Rödbetor i rumstemperatur

I en Facebookgrupp om hållbarhet såg jag ett inlägg från någon som öppnade en burk inlagda rödbetor och de blev sedan dåliga efter ett tag. De förvarades i rumstemperatur efter öppnandet. Ett enkelt sätt att få bättre hållbarhet i världen är ju om vi kan få våra livsmedel att hålla tills vi ätit upp dem.

Konserv är ju en bra uppfinning, även glasburkar är typ konserver om de har ett vakuum. Du märker det när du öppnar, svårt i början, sedan släpper det. Men när man öppnat är det ju att betrakta som en färskvara. Vissa livsmedel särskilt de med konserveringsmedel håller kanske länge men de ska ju vara i kylskåpet.

Så för att öka ditt bidrag till hållbarhet, förvara livsmedel på rätt sätt. Köp inte för stora förpackningar så du inte hinner äta upp allt innan det blir dåligt. Öppna inte innan för smakprov innan du börjar använda det på riktigt.

Semester hemma?

Jag satt i min trädgård häromdagen och drack kaffe i solskenet. Nu under Coronatider tänkte jag på semester och sommar. Man kanske blir tvungen att stanna i sitt hemland (Sverige) i sommar, ja det skulle även kunna vara restriktioner inom ett land. Men att resa i sitt eget land bör kunna gå om det inte är ett absolut tvingande reseförbud. Till andra länder kan det ju såklart vara svårare eftersom man måste passera en gränsstation.

Kan man då vara hemma. Jag tänkte på när jag var liten och man på somrarna brukade följa med föräldrar i Sverige och till Finland. Många släktingar man besökte var hemma även på sin semester. Många hade det ju inte lika bra ekonomiskt som många idag men de hade inte heller en jättestor vilja eller måsten att åka utomlands som människor idag verkar ha och vi har ju större möjligheter idag också med bättre ekonomi och stor tillgång till billiga resor.

Men vad gjorde man då hemma? Inte så mycket kanske man tog hand om vardagslivet helt enkelt. Lite fritidsintressen som också stärkte sin ekonomi. Fiska, plocka bär och svamp och liknande. Hemma satt man i sin hammock eller vid utemöblerna och njöt av solskenet och drack lite kaffe eller hemkokt saft. Det var ganska lugnt och man hade ingen känsla av stress. Om man hade ett fysiskt krävande arbete eller psykiskt påfrestande så var det utmärkt att bara kunna vara och koppla av. Det var säkert bra för hälsan och en välbehövlig period varje år. I de nordiska länderna har vi ju dessutom förmånen att ha flera veckor semester man kan ta ut varje år och man kan spara veckor dessutom. I Sverige är 5 veckor det minsta man kan få.

Men nu tycker jag ju om att resa också, det blir oftast flyg till Thailand där vi har släktingar. När man ska göra upp sina semesterplaner är det alltid intressant men också tidskrävande att kolla upp allt man vill göra, hotellbokningar, inrikesbiljetter, tider och annat. Det är lite stressande. När man sedan är på plats är det ju såklart kul men det är mycket väskbärande, väntan på flyg, buss och tåg. Jaga taxi. Hitta någon som ordnar med utflykter mm. Mycket av semester kan vara stress och trötthet. Men resande ger ju också ny vyer och idéer så det är ju givande också.

Vad vill ja då få ut av detta inlägg? Jo, att det inte behöver vara fel att vara hemma på sin lediga tid. Det kan vara bra för hälsan, ekonomin och risken för olyckor och sjukdomar minskar. Det ger också större hållbarhet för världen och det är ju det denna blogg till stor del handlar om. Utsläpp minskar, slitage på infrastruktur minskar, vi konsumerar kanske mindre, vi sprider mindre smitta i pandemitider. Vi sparar pengar så vi själva får större ekonomisk hållbarhet. Fast mindre kontakter med andra har ju även påverkan på vår ekonomi genom att arbetstillfällen kanske minskar på vissa ställen. Om vi äter rätt och kopplar av utan att bli för slöa så är det ju bra för vårt välbefinnande och därmed på sjukvårdskostnaderna i vårt samhälle.

