Fyll inte sopkärlen!

Återvinning är bra men det är ännu bättre om vi inte får så mycket avfall.

Efter senaste sophämtningen gjorde jag rent kärlen (det behövdes i sommarvärmen). När de nu var tomma så tänkte jag lite på återvinning. I min kommun har vi 8 fraktioner i kärlen och allt går till återvinning. Maten rötas och blir biogas eller el. Det brännbara bränns och blir fjärrvärme och el. Det är dessutom bara ca 20 km till värmeverket så transporten belastar inte miljön så mycket heller.

Är de då bra att återvinna? Fulla kärl varannan vecka eller 1 gång i månaden ger ju mycket för återvinning och produktion av fjärrvärme och el. Svaret är både ja och nej. Att man i sitt hem kan samla i stort sett allt avfall till återvinning i sina egna kärl är fantastiskt. Det ökar ju chansen att folk faktiskt sorterar sitt avfall. Då och då åker jag till sortergården med det som inte får plats eller kan läggas i mina kärl. Men men. Det som ligger i kärlen är ju förpackningar på sådant som jag handlat och mat som jag inte använt. Konsumerar du mer så blir det mer förpackningar. Konsumtion betyder att jag orsakar resursanvändning. Metall, plast, trä mm. Om jag skulle handla mindre eller välja varor med lättare eller inget emballage skulle det gå åt mindre resurser. Avfallet blir ju mindre men eftersom jag förbrukat mindre så behövs det ju inte heller mer till återvinning. Så om jag återvinner allt mitt avfall så är det bättre om kärlen inte blir allt för fulla till nästa sophämtning. Det är ett bra mått du kan använda dig av för att se hur mycket du köper och hur mycket resurser du använder. Matavfallet är också intressant. Handlar du för mycket så mat blir gammalt eller om du lagar till för stora portioner som du sen måste slänga en del av så ökar ju matavfallet. I just min kommun används ju det också men livsmedelsproduktion är ju en av de stora miljöbovarna. Så vi måste eftersträva att det blir så lite matavfall som möjligt.

Om vi tänker globalt men även lokalt så finns de ju de som inte har det så gott ställt eller tvingas gå hungriga ofta. Då är det ju dumt att köpa och laga mat som inte används. Det kan fördelas bättre. Pengarna du sparar på att handla smartare kunde gå till välgörenhet till en viss del kanske. Affärer och restauranger har ju börjat med att sälja ut billigare eller skänka bort livsmedel som börjar bli gammalt men som fortfarande är fullt användbart. Restauranger kan erbjuda det som blir över från dagens rätt- menyer till matlådor med ett billigare pris. Det finns några appar för detta där man kan boka och betala innan man hämtar upp en måltid. Det finns affärer som säljer varor med kort datum mm. Vad kan då vi som har mat över hemma göra? Kan vi skänka eller sälja det via internet eller ta med oss och ge det till någon som kanske behöver det eller någon hjälporganisation som hjälper de som har det svårt. Handla och laga mat smartare, det du ändå misslyckas med bör du skänka bort eller kanske sälja billigt.

Avslutningsvis. Kolla hur mycket du har fyllt dina avfallskärl innan de töms. Försök minska mängden till nästa tömning. Då har du bidragit till minskad resursanvändning och därmed bättre hållbarhet. Färre resurser, mindre utsläpp, färre transporter, mindre slitage på fordon, maskiner och infrastruktur. Färre olyckor.

LITE I KÄRLEN ÄR ALLTSÅ BÄTTRE ÄN MYCKET!

Åk oftare till sortergården!

Idag var jag iväg till sortergården (återvinningscentral) med mestadels wellpappkartonger av olika slag som vi samlat på oss och lagt i förrådet. Bagaget blev ganska fullt och det fick mig att tänka till. Det är faktiskt bättre att åka oftare och lämna av sitt avfall. Det viktigaste är att du faktiskt gör det men varför då oftare?

För att göra well och papper används trä och pappersmassa. Mycket kan dock göras av återvunnet material. Pappersförpackningar kan användas 7 gånger och hälften av allt papper i världen görs av returnerat material. Det blir lägre utsläpp och energiåtgång liksom färre resurser i form av träd. Skogen bevaras längre.

I Sverige är vi typ 10 miljoner invånare. Hur mycket pappersförpackningar,papper och annat återvinningsbart material har vi i hemmen just nu? Samtidigt produceras hela tiden nytt och då går det år en blandning av nytt och återvunnet. Om alla lämnade in allt de har just nu skulle ju tillgången bli bättre och behovet av att ta t.ex. ny pappersmassa skulle väl minska. Nu kan det ju vara tekniska och organisatoriska saker som spelar in men principen borde gälla.

Om vi tittar på konceptet Lean, så ska man skapa ett jämnt flöde av det man producerar. Om vi låter det ligga kvar länge hemma så saktar vi ner flödet och riskerar samtidigt att vi måste ta nya resurser i anspråk. Ett av målen med hållbarhet är ju att minska resursanvändningen så töm ditt förråd och åk till återvinningen.

