Julklappar och jul med hållbarhet

Snart jul igen och dags att fundera över vad man ska göra. Om vi börjar med maten så vill ju många ha mycket på julbordet (för er som bor i andra länder så är det som ett swedish smorgasbord). Det blir väl ofta lite för mycket. Vi äter och dricker för mycket kanske. Inte bara på helger utan i vanliga fall också. Så här finns lite att jobba på. Köp lite mindre mat och dryck. Bra för hälsan, bra för miljön, vi slösar inte på för mycket resurser, bra för avfallshanteringen. Ge gärna bort lite pengar eller mat i välgörenhet. Den som ger mår oftast bättre psykiskt. Livets mål är ju att överleva och genom att hjälpa andra med det så bidrar vi till målet som vi alla har “inbyggt” i vårt djupa sinne.

Så var det då det här med julklappar. Köp bara sådant som folk vill ha fast det är ju inte så lätt att veta så se till att det är bytesrätt på det. Annars blir det ju ett slöseri med resurser både för din ekonomi och ur hållbarhets och miljöperspektiv. Digitala julklappar, tjänster mm. kan vara bra att ge bort. Det är ju inte så mycket som behöver tillverkas fysiskt och inte heller transporteras. Även om du slår in “erbjudandet” så blir det ju inte så mycket presentpapper.

Men för de saker du köper, använd gärna miljövänligt returpapper som julklappspapper och inte för mycket. Öppnar man julklapparna försiktigt kan man ju även återanvända pappret fast kanske inte hela biten.

Under året köper man ju saker regelbundet och en del sparar man till. Om du senarelägger eller kanske tidigarelägger en del av dessa planerade köp till jul så blir det ju bättre julkänsla utan att man slösar med onödiga köp bara för att det är jul. Om du tidigarelägger köp är det kanske särskilt viktigt att du inte drar på dig onödiga lån och krediter som blir jobbiga att betala av och dessutom ger dig räntekostnader. Handla inte mer än vad din ekonomi tillåter.

Efter jul, byt presenter du inte vill ha eller kommer använda så de kommer till nytta någon annanstans. Lämna tillbaka papper, kartonger och annat till återvinning. Betala tillbaka lån och krediter i god tid så du slipper onödiga extrakostnader. Mat som blir över, ge bort, frys in eller ät på dem som matlådor till jobbet innan du börjar köpa och äta vanlig mat igen.

Du kan göra mycket för hållbarhet och klimat och miljö om du bara tänker till lite och planerar lite. Lycka till med julen och alla andra högtider och festligheter också för den delen.

Champions League är hållbarhet liksom Netflix

Häromdagen tittade jag på en fotbollsmatch på tv. Satt i soffan 1,5 timmar fast gick och duschade i pausen. Matchen gick på en av kanalerna i mitt ordinarie tv-utbud. Jag har inget särskilt abonnemang på sportkanaler. Vad har då detta med hållbarhet att göra.

De som inte tycker om fotboll tycker kanske att det är vansinne att fotbollsspelare kan tjäna 100 miljoner om året och att de finns de som betalar flera hundra kronor i månaden för att kolla på fotboll och annan sport.

Men vad de egentligen ska fråga är, vad skulle de gjort istället? Att fotbollsspelare har höga löner beror ju på att matcherna ses av många och då finns det de som vill ha reklam på arenor, matchtröjor och i tv-sändningarna. Ju fler som tittar desto mer kostar reklamen och därmed kan också spelarna kräva höga löner. Det leder då också till att vi måste betala ganska mycket om man vill kunna se alla matcher på tv.

När jag nu sitter i soffan så orsakar jag inte så mycket utsläpp. Inte från bilen. Jag handlar ingenting. Tv-abonnemanget kostar 250 kr i månaden, egentligen 400 kr men jag prutade ner priset till 250 kr. Betalar även 350 kr för bredband. Det går faktiskt att förhandla ner priset, annars byter man bara leverantör. Finns ju de som betalar betydlig mer än jag. Om de inte gjort det, vad skulle de gjort med pengarna? Åkt till restaurang och ätit? Lagt undan pengar till flygresa eller semester? Beställt någon sak från internet eller åkt till köpcenter och spenderat pengarna?

Om fotbollslagen möts på en arena så åker det ju publik dit i vanliga fall. Fast inte just nu under Covid-krisen. Det ena laget kanske också tar flyget till matchen. Det leder ju till lite utsläpp och användande av resurser. Men tänk på de 100 000-tals människor som ser matchen på tv. Vad skulle de gjort annars? Spenderat pengar någon annanstans än att sitta kvar i soffan och se matchen?