Så sammanfattningsvis. Sitta ute i solskenet och dricka en kopp kaffe kan betyda mycket för ett hållbart samhälle. Beroende på vad du tycker så kan det också vara en bra semester. Koppla av, ägna dig åt ditt hem och några fritidsintressen, Njut av dagsljuset och solen, din D-vitaminnivå kan öka och det finns ju uppgifter som tyder på att det kan minska risken för att bli smittad av Corona-viruset. Så det finns fördelar. Nu undrar man bara hur blir det denna semester? Kanske vi inte har något val? Då får jag ladda upp med lite böcker och musik kanske och försöka få nya idéer till inlägg i denna blogg. Man har ju mycket i huvudet som vill ut men sedan gäller det ju att ha ork och lust att lyckas skriva ner det också.

Glad sommar och trevlig semester! Det kan behövas efter denna historiska vår.

NYTTIG MAT?

Jag kommer ihåg en gång när jag var på McDonalds. Där satt en ung mamma med 2 små barn. Jag hörde henne säga. Det är bra att McDonalds stöder en verksamhet för föräldrar jämte ett barnsjukhus. Det är därför jag äter på McDonalds. Ganska otroligt faktiskt. Att ett företag ger bort några kronor av sin vinst får dig att äta hamburgare med dina småbarn. Det är väl bra? För barnens hälsa eller för barnsjukhuset? Alla som jobbar och betalar skatt bidrar till vår välfärd. Men om man handlar från några utländska företag eller faktiskt även typiskt svenska, som har sina huvudkontor, utomlands ja så går en del av deras inkomster ut ur landet och de bidrar därmed lite mindre än de som är helt svenska.

En annan mamma sa att hon äter det här för det innehåller ingenting. Det är därför det är så nyttigt. Ganska otroligt faktiskt. Mat och dryck är till för att uppfylla vårt primära mål som är att överleva. Sen kan man också njuta av mat och dryck om man har klarat hungern och törsten. Då kanske det kan vara någon nytta med att äta eller dricka något som inte innehåller någonting. Om du sedan tidigare äter och dricker lite för mycket så är det väl bra om man inte ökar på sitt energiintag och därmed riskera en sämre hälsa.

Men om vi nu kollar på mat med lågt energi och näringsinnehåll. Vad betyder det? Jo, vi producerar något som inte ger något förutom då kanske visst välbefinnande. Vi ska väl spara på resurser? Att använda det till ingenting känns inte så bra. Vi slösar på resurser, orsakar utsläpp, måste transportera, kanske orsaka några olyckor och får folk att spendera pengar på något som egentligen inte behövs. Det om något är väl att bidra till sämre hållbarhet.

Det är bättre att äta mat och dryck med ett högt energi och näringsinnehåll. Då går det åt mindre resurser och vi bidrar till bättre hållbarhet. Men sen gäller det ju att man är någorlunda psykiskt stabil och kan undvika att äta och dricka för mycket så du ökar din vikt och riskerar överbelastning av att få för mycket av något ämne i dig.

När vi kollar på mat och dryck borde vi tänka efter lite längre innan vi bestämmer oss för om något är bra eller dåligt.

