Kratta löv eller gym?

Idag gick jag ut i trädgården och krattade upp lite löv. Allt har ju inte fallit ner än så jag får ju gå ut om några veckor igen. Det tog mig kanske 2 timmar och fixa till allt. Medan jag krattade så lyssnade jag på musik i hörlurarna. Man använder då tiden effektivt. Men jag tänkte ju också på hållbarhet och effektivitet när jag ändå höll på. Det är ju bra att röra på sig då och då för hälsans skull. Kratta löv är ju en ganska lätt ansträngning men man rör stora delar av kroppen och man får i sig frisk luft och lite av dem få solstrålar som tittade fram idag. Kan det vara ett alternativ till att gå på ett gym och träna? På gym blir ju träningen säkert bättre men hur är det ur hållbarhetssynpunkt. Tar du bilen till gymmet så tar det tid, det går åt bränsle, du orsakar utsläpp. Du parkerar på en yta som måste skötas av personal och kanske parkeringsvakter. Gymmet har en massa utrustning som tillverkats och ska underhållas. Huset i sig behöver uppvärmning och personal. Efter ditt träningspass kanske du åker och handlar något, köper en energidryck i aluminiumburk mm. Du får lite fördelar för hälsan men du orsakar också miljöpåverkan på flera punkter. Om man känner sig utpumpad efter träningen måste du också äta och dricka mer än vad du annars skulle gjort. Matproduktion och dryckestillverkning och distribution är ju en ganska stor miljöpåverkare.

Så om du ersätter ett träningspass med något du kan göra hemma eller i din trädgård så har du bidragit till en bättre miljö och lägre resursanvändning jämfört med att gå till gymmet.

När jag ändå höll på att tänka så tänkta jag på någon typ av kinesiskt bysamarbete. Såg ett program som handlade om Kina innan jag gick ut. Om du bor på en gata där det finns kanske båda unga och gamla. De gamla kanske inte är så pigga så de vill gå ut varje dag och jobba i sin trädgård. Samtidigt sitter det ungdomar vid sina TV-spel och medelålders som tittar på Netflix eller TV. Varför inte ordna någon gemensam helgaktivitet där man går ut och krattar i varandras trädgårdar och hjälper till efter bästa förmåga. Alla trädgårdar kan bli fixade med mindre ansträngning och de som inte orkar själv får hjälp. Detta ökar grannsammanhållningen och ger vissa lite social närvaro som också det kan vara bra för hälsan. Vi kan alltså kombinera många saker här för bättre hållbarhet för både miljön, ekonomin och socialt sätt liksom din egen hälsa.

Så om ni har någon gemensam instagramgrupp eller liknande där många grannar är är med, ta upp det där eller prata lite när du stöter på några grannar på gatan. Efter era gemensamma aktiviteter kan ni ha lite fika eller grillning kanske.

Klimatkompensera

Klimatkompensera ger inte alltid full effekt, ibland får det motsatt effekt!

Klimatkompenserande företag

Sista tiden har jag sett att många företag klimatkompenserar. Det fick mig att undra över hur det fungerar och om det är bra. Såg ett reportage om en advokatbyrå eller kanske var det en reklambyrå som sa att de klimatkompenserar all sin miljöpåverkan. Det låter ju fantastiskt eller? Hur mycket miljöpåverkan kan då ett litet kontor ha, inte så mycket tror jag, så det är nog inte så svårt att klimatkompensera heller. Några kronor till något projekt.

Säg nu att medarbetare kör omkring i en stor Volvo XC90 med dieselmotor. Den är ju inte helt bra ur miljösynpunkt kanske. Onödigt stor, drar mycket bränsle, släpper ut mer än den mindre modellen. Den är ju också större så det går åt mer energi och material vid tillverkningen och det behövs mer material och oljor mm. till underhållet.

Vad kan då företaget göra? Jo, de klimatkompenserar. Gör man det måste man göra det via någon utomstående som kan verifiera det och det ska också ske utanför den egna verksamheten. Vad kan man då göra? Kanske bidra till skogsplantering någonstans i Afrika eller Asien.

Meningen är ju att det som Volvon släpper ut ska kompenseras av något som minskar eller “äter” upp samma mängd någon annanstans. Globalt sett så blir det säkert statistiskt rätt men i Sverige blir det ju knappast bättre miljö. Tvärtom, den stora bilen ger sämre hållbarhet i Sverige.