Det betyder nog en hel del för bättre hållbarhet, bättre miljö och minskad resursanvändning. Tv, HBO, Netflix, Champions League i fotboll kan alltså vara bra för ett mer hållbart samhälle. Så om någon klagar på att du är slö och slösar pengar på något meningslöst så kan du fråga vad de gör istället. Säg att du är stolt och bidrar till en hållbar värld. Undrar vad de skulle säga? eller skulle de vara tysta och bara gå därifrån och fortsätta orsaka mer utsläpp än den som slöar i soffan. Så fortsätt titta, du gör en insats för samhället utan att du kanske vet om det, fast nu vet du.

Oceanbird framtidens fartyg och idé till vindkraftspark till havs?

I dagarna har man kunnat läsa artiklar om Oceanbird. Ett svensk fartyg som håller på att tas fram. Den drivs av vindkraft och ska kunna frakta 7 000 bilar. Utsläppen beräknas minska med 90 %, en stor förbättring då sjöfarten står för en ganska stor del av våra utsläpp.

Om du vill läsa om fartyget så googla på oceanbird.

Sedan tidigare har jag dock en idé om vindkraft och solenergi till havs. Många vill minska på utsläppen och ha en ren elproduktion som dessutom är säker i motsats till olja och kärnkraft mm. Men när det projekteras för vindkraftsparker och solenergianläggningar så blir ofta de som bor i närheten och inte bara i närheten utan kanske även flera mil bort lite upprörda. Bygg gärna men inte nära oss. Det brukar vara likadan med skolor, flyktingförläggningar, förskolor/daghem, sortergårdar, boenden för de med sociala problem etc. Var som helst men inte nära oss. Så är vi människor ofta, dubbelmoral kan det väl kallas.

Så min tanke är att man istället har anläggningar till havs. Där stör det inte lika många. Det blåser mer tror jag och solen den skiner där också. Om man nu tar Oceanbird som exempel. Den ska ha master som kan sänkas i höjdled när det är dåligt väder och man kan vrida masten. Om man skulle ha en vindkraftsanläggning på ett fartyg så behöver man kanske inte ens vrida på masten med fläktbladen, fartyget kan ju vända sig mot den gynnsammaste vindriktningen. För solenergi skulle man kunna ha mindre flytande anläggningar. Den stora frågan blir hur man ska ta tillvara på energin. Ska man ha kablar till land. Det kan bli lite komplicerat om anläggningarna rör på sig. Ett annat alternativ är att man lagrar energin i batterier. Sedan skulle då fartyget eller anläggningen färdas till en hamn där man för över energin från batterierna eller byter ut dem. Man kan också ha båtar som åker till anläggningarna och byter ut de uppladdade batterienheterna.

Fördelarna skulle vara, ingen brist på mark, bra vindförhållanden, flyttbara enheter till platser med bättre väder för energitillverkning. Man skulle ganska enkelt kunna hjälpa fattigare eller avlägsna områden med elproduktion. Anläggningarna kan tillverkas i ett lämpligt land och sedan bara köras ut dit där den ska tjänstgöra. Företaget som äger anläggningen kan enkelt sälja den och flytta den om sådana behov skulle uppstå.

Framtidens fartyg kan ju återigen bli segelfartyg och kanske även laddas med vindkraft och solenergi. Men om kapaciteten eller räckvidden inte skulle räcka till så kan man ju ha en slags bensinstationer till havs där fartyg under sin färd mot sin destination kan stanna för att ladda sina egna batterier eller byta ut batterienheter.

Man skulle kunna masstillverka anläggningar, kanske i Kina eller något annan land till ett lågt pris och erbjudas till alla länder som vill kunna bidra till en mer hållbar värld.

Så vad sägs om konceptet? Realistiskt eller vansinnigt?

Biltvätt och däckbyte samtidigt sparar på miljön

Min bil var ganska smutsig efter sommarperioden. Asfaltsfläckar och smuts. Nu närmar sig vintern i Sverige och snart kan det bli halt på vägarna så det börjar bli dags för vinterdäck på bilen. I vanliga fall brukar jag vänta till slutet på november med att byta men nu erbjöd den här biltvätten även däckbyte. Så jag gjorde allt på en gång. Det är ju bra för ett hållbart samhälle eftersom man ska undvika onödiga transporter. Sedan att jag sätter på vinterdäcken nu är en annan sak som kanske har sina nackdelar också men både jag och företaget har ju sparat på resurser och därmed även orsakat färre utsläpp. Så lite bra är det väl allt? Många bäckar små brukar ju leda till något större!