Hållbarhet under jul och nyår

Hur är det då med jul och nyårshelgerna ur hållbarhetssynpunkt? Vill vi vara hållbara? Kan vi vara hållbara? Om vi ska kolla lite på det så måste vi först ta lite psykologisk grund. Det är nämligen det som styr oss vare sig vi vill eller inte. Du kanske vill bidra till en mer hållbar jul och nyår men ändå inte lyckas. Det kan just bero på dina värderingar. Innan vi ser på värderingar börjar vi med livets mål. Allt liv vill ju överleva, så också vi människor. Vi vill inte bara överleva utan även leva bra så man inte ligger på gränsen och så man också känner sig mer tillfredsställd med livet. En värdering är ett slags fast ställningstagande som man gjort under ett ögonblick med mycket känslor inblandade eller när det var ett ganska avgörande ögonblick för ditt överlevnads eller leva bra mål. Det är inte lätt att bli av med värderingar. Det var inte heller meningen från början. Det är en slags hjälp eller verktyg för att få oss att göra rätt val. Ungefär som ett bokmärke i webbläsaren. Problemet är att saker och ting kan ha förändrats en hel del sedan du fick din värdering vilket kan göra att den inte längre är relevant eller att den även kan vara helt fel. I vår evolution var det sig ganska likt i kanske miljoner år och för djuren är det så till stor del även idag.

Låt oss se på några värderingar. Jag vill ha mycket av allt. Hur kunde det bli så? Man lever ju kanske bättre om man har mycket av allt åtminstone om man jämför med en fattig eller hungrig. Du kanske fick denna värdering när du hade det sämre för länge sedan med dina föräldrar. Hade man chansen så var det bra om man kunde få mycket av något. Det gynnar ju överlevandet. Det finns en sämre variant på att ha mycket och det är skryt. Man tror man är bättre omtyckt om man har mycket eller du kanske känner att du behöver det för din självkänsla. Sedan finns det dem som vill vara generösa och dela med sig. Det är ju en bra värdering som även hjälper andras överlevnad och det kommer göra att folk tycker om dig vilket då kan gynna ditt eget mål att må bra och kunna få hjälp vid behov. Om vi då tar motsatsen, att ha lite av allt. Vara snål. Det måste ju vara bra om man vill bidra till bättre hållbarhet och mindre resursanvändning. Men värderingen från början syftade inte på det. Man vill vara sparsam eller inte slösa för mycket på andra. Det kan också få negativa konsekvenser om folk inte tycker så bra om dig för att du anses snål eller du kanske äter för lite så din hälsa påverkas.

Som du ser så kanske det inte är helt lätt att bestämma sig för att vara hållbar. Även om du försöker så kan dina värderingar vara det som styr dig i bakgrunden utan att du vet om det. Kan man då själv veta vilka värderingar man har. Inte helt lätt kan jag säga. Visst går det gissa ganska bra men vi har ju en slags inbyggd försvarsmekanism, som har med överlevandet att göra som kan hindra oss från att tänka helt klart. Ett bra sätt är att fråga andra hur dem uppfattar dig och du kan säga hur du uppfattar andra. Gör det med din partner eller arbetskollegor på någon teambuildingaktivitet. För att bli av med eller ändra på värderingar måste det hända något avgörande. En klimatkatastrof eller kanske Greta Thunberg kan få oss på andra tankar tack vara att hon fått så stor uppmärksamhet. Det finns också möjligheter att förändra sig med terapi, men det kan ta hundratals timmar utan någon garanti för att lyckas beroende på hur kvalificerad psykologen är. De har ofta ingen aning om sådant som jag skriver om på denna blogg däremot är de kanske väl belästa i den traditionella skolpsykologin och då får du ha tur om du ska lyckas.

Om vi nu tar det mer konkret. Vad kan vi göra och varför? Julklappar slår vi ju in i färgglatt papper. Det är ju kul för barn men för oss vuxna kanske det räcker med något enstaka paket. Gör inte en massa onödiga julklappar. Ha någon kul överraskning, resten kan man kanske ge direkt. Presentkort, biljetter, lotter, matvaror mm. Då sparar man en hel det resurser, papper, färg, gift, transporter, sophämtning mm. Mat har vi ju mycket av även i vanliga fall. Köp och laga inte för mycket. Har du över så in i frysen med det eller ge eller bjud bort det.