Blir de då bättre där träden planteras? Det blir det nog men träden skulle kanske planterats i alla fall av någon annan och då är ju effekten noll. Klimatavtrycket blir då 100 %. Om vi räknar in klimatkompenseringen som vinst skulle klimatavtrycket bli 0%.

Om du tänker efter lite så finns det ju enklare sätt. Välj en annan bilmodell. En annan modell kanske har 20 % lägre utsläpp. Då skulle också klimatavtrycket bli -20 % !? Medarbetarna på företaget kanske tjänar bra eller företaget går bra och de vill ha fina tjänstebilar. Kan de då påstå att företaget tycker hållbarhet är viktigt och att de bidrar till det genom att klimatkompensera fullt ut? Matematiskt sätt så är detta ett godkänt sätt och det har ju såklart sina fördelar. Klimatavtrycket blir ju lägre än om man inte hade gjort något eller om man använt de pengarna till något annat. Vad kostar de då att klimatkompensera? Jag har inte kollat upp det. Men om man skulle ta den kostnaden och göra något på det egna företaget. Köpa en elbil kanske? Om medarbetarna enbart åkte kollektivt skulle klimatavtrycket bli – 100 % och om man ändå fortsatte att klimatkompensera skulle det väl bli -200 %! Man kunde också sätt upp solpaneler, sluta med dubbdäck mm.

Om även vi skulle klimatkompensera i våra egna liv så blir det ju ganska enkelt. Åk förbi drive in och köp en hamburgare av nötkött, skicka sen några kronor till ett projekt. Visst det är också bra men varför inte prova en chicken burger eller en vegetarisk burgare. Då kan du om su vill spara in dina klimatkompensationspengar. Sätt in dem på ditt pensionskonto för att få en dräglig pension i framtiden.

Men det är ju inte fel att klimatkompensera fast det viktigaste är ju att du försöker minska ditt eget klimatavtryck. Hållbarhet är ju inte enbart matematiska formler. Vi ska ju spara på resurser också. Järnmalm, olja, träd, vatten mm. Genom att välja det som görs av återvinningsbara resurser, ger lite utsläpp och framför allt minska på vår konsumtion så kan vi göra stora framsteg.

Tänk inte så mycket på matematiska beräkningar och politikernas mål. Tänk på vad du kan göra hemma och på jobbet. Det ger mycket större effekter för hållbarhet och det är väl det du vill ha som läser denna blogg.

Tomma konserver i diskmaskinen!?

Detta kan vara hållbarhet!

Har jag blivit galen? Jag lade min tomma konserv gulaschsoppa i diskmaskinen. Ni som läst tidigare inlägg, vad är hållbarhet? Jo, bland annat att minska på resursanvändningen. När man lagar mat får man ofta konserver och plastburkar över som ska slängas. Slänger du dem i soporna eller samlar du ihop dem för att lägga till återvinning där man samlar dem t.ex. containrar för återvinning i närheten av bostadsområden. I min stad kan man återvinna direkt i sina egna sopkärl som har 8 fack för återvinning.

Ibland när man ska göra sig av med förpackningen är den ju kladdig av innehållet. Man kanske inte vill låta den ligga i återvinningshinken eller också orkar man inte skölja av den. Då är det lätt hänt att man lägger den bland de vanliga soporna för restavfall. I min stad går även det visserligen till förbränning som användes för att göra energi/fjärrvärme fast just metall förbränns ju inte så lätt. Det är ju såklart bra att lägga den till återvinning och vill man inte det ska lukta och så är det ju bra att skölja av den om du nu orkar det. Kallvatten är ju bäst annars bidrar du ju till sämre hållbarhet om du använder varmvatten och du spara lite pengar också.

Men när du sköljer den under kranen så använder du ju vatten och kanske el. Lägger du den i diskmaskinen så använder man ju det befintliga vattnet som går åt till diskprocessen. Du sparar alltså vatten. Orkar du inte skölja så ökar ju också chansen att förpackningen faktiskt går till återvinning. Dubbel vinst alltså.