Ljummen hamburgare på McDonalds bra för miljön

Efter jobbet på kvällen var jag hungrig och svängde in på McDonalds i Jönköping, Sverige för att köpa en Big Mac. Det var på vägen hem så inte så mycket extra biltur där som tur var för min strävan efter ett hållbart samhälle. Men inte helt perfekt det måste jag ju erkänna men det är ju svårt att stå emot hungerkänslorna.

Det var 2 bilar före i drive in kön och när jag kom fram fick jag hamburgaren ganska snabbt. Jag stannade en bit bort för att äta den i bilen innan jag återupptog min hemresa. Hamburgaren var inte särskilt varm, knappt ljummen. Ibland när man beställt en cheeseburgare kan de vara nästan rykande varma. Så min misstanke är att den här har legat ett tag på hyllan och tappat värme. Om jag ska få en bra upplevelse bör ju måltiden vara hyfsat varm i alla fall.

Ibland kommer det reportage i tidningar om hamburgerkedjor som fuskar. Fusket kan bestå i att de bryter mot sina egna regler. En hamburgare ska t.ex. inte vara mer än 10 minuter gammal. Den jag fick kanske varit det eftersom den inte var så varm eller också har de dålig värme på hyllan.

Men denna blogg handlar ju om hållbarhet och effektivitet. Om vi nu koncentrerar oss på hållbarhet så är det ju givet att man inte ska slänga en hamburgare som blivit 10 minuter gammal. Tänk allt arbete som lagts ner på den. Uppfödning av djur, odling av vete och grönsaker, transporter, elförbrukning, arbetstid mm. Slängs den är det riktigt dålig hållbarhet. Så mycket slöseri med resurser. När jag lagar mat hemma kan den ju ligga i timmar på bänken och sen kanske i kylen. Man blir inte sjuk och det går att äta utan problem. Så varför 10 minuter? Ett företag vill ju säkert ha nöjda kunder och då är det bra om man erbjuder t.ex. färskt, varmt och gott. Hur ska du då resonera när du får en ljummen hamburgare? Ja, för ett hållbart samhälle är det bra att de inte slängde den. Men din kundupplevelse av produkten är inte så bra. Företaget skulle kanske ha lite varmare på hyllan eller laga efter beställning. Men då får man de problem som hör ihop med Lean eller Toyotas produktionssystem. Ojämnheter, slöseri och överbelastning. Kommer det många kunder samtidigt är det ju bra att ha ett litet lager för att kunna servera snabbt. Får man vänta kan man bli missnöjd men om den känns gammal och avsvalnad så blir man ju också missnöjd. Ett evigt problem för företag och andra verksamheter att lösa. Väntar jag för länge och har bilen på tomgång så är ju det inte så bra för miljön. Får jag en ljummen hamburgare så blir jag lite missnöjd och kanske inte väljer dem nästa gång. Då förlorar de på det. Att hantera ojämnheter är det svåraste för en verksamhet i många fall.

Men för att sammanfatta. Det är bättre att äta en 10 minuter gammal hamburgare än att den slängs och att de gör en ny. För att få ett mer hållbart samhälle kan vi få gå ner lite i livskvalitet. Det här var en marginell nedgång i livskvalitet. Tycker man inte det så förstår man ju att det kommer bli svårt att uppnå miljömålen för utsläpp, resursförbrukning mm.

5 S ett fantastiskt verktyg

5 S är en japansk metod för att effektivisera verksamheten. Ursprunget är egentligen inte från Japan utan sägs vara en variant eller vidareutveckling av metoder som Ford använde. Det är inte heller Toyota som utvecklat detta arbetssätt. Om man ser på vad man vill uppnå i Lean, nämligen att undvika slöseri, ojämnheter och överbelastning så finns det ju många sätt att försöka komma fram till arbetssätt som leder i rätt riktning. 5 S är en sådan metod.

Varje S står för ett ord som anger vad man ska göra. De japanska är seiri (整理), seiton (整頓), seisō (清掃), seiketsu (清潔), och shitsuke (躾). De har till engelska översatts som sort, set in order, shine, standardize och sustain enligt Wikipedia. På svenska kan man säga sortera, systematisera, städa, se till, standardisera. Då missar man den sista, sustain. Om man slår ihop städa och se till (skick) vilket betyder att man både ska städa och underhålla maskiner mm. så får man ett S över och då kan man välja självdisciplin. Meningen är att man ska vara hållbar i sitt arbete med förbättringar och effektivitet. Man gör det inte bara en gång utan regelbundet om och om igen.