Om man tar ut resurser för tidigt från källan så kan man ju bidra till att det tar slut eller att det tar ett tag innan det återhämtar sig. I vissa fall aldrig. Det finns en brytpunkt där det inte finns någon återvändo och den vill vi absolut inte nå. När man har för mycket på en gång så blir det också det som i Lean kallas ojämnheter. Det leder också till ökad resursanvändning, mer utsläpp och olyckor mm. Jämför med att det kommer 20 bilar samtidigt till en drive in på hamburger restaurangen. Det går åt lika mycket kött som om det kommit 5 personer 4 gånger istället för alla 20 på en gång. Du kan själv lätt räkna ut onödiga saker när det blir mycket på en gång. Så mitt tips är att fördela ut mat och inköp över lämpliga perioder utan allt för mycket onödigt tilläggsmaterial.

Hälsan är också viktig. Äter och dricker man för mycket på en gång så kan man drabbas av överbelastning. Ett annantegrepp i Lean eller egentligen i Toyotas Produktionssystem. Vi har ju 3 nivåer på överlevande. Överleva, leva bra och leva för bra. När vi når det sista stadiet riskerar man istället att det motverkar överlevandet även om i praktiken tänker precis tvärtom.

Så hoppas du fick lite att reflektera över i dit sökande efter hållbarhet, miljöarbete, hälsa, livsstil mm. Nästa storhelg kanske vi kan bli lite bättre igen på hållbarhet när du nu kanske har ett hum om vad som kan påverka.

Kratta löv eller gym?

Idag gick jag ut i trädgården och krattade upp lite löv. Allt har ju inte fallit ner än så jag får ju gå ut om några veckor igen. Det tog mig kanske 2 timmar och fixa till allt. Medan jag krattade så lyssnade jag på musik i hörlurarna. Man använder då tiden effektivt. Men jag tänkte ju också på hållbarhet och effektivitet när jag ändå höll på. Det är ju bra att röra på sig då och då för hälsans skull. Kratta löv är ju en ganska lätt ansträngning men man rör stora delar av kroppen och man får i sig frisk luft och lite av dem få solstrålar som tittade fram idag. Kan det vara ett alternativ till att gå på ett gym och träna? På gym blir ju träningen säkert bättre men hur är det ur hållbarhetssynpunkt. Tar du bilen till gymmet så tar det tid, det går åt bränsle, du orsakar utsläpp. Du parkerar på en yta som måste skötas av personal och kanske parkeringsvakter. Gymmet har en massa utrustning som tillverkats och ska underhållas. Huset i sig behöver uppvärmning och personal. Efter ditt träningspass kanske du åker och handlar något, köper en energidryck i aluminiumburk mm. Du får lite fördelar för hälsan men du orsakar också miljöpåverkan på flera punkter. Om man känner sig utpumpad efter träningen måste du också äta och dricka mer än vad du annars skulle gjort. Matproduktion och dryckestillverkning och distribution är ju en ganska stor miljöpåverkare.

Så om du ersätter ett träningspass med något du kan göra hemma eller i din trädgård så har du bidragit till en bättre miljö och lägre resursanvändning jämfört med att gå till gymmet.

När jag ändå höll på att tänka så tänkta jag på någon typ av kinesiskt bysamarbete. Såg ett program som handlade om Kina innan jag gick ut. Om du bor på en gata där det finns kanske båda unga och gamla. De gamla kanske inte är så pigga så de vill gå ut varje dag och jobba i sin trädgård. Samtidigt sitter det ungdomar vid sina TV-spel och medelålders som tittar på Netflix eller TV. Varför inte ordna någon gemensam helgaktivitet där man går ut och krattar i varandras trädgårdar och hjälper till efter bästa förmåga. Alla trädgårdar kan bli fixade med mindre ansträngning och de som inte orkar själv får hjälp. Detta ökar grannsammanhållningen och ger vissa lite social närvaro som också det kan vara bra för hälsan. Vi kan alltså kombinera många saker här för bättre hållbarhet för både miljön, ekonomin och socialt sätt liksom din egen hälsa.