Även om vi lämnar mycket av vårt avfall till återvinning som vi gör i Sverige så kan eller vill de som tar hand om det inte alltid använda det. Materialet kan vara smutsigt, vara blandat med andra ämnen med mera. Då lägger dem det till de osorterade soporna. Lämna ditt avfall till återvinning så rent som möjligt är alltså bättre än att bara lämna det. Om smutsigt eller blandat material används i alla fall vid tillverkning av nytt material så kan det få sämre kvalitet om det är orent och behöva kasseras eller det kanske till och med går sönder när det används och kan orsaka skador eller olyckor.

Det är alltså viktigt att lämna så mycket du kan till återvinning och i så rent skick som möjligt och med så lite resursanvändning som möjligt. Då bidrar du till hållbarhet på ett bättre sätt. Mindre åtgång av resurser som vatten, el med mera. Mer avfall blir återvunnet och det nya materialet får en bättre kvalitet. Så det är inte bara att slänga burken i soporna, tänk till lite extra för att bli ännu bättre på hållbarhet.

Lean skolan. Del 3. Jidoka

Toyotas Produktionssystem har 2 huvudprinciper som styr verksamheten. Jidoka och Just In Time. Jidoka kan vara lite svårt att förstå sig på om man läser lexikon och leanskrifter men låt mig försöka.

Vi vill ju vara effektiva och få fram det vi vill ha utan allt för mycket ansträngning. Många jobb är tunga, tråkiga eller farliga. Det skulle väl vara skönt om det blev lite enklare. Så då fixar vi lite hjälpmedel, maskiner, robotar, fordon mm som gör jobbet åt oss. Det har vi ju gott om nuförtiden men ibland spårar det ur. Maskiner går sönder eller det blir någon avvikelse som gör att produkterna får dålig kvalitet, maskinen havererar eller andra olyckor. Man ska helst inte lämna något utan uppsikt och kontroll. Det är bra om vi kan se vad som händer, då har vi större möjlighet att ingripa vid fel. Det är ju också bra om maskinerna stannar själv om något händer. I Toyotas historia är det vävmaskinerna som stannade själv när tråden gick av. Det var för sådär hundra år sedan innan de ens börjat med bilar. Man ville ha automation med mänsklig kontroll.

Vi tar några exempel från nutid. Självkörande bilar är ju på gång, då behövs väl inga rutor egentligen? Så länge systemet fungerar så går det väl an men vågar vi sätta oss i en sådan bil? Nä, inte jag i alla fall. Jag vill se trafiken och ha möjlighet att ingripa om något händer som systemet inte klarar av. När du kokar något hemma i en kastrull så måste du kanske ta av locket för att se hur det går. Ett glaslock gör det lättare. Visualisering är vad man kan kalla det. Allt som händer ska man kunna se. Sitter du på ett kontor så är det bra med fönster ut mot gatan eller fabriksgolvet. Man får mer kontroll när man har en överblick över vad som händer. Man oroar sig också mindre och kan ingripa snabbare och man förstår också verkligheten bättre. Om du kollar i din mobil hur vädret är så säger det inte allt. Det bästa är väl ändå att gå ut och känna efter.

Har då detta något att göra med hållbarhet? Jo mycket! Med Jidoka så har vi bättre koll på vad som händer. Det blir mindre fel och färre olyckor. Vi sparar på materiella resurser och mänskligt lidande. Vi kan tillverka eller utföra de tjänster vi behöver med mindre resursåtgång och det blir klart snabbare om vi undviker fel i ett tidigare skede.

Ett av verktygen för att förebygga fel, felsäkra heter Poka Yoke. Enkelt sett så är det någon liten grej som hindrar fel. Ska du t.ex. klippa rör i samma längder så sätter man ett anhåll som röret läggs emot så får alla samma längd. Sen kan det ju förflytta sig något eller den första personen kanske ställde in den fel. Därför måste man också ha regelbundna kvalitetskontroller, varje hundrade bit eller varje timme t.ex. Kan vi ha något hemma? Ja, brandlarm, fuktsensor under diskmaskinen, automatiskt stopp vid vattenläckor, kaffebryggare som stänger av sig själv efter 30 minuter. Självstängande spishäll. TV som stänger av sig själv. Vi kan förhindra fel och olyckor med Jidoka och Poka Yoke! Vi sparar el och vatten mm. också vilket också är bra för hållbarhet men framför att kanske vi slipper större bekymmer, vattenskador, bränder och annat tråkigt.