5 S Hur man gör i praktiken.

Sortera. Lite fult sagt så kunde man förr säga slänga men det är inte ok. särskilt inte i dessa tider när vi ägnar oss åt hållbarhet och absolut inte i min version av Lean, Lean Sustainability.

Man går igenom hela verksamheten och väjer ut vad man ska behålla i verksamheten. Allt som inte behövs ska man ta bort. Varför? Jo, de utgör ett hinder för effektivitet och hållbarhet. Om man snubblar på något och slår sig så är det ju dumt om man snubblar på något som man inte ens behöver använda i sin verksamhet. Saker är helt enkelt i vägen och utgör en risk för olyckor, det tar tid att åka förbi eller gå eller sträcka sig runt något för att nå det man behöver. Det kan uppta lokalutrymme, kostar pengar, kanske behövs i någon annan del av verksamheten bättre. Då kan man flytta det dit. Då har man ju även minskat på användningen av resurser eftersom man inte behöver köpa nytt.

Vissa saker, verktyg, maskiner kanske man bara behöver ibland. Då kan man kanske behålla det eller dela det med en annan avdelning eller företag. Delningsekonomi är just det.

Det man sedan absolut inte behöver måste ju tas bort. Kolla då om någon annan har behov av det i verksamheten eller någon annanstans. Man kan sälja eller skänka bort det. Om det inte går att avyttra kan man ge det till någon second hand butik. Annars får det gå till återvinning på någon återvinningscentral. Slänga eller bara behålla det i något hörn är det sista alternativet. Att regelbundet sortera är viktigt för en mer hållbar värld och i Lean bidrar det till bättre effektivitet och mindre överbelastning.

Systematisera

Man ska helt enkelt sätta allt i ordning för att verksamheten ska fungera bättre. Saker ska vara i en logisk ordningsföljd som följer produktionen. Då undviker man onödiga transporter och rörelser (slöseri, muda). Man kan märka upp allt med namn och nummer så det blir lätt att hitta och så man enkelt ser vad man inte behöver.

Städa / se till

Man ska städa och underhålla sina inventarier så de får en längre livslängd och behåller sin förmåga. Detta ger bättre kvalitet och färre avbrott i verksamheten. En välstädad verksamhet får även medarbetarna att må bättre. Arbetsmiljön blir bättre och säkrare. Överbelastningen minskar. På Youtube kan man söka på 5 S och då hitta amerikanska företag där man gör en för överdriven städning. De har inte förstått vad det går ut på. Det blir ju då överarbete och är ett slöseri (muda) i Lean och Toyotas Produktionssystem (TPS).

Standardisera

Se till så alla alltid gör likadan för att få en bra kontroll på verksamheten. Om alla gör lika blir det lättare att spåra fel och avvikelser. Både arbetsmiljö och effektivitet kan dock bli bättre om man vid behov tillåter lite skillnader. Vänster- och högerhänta har exempelvis olika förutsättningar. Sedan ska man ju inte nöja sig med det utan hela tiden utmana och försöka förbättra sig. Med standardisering kan man också mena att man har standardiserade delar t.ex. för att få mindre lager, lättare upplärning, lättare att åtgärda fel och annat.

Självdisciplin

Det gäller att härda ut. Det är lättare om man förstår att det är bra med effektivitet och hållbarhet. Medarbetarna bör även tjäna något av det hela. All vinst ska inte gå till företaget. 5 S ska vara en självklar del av verksamheten och när verksamheten står still eller vid regelbundna tider gör man en 5 S runda. Medarbetarna bör ha 5 S och vad slöseri, ojämnheter och överbelastning helt klart för sig vad det betyder och hur viktigt det är för både verksamheten och vår planet. Då blir det lättare med självdisciplin också. Låt inte någon teoretisk konsult lära ut Lean. Det måste vara någon med förståelse för vad det går ut på. Förhoppningsvis är jag och denna blogg en sådan.

Jag skrev hela detta inlägg direkt från huvudet så jag kan ha missat något och kanske uppdatera inlägget någon gång med nya meningar eller korrigeringar. Precis som det ska vara med 5 S och Lean.

Flytta mittlinjen på vägarna och kör i ett annat spår!