Så om ni har någon gemensam instagramgrupp eller liknande där många grannar är är med, ta upp det där eller prata lite när du stöter på några grannar på gatan. Efter era gemensamma aktiviteter kan ni ha lite fika eller grillning kanske.

Klimatkompensera

Klimatkompensera ger inte alltid full effekt, ibland får det motsatt effekt!

Klimatkompenserande företag

Sista tiden har jag sett att många företag klimatkompenserar. Det fick mig att undra över hur det fungerar och om det är bra. Såg ett reportage om en advokatbyrå eller kanske var det en reklambyrå som sa att de klimatkompenserar all sin miljöpåverkan. Det låter ju fantastiskt eller? Hur mycket miljöpåverkan kan då ett litet kontor ha, inte så mycket tror jag, så det är nog inte så svårt att klimatkompensera heller. Några kronor till något projekt.

Säg nu att medarbetare kör omkring i en stor Volvo XC90 med dieselmotor. Den är ju inte helt bra ur miljösynpunkt kanske. Onödigt stor, drar mycket bränsle, släpper ut mer än den mindre modellen. Den är ju också större så det går åt mer energi och material vid tillverkningen och det behövs mer material och oljor mm. till underhållet.

Vad kan då företaget göra? Jo, de klimatkompenserar. Gör man det måste man göra det via någon utomstående som kan verifiera det och det ska också ske utanför den egna verksamheten. Vad kan man då göra? Kanske bidra till skogsplantering någonstans i Afrika eller Asien.

Meningen är ju att det som Volvon släpper ut ska kompenseras av något som minskar eller “äter” upp samma mängd någon annanstans. Globalt sett så blir det säkert statistiskt rätt men i Sverige blir det ju knappast bättre miljö. Tvärtom, den stora bilen ger sämre hållbarhet i Sverige.

Blir de då bättre där träden planteras? Det blir det nog men träden skulle kanske planterats i alla fall av någon annan och då är ju effekten noll. Klimatavtrycket blir då 100 %. Om vi räknar in klimatkompenseringen som vinst skulle klimatavtrycket bli 0%.

Om du tänker efter lite så finns det ju enklare sätt. Välj en annan bilmodell. En annan modell kanske har 20 % lägre utsläpp. Då skulle också klimatavtrycket bli -20 % !? Medarbetarna på företaget kanske tjänar bra eller företaget går bra och de vill ha fina tjänstebilar. Kan de då påstå att företaget tycker hållbarhet är viktigt och att de bidrar till det genom att klimatkompensera fullt ut? Matematiskt sätt så är detta ett godkänt sätt och det har ju såklart sina fördelar. Klimatavtrycket blir ju lägre än om man inte hade gjort något eller om man använt de pengarna till något annat. Vad kostar de då att klimatkompensera? Jag har inte kollat upp det. Men om man skulle ta den kostnaden och göra något på det egna företaget. Köpa en elbil kanske? Om medarbetarna enbart åkte kollektivt skulle klimatavtrycket bli – 100 % och om man ändå fortsatte att klimatkompensera skulle det väl bli -200 %! Man kunde också sätt upp solpaneler, sluta med dubbdäck mm.

Om även vi skulle klimatkompensera i våra egna liv så blir det ju ganska enkelt. Åk förbi drive in och köp en hamburgare av nötkött, skicka sen några kronor till ett projekt. Visst det är också bra men varför inte prova en chicken burger eller en vegetarisk burgare. Då kan du om su vill spara in dina klimatkompensationspengar. Sätt in dem på ditt pensionskonto för att få en dräglig pension i framtiden.

