Klimatkompensera

Klimatkompensera ger inte alltid full effekt, ibland får det motsatt effekt!

Klimatkompenserande företag

Sista tiden har jag sett att många företag klimatkompenserar. Det fick mig att undra över hur det fungerar och om det är bra. Såg ett reportage om en advokatbyrå eller kanske var det en reklambyrå som sa att de klimatkompenserar all sin miljöpåverkan. Det låter ju fantastiskt eller? Hur mycket miljöpåverkan kan då ett litet kontor ha, inte så mycket tror jag, så det är nog inte så svårt att klimatkompensera heller. Några kronor till något projekt.

Säg nu att medarbetare kör omkring i en stor Volvo XC90 med dieselmotor. Den är ju inte helt bra ur miljösynpunkt kanske. Onödigt stor, drar mycket bränsle, släpper ut mer än den mindre modellen. Den är ju också större så det går åt mer energi och material vid tillverkningen och det behövs mer material och oljor mm. till underhållet.

Vad kan då företaget göra? Jo, de klimatkompenserar. Gör man det måste man göra det via någon utomstående som kan verifiera det och det ska också ske utanför den egna verksamheten. Vad kan man då göra? Kanske bidra till skogsplantering någonstans i Afrika eller Asien.

Meningen är ju att det som Volvon släpper ut ska kompenseras av något som minskar eller “äter” upp samma mängd någon annanstans. Globalt sett så blir det säkert statistiskt rätt men i Sverige blir det ju knappast bättre miljö. Tvärtom, den stora bilen ger sämre hållbarhet i Sverige.

Blir de då bättre där träden planteras? Det blir det nog men träden skulle kanske planterats i alla fall av någon annan och då är ju effekten noll. Klimatavtrycket blir då 100 %. Om vi räknar in klimatkompenseringen som vinst skulle klimatavtrycket bli 0%.

Om du tänker efter lite så finns det ju enklare sätt. Välj en annan bilmodell. En annan modell kanske har 20 % lägre utsläpp. Då skulle också klimatavtrycket bli -20 % !? Medarbetarna på företaget kanske tjänar bra eller företaget går bra och de vill ha fina tjänstebilar. Kan de då påstå att företaget tycker hållbarhet är viktigt och att de bidrar till det genom att klimatkompensera fullt ut? Matematiskt sätt så är detta ett godkänt sätt och det har ju såklart sina fördelar. Klimatavtrycket blir ju lägre än om man inte hade gjort något eller om man använt de pengarna till något annat. Vad kostar de då att klimatkompensera? Jag har inte kollat upp det. Men om man skulle ta den kostnaden och göra något på det egna företaget. Köpa en elbil kanske? Om medarbetarna enbart åkte kollektivt skulle klimatavtrycket bli – 100 % och om man ändå fortsatte att klimatkompensera skulle det väl bli -200 %! Man kunde också sätt upp solpaneler, sluta med dubbdäck mm.

Om även vi skulle klimatkompensera i våra egna liv så blir det ju ganska enkelt. Åk förbi drive in och köp en hamburgare av nötkött, skicka sen några kronor till ett projekt. Visst det är också bra men varför inte prova en chicken burger eller en vegetarisk burgare. Då kan du om su vill spara in dina klimatkompensationspengar. Sätt in dem på ditt pensionskonto för att få en dräglig pension i framtiden.

Men det är ju inte fel att klimatkompensera fast det viktigaste är ju att du försöker minska ditt eget klimatavtryck. Hållbarhet är ju inte enbart matematiska formler. Vi ska ju spara på resurser också. Järnmalm, olja, träd, vatten mm. Genom att välja det som görs av återvinningsbara resurser, ger lite utsläpp och framför allt minska på vår konsumtion så kan vi göra stora framsteg.

Tänk inte så mycket på matematiska beräkningar och politikernas mål. Tänk på vad du kan göra hemma och på jobbet. Det ger mycket större effekter för hållbarhet och det är väl det du vill ha som läser denna blogg.

Tomma konserver i diskmaskinen!?

Detta kan vara hållbarhet!