Jag läste om detta i en bok jag lånade, nämligen att flytta på den vitmålade väglinjen på vägen i sidled. Man har naturligtvis själv reflekterat över detta problem. Vilket problem? Jo att asfalten på vägarna sjunker ner där bilarna vanligtvis kör i mitten. Bilarnas tyngd och att alla kör ungefär på samma avstånd från mitten och sidan gör att det blir nedsjunkna spår på vägarna. Dessa är också besvärliga när det regnar kraftigt. Spåren blir fulla med vatten och det blir svårare att köra och man riskerar vattenplaning vilket kan leda till olyckor.

I ett land som Sverige, som ändå inte är särskilt mycket befolkat, där alla huvudvägar är asfalterade blir det livligt trafikerade vägarna ganska snabbt dåliga och måste asfalteras om. Europavägen i min hemstad tror jag asfalteras om kanske vartannat eller vart tredje år. Detta måste kosta samhället miljarder.

Flytta och måla en ny mittlinje! Om vägen är tillräckligt bred skulle man kunna flytta mittlinjen efter ett tag för att få bilar att köra i en annan linje, annat spår. Detta skulle resultera i att vägarna blev mindre nedsjunkna eller utslitna eftersom man då flyttar tryckpunkten på vägen. Vägarna skulle förhoppningsvis hålla längre och körupplevelsen skulle kunna bli bättre och säkrare. Staten skulle också spara miljarder i utgifter vilket kan vara bra i dessa tider med många som lever under sämre förhållanden och när staten borde ta ett större ansvar för klimatförändringarna och för att minska på utsläppen så vi får en renare värld med bra luft och vatten. Om mittlinjen flyttas lite skulle vi förhoppningsvis följa detta och om man dessutom vet anledningen till det så bör det ju lyckas ganska bra.

Flytta mittlinjen på vägarna och bidra till ökad hållbarhet och bättre finanser för staten. Medborgarna skulle kunna få bättre vägar, lägre skatt eller en regering som har råd att satsa på andra viktigare saker än att asfaltera om en väg med 2 års mellanrum.

Lifehacks, är de bra för livet?

Jag har ju alltid gillat effektivitet och smarta lösningar. Därför tycker jag att Toyotas Produktionssystem eller Lean är en bra filosofi för detta. En lite nyare “metod” är lifehacks. Det ska vara saker eller lösningar som underlättar ditt liv, arbete eller fritid på något sätt. Vanligtvis något som underlättar en uppgift så den går snabbare, blir mindre tråkig eller ger ett bättre resultat.

På Youtube, Instagram och andra medier kan man hitta tusentals lifehacks. Sök på #lifehack eller #lifehacks. Det finns även mer specifika hacks till exempel #carhacks #moneysavinghacks #kitchenhacks med flera.

Men hur är det då med lifehacks och hållbarhet? Namnet lifehacks antyder ju att det är något som ska gynna livet. Vårt mål i livet är ju att överleva, men vi vill ju inte bara överleva utan leva bra också i de flesta fall. Lever man bra har man ju även lite marginal till överlevnadsnivån vilket kan betyda att du klarar livet lite lättare. Lifehacks är ofta att man använder någon grej som gör en uppgift lättare. Ett verktyg är ju då egentligen ett lifehack jämfört med att göra något för hand. Likadant så är ju då en maskin ett lifehack om man använder det istället för ett verktyg. Går det snabbare eller ger ett bättre resultat så är det kanske ett lifehack. Du kanske redan nu kan gissa vad dilemmat är. I många lifehacks ska man använda någon sak för att göra något. Om det är en stor förbättring så är det väl bra men om det bara är en liten förbättring så kanske det inte är så bra ur hållbarhetssynpunkt.

En hammare är ju bättre att spika med än en sten. En batteridriven skruvdragare är bättre än en skruvmejsel. Många av dessa traditionella verktyg tar vi för givet, och de är ju bra annars skulle de inte finnas kvar. De verktyg och hjälpmedel vi redan har haft ett bra tag betraktar vi dock inte som lifehacks. Många av de som visar lifehacks använder någon ny grej som inte är så vanlig än eller gör ett eget slags hjälpmedel. Man kan också använda något på ett nytt sätt. Ofta är humor ett viktigt moment i presentationen av ett lifehack.

Det är just det som är problemet, att använda något. Meningen med effektivitet är ju att minska på slöseri genom att använda mindre resurser. Om något gör att du klara av en uppgift snabbare och bättre så sparar du tid. Tid är en resurs. Men om vi ska betrakta hållbarhet ur planetens synvinkel så kan det vara dåligt att tillverka något av ett material som kanske inte är så miljövänligt och det kostar ju också och själva hanteringen, tillverkningen och försäljningen bidrar ju också till sämre hållbarhet.