Men det är ju inte fel att klimatkompensera fast det viktigaste är ju att du försöker minska ditt eget klimatavtryck. Hållbarhet är ju inte enbart matematiska formler. Vi ska ju spara på resurser också. Järnmalm, olja, träd, vatten mm. Genom att välja det som görs av återvinningsbara resurser, ger lite utsläpp och framför allt minska på vår konsumtion så kan vi göra stora framsteg.

Tänk inte så mycket på matematiska beräkningar och politikernas mål. Tänk på vad du kan göra hemma och på jobbet. Det ger mycket större effekter för hållbarhet och det är väl det du vill ha som läser denna blogg.

Tomma konserver i diskmaskinen!?

Detta kan vara hållbarhet!

Har jag blivit galen? Jag lade min tomma konserv gulaschsoppa i diskmaskinen. Ni som läst tidigare inlägg, vad är hållbarhet? Jo, bland annat att minska på resursanvändningen. När man lagar mat får man ofta konserver och plastburkar över som ska slängas. Slänger du dem i soporna eller samlar du ihop dem för att lägga till återvinning där man samlar dem t.ex. containrar för återvinning i närheten av bostadsområden. I min stad kan man återvinna direkt i sina egna sopkärl som har 8 fack för återvinning.

Ibland när man ska göra sig av med förpackningen är den ju kladdig av innehållet. Man kanske inte vill låta den ligga i återvinningshinken eller också orkar man inte skölja av den. Då är det lätt hänt att man lägger den bland de vanliga soporna för restavfall. I min stad går även det visserligen till förbränning som användes för att göra energi/fjärrvärme fast just metall förbränns ju inte så lätt. Det är ju såklart bra att lägga den till återvinning och vill man inte det ska lukta och så är det ju bra att skölja av den om du nu orkar det. Kallvatten är ju bäst annars bidrar du ju till sämre hållbarhet om du använder varmvatten och du spara lite pengar också.

Men när du sköljer den under kranen så använder du ju vatten och kanske el. Lägger du den i diskmaskinen så använder man ju det befintliga vattnet som går åt till diskprocessen. Du sparar alltså vatten. Orkar du inte skölja så ökar ju också chansen att förpackningen faktiskt går till återvinning. Dubbel vinst alltså.

Även om vi lämnar mycket av vårt avfall till återvinning som vi gör i Sverige så kan eller vill de som tar hand om det inte alltid använda det. Materialet kan vara smutsigt, vara blandat med andra ämnen med mera. Då lägger dem det till de osorterade soporna. Lämna ditt avfall till återvinning så rent som möjligt är alltså bättre än att bara lämna det. Om smutsigt eller blandat material används i alla fall vid tillverkning av nytt material så kan det få sämre kvalitet om det är orent och behöva kasseras eller det kanske till och med går sönder när det används och kan orsaka skador eller olyckor.

Det är alltså viktigt att lämna så mycket du kan till återvinning och i så rent skick som möjligt och med så lite resursanvändning som möjligt. Då bidrar du till hållbarhet på ett bättre sätt. Mindre åtgång av resurser som vatten, el med mera. Mer avfall blir återvunnet och det nya materialet får en bättre kvalitet. Så det är inte bara att slänga burken i soporna, tänk till lite extra för att bli ännu bättre på hållbarhet.

Rönnbär mot PMS?

Rönnbär lämnas ofta orört men det är ett superbär som bör tas tillvara.

Rowan berry – superberry. Rönnbär – superbär.

Nu är rönnbären klara i trädgården liksom på många andra ställen. Oftast tycker vi bara att trädet är vackert men vi rör sällan bären. Bären är ett superbär som det finns miljoner av och vi använder dem knappt. Däremot åker vi gärna till affären eller beställer så kallade superbär till en ganska hög kostnad. Goijbär från Kina till exempel. Långa transporter, förpackningar, bilresor, postförsändelser mm. Inte så bra ur hållbarhetssynpunkt kanske men säker ett nyttigt bär.