Har jag blivit galen? Jag lade min tomma konserv gulaschsoppa i diskmaskinen. Ni som läst tidigare inlägg, vad är hållbarhet? Jo, bland annat att minska på resursanvändningen. När man lagar mat får man ofta konserver och plastburkar över som ska slängas. Slänger du dem i soporna eller samlar du ihop dem för att lägga till återvinning där man samlar dem t.ex. containrar för återvinning i närheten av bostadsområden. I min stad kan man återvinna direkt i sina egna sopkärl som har 8 fack för återvinning.

Ibland när man ska göra sig av med förpackningen är den ju kladdig av innehållet. Man kanske inte vill låta den ligga i återvinningshinken eller också orkar man inte skölja av den. Då är det lätt hänt att man lägger den bland de vanliga soporna för restavfall. I min stad går även det visserligen till förbränning som användes för att göra energi/fjärrvärme fast just metall förbränns ju inte så lätt. Det är ju såklart bra att lägga den till återvinning och vill man inte det ska lukta och så är det ju bra att skölja av den om du nu orkar det. Kallvatten är ju bäst annars bidrar du ju till sämre hållbarhet om du använder varmvatten och du spara lite pengar också.

Men när du sköljer den under kranen så använder du ju vatten och kanske el. Lägger du den i diskmaskinen så använder man ju det befintliga vattnet som går åt till diskprocessen. Du sparar alltså vatten. Orkar du inte skölja så ökar ju också chansen att förpackningen faktiskt går till återvinning. Dubbel vinst alltså.

Även om vi lämnar mycket av vårt avfall till återvinning som vi gör i Sverige så kan eller vill de som tar hand om det inte alltid använda det. Materialet kan vara smutsigt, vara blandat med andra ämnen med mera. Då lägger dem det till de osorterade soporna. Lämna ditt avfall till återvinning så rent som möjligt är alltså bättre än att bara lämna det. Om smutsigt eller blandat material används i alla fall vid tillverkning av nytt material så kan det få sämre kvalitet om det är orent och behöva kasseras eller det kanske till och med går sönder när det används och kan orsaka skador eller olyckor.

Det är alltså viktigt att lämna så mycket du kan till återvinning och i så rent skick som möjligt och med så lite resursanvändning som möjligt. Då bidrar du till hållbarhet på ett bättre sätt. Mindre åtgång av resurser som vatten, el med mera. Mer avfall blir återvunnet och det nya materialet får en bättre kvalitet. Så det är inte bara att slänga burken i soporna, tänk till lite extra för att bli ännu bättre på hållbarhet.

Sallad ej hållbar

Ni som läste inlägget att pappersformarna med plastlock var borta en dag och ersatta av tallrikar som diskades. Tyvärr var formarna tillbaka idag. De kanske var slut sist. De verkar inte ha insett hur bra det var för hållbarhet. Man ska inte bara säga att man är för ökad hållbarhet mm. Man måste också vidta åtgärder för att det ska vara trovärdigt och inte bara ett sätt att framstå i bättre dager.

Ekologiskt eller närproducerat ?

Skolorna i Habo i Sverige ska öka sin andel av närproducerat för maten som serveras i skolorna. Samtidigt minskar de på målet att hälften skulle vara ekologiskt. Är detta bra eller dåligt. Det kan man fundera över. Onödiga transporter ska ju undvikas enligt effektivitetsmetoden Lean eller TPS. Det orsakar ju onödigt användande av resurser som dessutom leder till utsläpp, avfall, olyckor mm. Så det behöver inte vara helt fel. Värdet av detta kan vara större än att helt satsa på ekologiskt som kan vara svårare att få tag på i närområdet och som dessutom säkert kostar mer. Ska man så slopa kraven på ekologiskt? Nej, det är väl något att sträva efter. För miljön är det bra om man kan få tag på det utan alltför långa transporter. Sedan bör ju priset gå ner för vi vill ju ha en god levnadsstandard för pengarna/skatterna också. Fast här uppstår det största dilemmat med effektiviseringar. När du få mer pengar över eller mer tid, vad gör du då? De flesta av oss spenderar ännu mer på prylar och resor vilket då orsakar att den miljövinst man gjort på att bli effektivare istället orsakar problem på något annat ställe. Men om vi köper mer ekologiskt så borde priserna till slut sjunka när tillgängligheten ökar och fler i ditt närområde går över till ekologisk produktion.