Därför är det viktigt att du tänker efter om du verkligen behöver den där prylen som gör det lättare för dig. Matlagning och köket är något som har många lifehacks. Apelsinskalare, formar för att koka ägg och massor med smågrejer för att skala, riva, baka mm. Så fråga dig själv, kan du skala en apelsin för hand? Måste du koka ägg i en plastform i mikron? Har man bråttom, har svårt att utföra vissa moment eller gör något i stora volymer då kan det vara bra även med “onödiga” prylar men annars kanske man kan avstå. Vi ska ju spara på resurser och minska på utsläppen. Olyckor och dålig hälsa ska också undvikas. Så tänk efter innan om ett lifehack du ser är bra. Försök göra smarta lifehacks som underlättar något tillräckligt mycket för att det ska vara lönt ur hållbarhetssynpunkt att göra det. Försök göra lifehacks av något som återanvänds eller något som kan användas till flera saker. Då minskar du på slöseriet samtidigt som du undviker att överbelasta världen. Det är detta konceptet Lean handlar om. Lean är då egentligen garanterat bättre än bara lifehacks.

Men lite kul ska man väl ändå få ha. Jag har själv en lifehackkanal som heter Lifehackmasters. Du kan finna den på Instagram, Facebook och Youtube bland annat. Just nu inte särskilt mycket innehåll. För att presentera ett lifehack behöver man ju kanske köpa in eller tillverka något. Lyckas göra det och spela in eller ta foto ock skriva text och sedan lägga ut det på någon av kanalerna. Det har jag inte direkt tid eller ekonomiska resurser till att göra. Men jag tänkte jag kan skapa en ny kategori här och bara skriva om lifehacks som jag kommer på eller som jag sett hos andra. Jag ska lägga dem i en ny kategori “Lifehacks”på denna blogg. Då får du vara medveten om att ett lifehack kanske inte är så bra hållbarhet för alla som använder den. Men jag ska försöka skriva om lifehacks som även är bra för en hållbar värld.

Rödbetor i rumstemperatur

I en Facebookgrupp om hållbarhet såg jag ett inlägg från någon som öppnade en burk inlagda rödbetor och de blev sedan dåliga efter ett tag. De förvarades i rumstemperatur efter öppnandet. Ett enkelt sätt att få bättre hållbarhet i världen är ju om vi kan få våra livsmedel att hålla tills vi ätit upp dem.

Konserv är ju en bra uppfinning, även glasburkar är typ konserver om de har ett vakuum. Du märker det när du öppnar, svårt i början, sedan släpper det. Men när man öppnat är det ju att betrakta som en färskvara. Vissa livsmedel särskilt de med konserveringsmedel håller kanske länge men de ska ju vara i kylskåpet.

Så för att öka ditt bidrag till hållbarhet, förvara livsmedel på rätt sätt. Köp inte för stora förpackningar så du inte hinner äta upp allt innan det blir dåligt. Öppna inte innan för smakprov innan du börjar använda det på riktigt.

Covid-19 och Drive In

Var idag på varuhuset Biltema för att köpa lite verktyg. På utsidan av affären har de en ny yta för att få varor man beställt utburna till bilen. Det kan vara bra för att minska på smittspridningen och själv minska risken att man blir smittad av Corona virus. Hamburgerrestauranger har ju länge haft drive in. En kedja i Sverige, Max, har nu även utbärning av beställning också om du ställer dig på en parkeringsplats. Detta kan vara en fördel för hållbarhet och miljö om du stänger av din bil medan du väntar. I drive in kön kanske man inte gör det lika ofta eftersom man hela tiden vill köra fram en bit när kön rör på sig.

Men i alla fall så stod en bil utanför Biltema med motorn igång medan han väntade på att ordern skulle bäras ut. I staden finns en regel om tomgångskörning som får vara max 1 minut. Detta bör väl de flesta känna till. Regeln kan variera mellan olika städer. Vad jag tänkte på var att om företaget vill bidra till bättre hållbarhet och mindre utsläpp för att hålla klimatförändringarna på en lägre nivå så kunde man ha en skylt som upplyser om att man ska stänga av motorn när man väntar. En enkel sak att göra men vi bilister ska ju också veta att man inte ska ha tomgångskörning av motorn i onödan.