Rönnbären som du kan plocka gratis däremot kanske i din närhet är ett bra alternativ. De är fulla med C-vitaminer, antioxidanter, järn, karotin och andra ämnen. De kan därmed förebygga förkylningar kanske och andra infektioner. De sägs vara bra mot värk och reumatism och kan lindra vid PMS besvär för kvinnor. Kan hjälpa mot trög mage mm. Om det stämmer låter jag vara osagt men det går att läsa om det, googla på.

Det bästa är att bären är så små och du behöver bara ta något enstaka bär. Trädet har hundratals bär. De kan vara lite sura för den som inte gillar starkt. Men de går ju svälja eller blanda ut i flingorna eller yoghurt mm. Lägga dem i degen när du bakar går också. Efter första frosten blir de mindre sura, du kan ju också plocka dem nu och lägga i frysen.

Så ta en promenad och leta efter ett rönnbärsträd. Plocka med dig lite bär. Ta ett par varje dag för din hälsa. Avvakta med att köpa andra superbär ett tag. Du gör förhoppningsvis något bra för din hälsa och miljön. Lokalproducerat och närodlat talas det ju om i dessa sammanhang men här har du något som kanske bara finns där och väntar på att du ska ta lite bär innan fåglarna gör det eller innan de faller ner på marken och förmultnar. Så våga! Ta ett bär i munnen och se hur det känns!

Köpsallad på tallrik

På jobbet har vi kunnat köpa sallad något år eller så . Picadeli självplocksallad. Matsalspersonal fyller på varje dag. Företaget som ju såklart påstår sig vara för hållbarhet är det ju inte alltid. Redan första dagen såg man ju att det var ett stort slöseri. Man plockade salladen i samma pappersformar och eventuellt med lock som de har i affärerna. Sedan väger man och betalar i kassan. Men vi äter ju på lunchrasten. Det finns redan tallrikar att använda och de diskas i diskmaskin. Att då plocka i en form, äta direkt och sedan slänga formen i soporna. Vilket slöseri och inte hållbarhet. Helt idiotiskt.

Men även de icke hållbara kan chocka oss. Denna vecka låg det plötsligt tallrikar där formarna låg innan. Avfallet minskar rejält. Fast de finns de som vill spara salladen till senare och för dem finns inget alternativ än. De tog bort formarna. Kanske man kunde ha lite plastfolie eller något i alla fall? Vi har ju gemensamma kylskåp men där kan det bli lite trångt. Det får man väl lösa själv helst, egen låda kanske. Då blir det ju inget mer avfall. Men i alla fall så är det en förbättring.

Sedan finns det ju dem, jag själv bland annat, som tar med matlåda till jobbet. Jag värmer i mikron och äter ur matlådan. Det finns vissa som lägger över på tallrik. Det kanske är snyggare och bekvämare men det bidrar ju inte till mer hållbarhet i alla fall. Det blir ju dubbel disk och vattenåtgång och mer diskmedel. Vill man vara riktigt hållbar så äter man direkt ur sin matlåda. Vissa är ju lite rädda för plast som kan lossna från lådan eller flaskan. Är man det så rekommenderar jag matlådor och flaskor i glas. Risken för dålig hälsa är nog inte jättestor i plast men glas är ju lite mer hygieniskt och den håller sig fräsch längre. Så det är ju också hållbarhet. Vissa matlådor i plast är ju inte så bra. Köpte ICAs egna en gång men efter ett år eller så var de helt grumliga och fula. Slängde allt och köpte nya. Och blir de repiga typ då är ju risken stor att en del av plasten passerar din kropp. Så matlådor i plast som håller sig blanka är nog bättre köp både för hållbarhet och hälsa.