Hållbarhet är viktigt för att vi ska ha kvar resurser på jorden och minska på utsläppen men det finns något som är ännu viktigare. Vårt mål är ju att leva bra och inte drabbas av ohälsa och olyckor. Detta inträffar när något händer som kan kallas överbelastning. I Lean är det en av 3 saker man ska undvika och i den form av “äkta” Lean som jag förespråkar (som du kan lära dig om i kategori “Lean skolan”). Överbelastning kan inträffa för dig personligen t.ex. när du blir sjuk av något främmande ämne eller om en maskin eller anläggning slutar att fungera. Naturen kan också drabbas av överbelastning. Vid en viss punkt kanske den t.ex inte längre klarar av att rena sig själv inom rimlig tid.

Hur hänger då detta ihop? Tänk dig att det finns stora lager papper som inte lämnats in. De som producerar använder mer el, transporter och skogsråvara för att göra papper och well. Att fler träd måste fällas påverkar vår luftkvalitet mm. Transporter orsakar mer utsläpp och olyckor. När elförbrukningen ökar måste fler kraftverk producera el. De miljövänliga alternativen som helst alltid ska gå kompletteras med kolkraft, kärnkraft mm. Kolet är inte bra och med kärnkraft kan en olycka någon gång hända. Det är därför viktigt att vi lever effektivt och inte använder så mycket resurser och helst ingen ny råvara alls om det kan undvikas. Sparar vi på el så kan utsläpp och framtida olyckor undvikas. Många motståndare till grön ekonomi säger att elen inte kommer räcka till för våra behov. Det blir i alla fall lättare om vi lever på ett sätt som sparar el. Då kommer vi snabbare fram till ett samhälle med grön ekonomi som lever i samförstånd med naturen. En del i detta är då att vi återvinner så mycket det går och så snabbt som möjligt så det inte ligger enorma mängder användbart material runt om i världen.

Så plocka ihop det som går att återvinna och lämna in!

För den som vill lära sig praktisk Lean. Detta minskar på alla 3 huvudfaktorer man ska undvika: ojämnheter, överbelastning och slöseri (väntan, onödiga transporter, onödiga rörelser, onödigt lager, fel, överproduktion och överarbete; användning av mer resurser än vad som egentligen behövs). Dessa resurser kanske ligger i ditt förråd?

Måste man spara vatten?

När jag borstade tänderna en gång sa min fru: -stäng av vattnet! Jag tänkte att det inte spelar någon roll? eller gör det? Vi har gott om vatten i Sverige och det kostar inte så mycket. Min fru kommer däremot från ett land med fattigare förhållanden där varje krona är viktig. Vårt mål är ju att överleva och leva bra, få mat för dagen helt enkelt. Om man inte har så bra inkomster så är det ju viktigt att spara där man kan. Det är ekonomisk hållbarhet. Men nu är vi ju i Sverige! Ja, men många av våra uppfattningar bestämmer vi tidigare i livet. Det blir en värdering och den hänger med under livet om det inte händer något avgörande som får dig att ändra dig.

Men ska vi spara på vatten? I konceptet Lean som du kommer lära dig mer om framöver finns en princip om att man ska undvika överarbete. Inte använda mer resurser än vad som behövs för att nå sitt mål. Så när jag borstar tänderna behöver jag bara vatten i början när jag ska blöta tandborsten och i slutet när jag ska skölja. Att låta vattnet rinna under tiden är alltså överarbete. Så stänger jag av bidrar jag till ökad effektivitet och hållbarhet. Lite just den gången kanske men 7 miljarder människor varje dag, det blir ju en hel del. Vattnet kommer väl tillslut tillbaka till sjön på något sätt men du slösar på vatten, sliter på infrastrukturen, får betala lite mer. I Lean finns också en viktig princip som är att undvika överbelastning. Om du använder vatten och något händer med tillförseln så en annan som är i akut behov av vatten och inte kan få det då kan denne drabbas av överbelastning. Det ska vi väl undvika och det gör man enkelt genom att inte använda vatten i onödan.

Då avslutar vi detta inlägg med lite praktiska spara- vatten-tips i hemmet.

Duscha kort tid istället för länge eller att bada (ett klassiskt tips).

Stäng av vattenkranen när du borstar tänder.

Diska med full diskmaskin, bättre än handdisk.

Tvätta med full maskin och inte för ofta. Kläder kan klara mer än en dags användning.

Spola med den lilla knappen när du kissar ( kissa i duschen är ju ett seriöst tips som dykt upp men nä du behöver inte, inte här i Sverige på länge i alla fall).

Jag avslutar med något jag testat denna vecka på morgonen. När jag ska brygga mitt morgonkaffe brukar jag fylla vatten i kannan och sedan hälla i det i bryggaren tills det blir en halvliter. Det som är kvar i kannan häller jag ut. Det är ju faktiskt ett slöseri med resurser (överarbete i Lean). Vattna blommor med det eller drick upp det om behov finns. Men lättare är att jag helt enkelt tar min mugg och och fyller med vatten och häller i bryggaren. Jag tar 2 muggar varje morgon, då får jag ju rätt mängd direkt och inget riskerar att gå till spillo. Så för att avsluta. Hållbarhet är inte en massa mål och siffror som politiker grälar om. Det är vad vi faktiskt gör och SPARA LITE VATTEN VARJE DAG I HEMMET ÄR HÅLLBARHET. Säkert betydligt mer än vad politikerna gör.