Så ta en tur i ditt hem och fundera över vad som kan hända. Du gör en riskbedömning och sedan försöker du komma på åtgärder för hur du ska förebygga och om det ändå händer så ska du minska verkningarna så mycket som möjligt. Brandlarm som kallar på hjälp är en grej. Hemförsäkring en annan. På ditt arbete har du förhoppningsvis skyddsombud som tillsammans med arbetsgivaren gör riskbedömningar när man gör förändringar. I Sverige är det lag på det, Arbetsmiljölagen. Fast sista tiden har det gått lite i fel riktning. Arbetsgivare vill spara pengar och kanske struntar i åtgärder, nyanställda som ofta är inhyrda vågar inte säga ifrån av rädsla att förlora sin anställning mm. Det dör ungefär en arbetare i veckan i Sverige i olyckor. I många fall har arbetsgivaren inte gjort eller åtminstone inte tagit riskbedömningen på allvar. Det är dock ovanligt att arbetsgivare fälls i domstol pga detta. Det verkar dock bli sämre och sämre med neddragningar på Arbetsmiljöverket och mildare regler för företagen. Sverige har ändå varit ett föregångsland när det gäller säkerhet men nu är det på väg utför och dagens ungdom verkar inte vara så intresserade av dessa frågor och ändå kanske de ska tvingas jobba till det är 75 år. Vi får se hur det går med det.

Så avslutningsvis. Försök ha koll på vad som händer omkring dig? För din egen skull och andras. Skaffa grejer med felsäkring och bra säkerhet. Du kan slippa bekymmer och du bidrar till bättre hållbarhet. Effektivitet och hållbarhet hänger ihop som sagt. Grundidén för denna blogg. Ha det så bra tills nästa inlägg!

Rönnbär mot PMS?

Rönnbär lämnas ofta orört men det är ett superbär som bör tas tillvara.

Rowan berry – superberry. Rönnbär – superbär.

Nu är rönnbären klara i trädgården liksom på många andra ställen. Oftast tycker vi bara att trädet är vackert men vi rör sällan bären. Bären är ett superbär som det finns miljoner av och vi använder dem knappt. Däremot åker vi gärna till affären eller beställer så kallade superbär till en ganska hög kostnad. Goijbär från Kina till exempel. Långa transporter, förpackningar, bilresor, postförsändelser mm. Inte så bra ur hållbarhetssynpunkt kanske men säker ett nyttigt bär.

Rönnbären som du kan plocka gratis däremot kanske i din närhet är ett bra alternativ. De är fulla med C-vitaminer, antioxidanter, järn, karotin och andra ämnen. De kan därmed förebygga förkylningar kanske och andra infektioner. De sägs vara bra mot värk och reumatism och kan lindra vid PMS besvär för kvinnor. Kan hjälpa mot trög mage mm. Om det stämmer låter jag vara osagt men det går att läsa om det, googla på.

Det bästa är att bären är så små och du behöver bara ta något enstaka bär. Trädet har hundratals bär. De kan vara lite sura för den som inte gillar starkt. Men de går ju svälja eller blanda ut i flingorna eller yoghurt mm. Lägga dem i degen när du bakar går också. Efter första frosten blir de mindre sura, du kan ju också plocka dem nu och lägga i frysen.

Så ta en promenad och leta efter ett rönnbärsträd. Plocka med dig lite bär. Ta ett par varje dag för din hälsa. Avvakta med att köpa andra superbär ett tag. Du gör förhoppningsvis något bra för din hälsa och miljön. Lokalproducerat och närodlat talas det ju om i dessa sammanhang men här har du något som kanske bara finns där och väntar på att du ska ta lite bär innan fåglarna gör det eller innan de faller ner på marken och förmultnar. Så våga! Ta ett bär i munnen och se hur det känns!

Köpsallad på tallrik

På jobbet har vi kunnat köpa sallad något år eller så . Picadeli självplocksallad. Matsalspersonal fyller på varje dag. Företaget som ju såklart påstår sig vara för hållbarhet är det ju inte alltid. Redan första dagen såg man ju att det var ett stort slöseri. Man plockade salladen i samma pappersformar och eventuellt med lock som de har i affärerna. Sedan väger man och betalar i kassan. Men vi äter ju på lunchrasten. Det finns redan tallrikar att använda och de diskas i diskmaskin. Att då plocka i en form, äta direkt och sedan slänga formen i soporna. Vilket slöseri och inte hållbarhet. Helt idiotiskt.