Så avslutningsvis. Försök använda så lite tallrikar och formar som möjligt. Hamburgarmeny är ju en katastrof som jag skrivit om tidigare. Köper ni pizza till jobbet en gång i veckan typ? Ät från kartongen. Delar du med någon dela pizzan och ät från varsin halva från kartongen. Försök och tänka efter var du kan spara på förpackningar, vatten, diskmedel och så vidare. Resultatet blir bättre hållbarhet, mindre avfall, lägre kostnader och kanske bättre hälsa. Det kan det väl vara värt?

Fyll inte sopkärlen!

Återvinning är bra men det är ännu bättre om vi inte får så mycket avfall.

Efter senaste sophämtningen gjorde jag rent kärlen (det behövdes i sommarvärmen). När de nu var tomma så tänkte jag lite på återvinning. I min kommun har vi 8 fraktioner i kärlen och allt går till återvinning. Maten rötas och blir biogas eller el. Det brännbara bränns och blir fjärrvärme och el. Det är dessutom bara ca 20 km till värmeverket så transporten belastar inte miljön så mycket heller.

Är de då bra att återvinna? Fulla kärl varannan vecka eller 1 gång i månaden ger ju mycket för återvinning och produktion av fjärrvärme och el. Svaret är både ja och nej. Att man i sitt hem kan samla i stort sett allt avfall till återvinning i sina egna kärl är fantastiskt. Det ökar ju chansen att folk faktiskt sorterar sitt avfall. Då och då åker jag till sortergården med det som inte får plats eller kan läggas i mina kärl. Men men. Det som ligger i kärlen är ju förpackningar på sådant som jag handlat och mat som jag inte använt. Konsumerar du mer så blir det mer förpackningar. Konsumtion betyder att jag orsakar resursanvändning. Metall, plast, trä mm. Om jag skulle handla mindre eller välja varor med lättare eller inget emballage skulle det gå åt mindre resurser. Avfallet blir ju mindre men eftersom jag förbrukat mindre så behövs det ju inte heller mer till återvinning. Så om jag återvinner allt mitt avfall så är det bättre om kärlen inte blir allt för fulla till nästa sophämtning. Det är ett bra mått du kan använda dig av för att se hur mycket du köper och hur mycket resurser du använder. Matavfallet är också intressant. Handlar du för mycket så mat blir gammalt eller om du lagar till för stora portioner som du sen måste slänga en del av så ökar ju matavfallet. I just min kommun används ju det också men livsmedelsproduktion är ju en av de stora miljöbovarna. Så vi måste eftersträva att det blir så lite matavfall som möjligt.

Om vi tänker globalt men även lokalt så finns de ju de som inte har det så gott ställt eller tvingas gå hungriga ofta. Då är det ju dumt att köpa och laga mat som inte används. Det kan fördelas bättre. Pengarna du sparar på att handla smartare kunde gå till välgörenhet till en viss del kanske. Affärer och restauranger har ju börjat med att sälja ut billigare eller skänka bort livsmedel som börjar bli gammalt men som fortfarande är fullt användbart. Restauranger kan erbjuda det som blir över från dagens rätt- menyer till matlådor med ett billigare pris. Det finns några appar för detta där man kan boka och betala innan man hämtar upp en måltid. Det finns affärer som säljer varor med kort datum mm. Vad kan då vi som har mat över hemma göra? Kan vi skänka eller sälja det via internet eller ta med oss och ge det till någon som kanske behöver det eller någon hjälporganisation som hjälper de som har det svårt. Handla och laga mat smartare, det du ändå misslyckas med bör du skänka bort eller kanske sälja billigt.

Avslutningsvis. Kolla hur mycket du har fyllt dina avfallskärl innan de töms. Försök minska mängden till nästa tömning. Då har du bidragit till minskad resursanvändning och därmed bättre hållbarhet. Färre resurser, mindre utsläpp, färre transporter, mindre slitage på fordon, maskiner och infrastruktur. Färre olyckor.

LITE I KÄRLEN ÄR ALLTSÅ BÄTTRE ÄN MYCKET!