbarhet. Inom filosofi och psykologi är det ofta så, allt hänger ihop på något sätt.

För att förstå bättre hur man kan få en bättre värld får man gå tillbaka till livets mål för att få bättre grepp om hur man ska använda Lean på bästa sätt. Lean är en utveckling eller snarare än variant på Toyotas Produktionssystem som utvecklades efter andra världskriget. Toyota är ju japanskt och i Japan och Kina har det ju i årtusenden filosoferats om frågor om livet. Detta satt säkert någonstans i bakhuvudet på de som utvecklade konceptet. Även om det inte gjorde det så kan man genom att se på huvudprinciperna de utvecklade att man kan använda dem för ett koncept som gynnar alla människor. Livskvalitet, levnadsstandard, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

I nästa avsnitt i Lean skolan ska vi göra en liten historisk tillbakablick i ämnet effektivitet.

Måste man spara vatten?

När jag borstade tänderna en gång sa min fru: -stäng av vattnet! Jag tänkte att det inte spelar någon roll? eller gör det? Vi har gott om vatten i Sverige och det kostar inte så mycket. Min fru kommer däremot från ett land med fattigare förhållanden där varje krona är viktig. Vårt mål är ju att överleva och leva bra, få mat för dagen helt enkelt. Om man inte har så bra inkomster så är det ju viktigt att spara där man kan. Det är ekonomisk hållbarhet. Men nu är vi ju i Sverige! Ja, men många av våra uppfattningar bestämmer vi tidigare i livet. Det blir en värdering och den hänger med under livet om det inte händer något avgörande som får dig att ändra dig.

Men ska vi spara på vatten? I konceptet Lean som du kommer lära dig mer om framöver finns en princip om att man ska undvika överarbete. Inte använda mer resurser än vad som behövs för att nå sitt mål. Så när jag borstar tänderna behöver jag bara vatten i början när jag ska blöta tandborsten och i slutet när jag ska skölja. Att låta vattnet rinna under tiden är alltså överarbete. Så stänger jag av bidrar jag till ökad effektivitet och hållbarhet. Lite just den gången kanske men 7 miljarder människor varje dag, det blir ju en hel del. Vattnet kommer väl tillslut tillbaka till sjön på något sätt men du slösar på vatten, sliter på infrastrukturen, får betala lite mer. I Lean finns också en viktig princip som är att undvika överbelastning. Om du använder vatten och något händer med tillförseln så en annan som är i akut behov av vatten och inte kan få det då kan denne drabbas av överbelastning. Det ska vi väl undvika och det gör man enkelt genom att inte använda vatten i onödan.

Då avslutar vi detta inlägg med lite praktiska spara- vatten-tips i hemmet.

Duscha kort tid istället för länge eller att bada (ett klassiskt tips).

Stäng av vattenkranen när du borstar tänder.

Diska med full diskmaskin, bättre än handdisk.

Tvätta med full maskin och inte för ofta. Kläder kan klara mer än en dags användning.

Spola med den lilla knappen när du kissar ( kissa i duschen är ju ett seriöst tips som dykt upp men nä du behöver inte, inte här i Sverige på länge i alla fall).

Jag avslutar med något jag testat denna vecka på morgonen. När jag ska brygga mitt morgonkaffe brukar jag fylla vatten i kannan och sedan hälla i det i bryggaren tills det blir en halvliter. Det som är kvar i kannan häller jag ut. Det är ju faktiskt ett slöseri med resurser (överarbete i Lean). Vattna blommor med det eller drick upp det om behov finns. Men lättare är att jag helt enkelt tar min mugg och och fyller med vatten och häller i bryggaren. Jag tar 2 muggar varje morgon, då får jag ju rätt mängd direkt och inget riskerar att gå till spillo. Så för att avsluta. Hållbarhet är inte en massa mål och siffror som politiker grälar om. Det är vad vi faktiskt gör och SPARA LITE VATTEN VARJE DAG I HEMMET ÄR HÅLLBARHET. Säkert betydligt mer än vad politikerna gör.