Men även de icke hållbara kan chocka oss. Denna vecka låg det plötsligt tallrikar där formarna låg innan. Avfallet minskar rejält. Fast de finns de som vill spara salladen till senare och för dem finns inget alternativ än. De tog bort formarna. Kanske man kunde ha lite plastfolie eller något i alla fall? Vi har ju gemensamma kylskåp men där kan det bli lite trångt. Det får man väl lösa själv helst, egen låda kanske. Då blir det ju inget mer avfall. Men i alla fall så är det en förbättring.

Sedan finns det ju dem, jag själv bland annat, som tar med matlåda till jobbet. Jag värmer i mikron och äter ur matlådan. Det finns vissa som lägger över på tallrik. Det kanske är snyggare och bekvämare men det bidrar ju inte till mer hållbarhet i alla fall. Det blir ju dubbel disk och vattenåtgång och mer diskmedel. Vill man vara riktigt hållbar så äter man direkt ur sin matlåda. Vissa är ju lite rädda för plast som kan lossna från lådan eller flaskan. Är man det så rekommenderar jag matlådor och flaskor i glas. Risken för dålig hälsa är nog inte jättestor i plast men glas är ju lite mer hygieniskt och den håller sig fräsch längre. Så det är ju också hållbarhet. Vissa matlådor i plast är ju inte så bra. Köpte ICAs egna en gång men efter ett år eller så var de helt grumliga och fula. Slängde allt och köpte nya. Och blir de repiga typ då är ju risken stor att en del av plasten passerar din kropp. Så matlådor i plast som håller sig blanka är nog bättre köp både för hållbarhet och hälsa.

Så avslutningsvis. Försök använda så lite tallrikar och formar som möjligt. Hamburgarmeny är ju en katastrof som jag skrivit om tidigare. Köper ni pizza till jobbet en gång i veckan typ? Ät från kartongen. Delar du med någon dela pizzan och ät från varsin halva från kartongen. Försök och tänka efter var du kan spara på förpackningar, vatten, diskmedel och så vidare. Resultatet blir bättre hållbarhet, mindre avfall, lägre kostnader och kanske bättre hälsa. Det kan det väl vara värt?

Fyll inte sopkärlen!

Återvinning är bra men det är ännu bättre om vi inte får så mycket avfall.

Efter senaste sophämtningen gjorde jag rent kärlen (det behövdes i sommarvärmen). När de nu var tomma så tänkte jag lite på återvinning. I min kommun har vi 8 fraktioner i kärlen och allt går till återvinning. Maten rötas och blir biogas eller el. Det brännbara bränns och blir fjärrvärme och el. Det är dessutom bara ca 20 km till värmeverket så transporten belastar inte miljön så mycket heller.

Är de då bra att återvinna? Fulla kärl varannan vecka eller 1 gång i månaden ger ju mycket för återvinning och produktion av fjärrvärme och el. Svaret är både ja och nej. Att man i sitt hem kan samla i stort sett allt avfall till återvinning i sina egna kärl är fantastiskt. Det ökar ju chansen att folk faktiskt sorterar sitt avfall. Då och då åker jag till sortergården med det som inte får plats eller kan läggas i mina kärl. Men men. Det som ligger i kärlen är ju förpackningar på sådant som jag handlat och mat som jag inte använt. Konsumerar du mer så blir det mer förpackningar. Konsumtion betyder att jag orsakar resursanvändning. Metall, plast, trä mm. Om jag skulle handla mindre eller välja varor med lättare eller inget emballage skulle det gå åt mindre resurser. Avfallet blir ju mindre men eftersom jag förbrukat mindre så behövs det ju inte heller mer till återvinning. Så om jag återvinner allt mitt avfall så är det bättre om kärlen inte blir allt för fulla till nästa sophämtning. Det är ett bra mått du kan använda dig av för att se hur mycket du köper och hur mycket resurser du använder. Matavfallet är också intressant. Handlar du för mycket så mat blir gammalt eller om du lagar till för stora portioner som du sen måste slänga en del av så ökar ju matavfallet. I just min kommun används ju det också men livsmedelsproduktion är ju en av de stora miljöbovarna. Så vi måste eftersträva att det blir så lite matavfall som möjligt.

Om vi tänker globalt men även lokalt så finns de ju de som inte har det så gott ställt eller tvingas gå hungriga ofta. Då är det ju dumt att köpa och laga mat som inte används. Det kan fördelas bättre. Pengarna du sparar på att handla smartare kunde gå till välgörenhet till en viss del kanske. Affärer och restauranger har ju börjat med att sälja ut billigare eller skänka bort livsmedel som börjar bli gammalt men som fortfarande är fullt användbart. Restauranger kan erbjuda det som blir över från dagens rätt- menyer till matlådor med ett billigare pris. Det finns några appar för detta där man kan boka och betala innan man hämtar upp en måltid. Det finns affärer som säljer varor med kort datum mm. Vad kan då vi som har mat över hemma göra? Kan vi skänka eller sälja det via internet eller ta med oss och ge det till någon som kanske behöver det eller någon hjälporganisation som hjälper de som har det svårt. Handla och laga mat smartare, det du ändå misslyckas med bör du skänka bort eller kanske sälja billigt.

Avslutningsvis. Kolla hur mycket du har fyllt dina avfallskärl innan de töms. Försök minska mängden till nästa tömning. Då har du bidragit till minskad resursanvändning och därmed bättre hållbarhet. Färre resurser, mindre utsläpp, färre transporter, mindre slitage på fordon, maskiner och infrastruktur. Färre olyckor.

LITE I KÄRLEN ÄR ALLTSÅ BÄTTRE ÄN MYCKET!

Åk oftare till sortergården!

Idag var jag iväg till sortergården (återvinningscentral) med mestadels wellpappkartonger av olika slag som vi samlat på oss och lagt i förrådet. Bagaget blev ganska fullt och det fick mig att tänka till. Det är faktiskt bättre att åka oftare och lämna av sitt avfall. Det viktigaste är att du faktiskt gör det men varför då oftare?

För att göra well och papper används trä och pappersmassa. Mycket kan dock göras av återvunnet material. Pappersförpackningar kan användas 7 gånger och hälften av allt papper i världen görs av returnerat material. Det blir lägre utsläpp och energiåtgång liksom färre resurser i form av träd. Skogen bevaras längre.

I Sverige är vi typ 10 miljoner invånare. Hur mycket pappersförpackningar,papper och annat återvinningsbart material har vi i hemmen just nu? Samtidigt produceras hela tiden nytt och då går det år en blandning av nytt och återvunnet. Om alla lämnade in allt de har just nu skulle ju tillgången bli bättre och behovet av att ta t.ex. ny pappersmassa skulle väl minska. Nu kan det ju vara tekniska och organisatoriska saker som spelar in men principen borde gälla.

Om vi tittar på konceptet Lean, så ska man skapa ett jämnt flöde av det man producerar. Om vi låter det ligga kvar länge hemma så saktar vi ner flödet och riskerar samtidigt att vi måste ta nya resurser i anspråk. Ett av målen med hållbarhet är ju att minska resursanvändningen så töm ditt förråd och åk till återvinningen.

Hållbarhet är viktigt för att vi ska ha kvar resurser på jorden och minska på utsläppen men det finns något som är ännu viktigare. Vårt mål är ju att leva bra och inte drabbas av ohälsa och olyckor. Detta inträffar när något händer som kan kallas överbelastning. I Lean är det en av 3 saker man ska undvika och i den form av “äkta” Lean som jag förespråkar (som du kan lära dig om i kategori “Lean skolan”). Överbelastning kan inträffa för dig personligen t.ex. när du blir sjuk av något främmande ämne eller om en maskin eller anläggning slutar att fungera. Naturen kan också drabbas av överbelastning. Vid en viss punkt kanske den t.ex inte längre klarar av att rena sig själv inom rimlig tid.

Hur hänger då detta ihop? Tänk dig att det finns stora lager papper som inte lämnats in. De som producerar använder mer el, transporter och skogsråvara för att göra papper och well. Att fler träd måste fällas påverkar vår luftkvalitet mm. Transporter orsakar mer utsläpp och olyckor. När elförbrukningen ökar måste fler kraftverk producera el. De miljövänliga alternativen som helst alltid ska gå kompletteras med kolkraft, kärnkraft mm. Kolet är inte bra och med kärnkraft kan en olycka någon gång hända. Det är därför viktigt att vi lever effektivt och inte använder så mycket resurser och helst ingen ny råvara alls om det kan undvikas. Sparar vi på el så kan utsläpp och framtida olyckor undvikas. Många motståndare till grön ekonomi säger att elen inte kommer räcka till för våra behov. Det blir i alla fall lättare om vi lever på ett sätt som sparar el. Då kommer vi snabbare fram till ett samhälle med grön ekonomi som lever i samförstånd med naturen. En del i detta är då att vi återvinner så mycket det går och så snabbt som möjligt så det inte ligger enorma mängder användbart material runt om i världen.

Så plocka ihop det som går att återvinna och lämna in!

För den som vill lära sig praktisk Lean. Detta minskar på alla 3 huvudfaktorer man ska undvika: ojämnheter, överbelastning och slöseri (väntan, onödiga transporter, onödiga rörelser, onödigt lager, fel, överproduktion och överarbete; användning av mer resurser än vad som egentligen behövs). Dessa resurser kanske ligger i ditt förråd?

Måste man spara vatten?

När jag borstade tänderna en gång sa min fru: -stäng av vattnet! Jag tänkte att det inte spelar någon roll? eller gör det? Vi har gott om vatten i Sverige och det kostar inte så mycket. Min fru kommer däremot från ett land med fattigare förhållanden där varje krona är viktig. Vårt mål är ju att överleva och leva bra, få mat för dagen helt enkelt. Om man inte har så bra inkomster så är det ju viktigt att spara där man kan. Det är ekonomisk hållbarhet. Men nu är vi ju i Sverige! Ja, men många av våra uppfattningar bestämmer vi tidigare i livet. Det blir en värdering och den hänger med under livet om det inte händer något avgörande som får dig att ändra dig.

Men ska vi spara på vatten? I konceptet Lean som du kommer lära dig mer om framöver finns en princip om att man ska undvika överarbete. Inte använda mer resurser än vad som behövs för att nå sitt mål. Så när jag borstar tänderna behöver jag bara vatten i början när jag ska blöta tandborsten och i slutet när jag ska skölja. Att låta vattnet rinna under tiden är alltså överarbete. Så stänger jag av bidrar jag till ökad effektivitet och hållbarhet. Lite just den gången kanske men 7 miljarder människor varje dag, det blir ju en hel del. Vattnet kommer väl tillslut tillbaka till sjön på något sätt men du slösar på vatten, sliter på infrastrukturen, får betala lite mer. I Lean finns också en viktig princip som är att undvika överbelastning. Om du använder vatten och något händer med tillförseln så en annan som är i akut behov av vatten och inte kan få det då kan denne drabbas av överbelastning. Det ska vi väl undvika och det gör man enkelt genom att inte använda vatten i onödan.

Då avslutar vi detta inlägg med lite praktiska spara- vatten-tips i hemmet.

Duscha kort tid istället för länge eller att bada (ett klassiskt tips).

Stäng av vattenkranen när du borstar tänder.

Diska med full diskmaskin, bättre än handdisk.

Tvätta med full maskin och inte för ofta. Kläder kan klara mer än en dags användning.

Spola med den lilla knappen när du kissar ( kissa i duschen är ju ett seriöst tips som dykt upp men nä du behöver inte, inte här i Sverige på länge i alla fall).

Jag avslutar med något jag testat denna vecka på morgonen. När jag ska brygga mitt morgonkaffe brukar jag fylla vatten i kannan och sedan hälla i det i bryggaren tills det blir en halvliter. Det som är kvar i kannan häller jag ut. Det är ju faktiskt ett slöseri med resurser (överarbete i Lean). Vattna blommor med det eller drick upp det om behov finns. Men lättare är att jag helt enkelt tar min mugg och och fyller med vatten och häller i bryggaren. Jag tar 2 muggar varje morgon, då får jag ju rätt mängd direkt och inget riskerar att gå till spillo. Så för att avsluta. Hållbarhet är inte en massa mål och siffror som politiker grälar om. Det är vad vi faktiskt gör och SPARA LITE VATTEN VARJE DAG I HEMMET ÄR HÅLLBARHET. Säkert betydligt mer än vad politikerna gör.