Sedan kan man också tänka försvarspolitiskt. Vi har ju inte haft krig på 200 år fast vi var lite isolerade under andra världskriget men tiderna kan ju förändras. Kriser, krig, handelskrig, miljökatastrofer mm. kan ju innebära att vi får problem med självförsörjningen. Då är det ju bra om vi försöker stimulera den inhemska produktionen och den lokala produktion för att öka vår självförsörjningsgrad. Även om vi inte uppnår 100 % så blir ju omställningen i alla fall lättare om det nu skulle behövas någon gång. Men man får hoppas det aldrig blir aktuellt. Privat är vi ju sällan bra på att ta första steget så den offentliga sektorn bör gå före och visa vägen. Skolorna är en bra början för där går ju framtidens konsumenter och beslutsfattare idag. Ekologiskt, närproducerat, vegetariskt ja det är väl bra omskolorna erbjuder det minst en gång i veckan. Fast det finns ju politiker som inte tycker det utan tvärtom säger att vi måste äta kött och att vi ska stödja köttproduktion. Ja vi har alla våra uppfattningar. Du får bestämma vad du tycker men ta gärna reda på fakta innan. Sedan behöver man ju inte motarbeta de som tycker annorlunda åtminstone inte så länge det inte utgör ett hot mot samhället eller miljön av allvarligare slag. Fast det sägs ju att köttproduktion är det som påverkar mest. Vi har dock ätit kött länge och stora delar av världens befolkning kan inte ställa om för snabbt. Men vi kan ju börja i alla fall, i den svenska skolan till exempel.

Hållbarhet för dig eller för världen?

Vårt mål är att överleva och att leva bra. Det gör att vi vill bo bra, ha bra ekonomi, äta och dricka bra, ha bra arbete och fritid. Ju mer mer marginal vi skaffar oss för att överleva, d.v.s. att leva bra desto hållbarare blir vi? Ja för oss själva men det innebär också att du förbrukar massor med resurser som kunde använts till de som har det sämre ställt eller till framtida generationer. Det är ett litet dilemma. Vi måste hitta en bra nivå för hur vi ska leva våra liv så andra också kan ta del av “kakan” (resurserna) och så vi inte orsakar för mycket avfall/utsläpp mm. Vi ska ju också spara på resurser till framtiden, eller vill du det? En del tror ju på återfödelse. Inte så kul om du återföds om 200 år i en miserabel värld. Fast vi minns inte våra tidigare liv om vi nu skulle ha haft det (även om det finns fall som hävdar motsatsen). I alla fall kommer framtidens människor veta om det var vi som orsakade deras problem. Precis som vi visste efter Andra Världskriget vilka fel som begicks då.

Så tänk till! Vad kan du göra?

Greta i New York med båt

Så nu kom hon fram Greta Thunberg. Hon har fått en del kritik för att ta båt. Många tycker flyga är ok. Jag håller med om att det kan vara bra att få nya kontakter, kunna besöka andra länder mm. Vår kultur utvecklas, vi får nya idéer som utvecklar oss och mänskligheten. Ska vi då förbjuda flyg. Nej det tycker jag inte. Men om det går ska man väl kunna minska på det i alla fall. Flyga från Göteborg till Stockholm måste väl vara onödigt. Men om man nu ska till USA kan det vara jobbigt att segla. Men det går väl fraktbåtar kors och tvärs över hela världen. Det finns ju några hytter på dessa fartyg, främst för besättningen men ibland några extra. Detta skulle väl kunna utvecklas så folk som inte vill flyga kan ta en fraktbåt. Inte så många platser kanske men det måste ju finnas en hel del med tanke på hur många fartyg som finns på haven. Nya fartyg skulle kanske byggas med detta i åtanke.

Om du nu ska flyga. Välj ett flygbolag med moderna bränslesnåla flygplan. Flyg direktflyg. Åk ekonomiklass. Fler platser/flyg ger ju lägre utsläpp/person. 1 klass ger 2-3 gånger mer utsläpp. Använd så lite bagage som möjligt. Tunga flyg kräver mer bränsle. Försök ta dig med kollektivtrafik till och från flygplatserna.

De som kritiserar mest är antagligen de som inte bryr sig över hållbarhet heller. Men jag tror inte Greta vill förbjuda flyg heller. Detta var en slags manifestation för att uppmärksamma miljöproblem och att det är möjligt med andra alternativ. Vikingarna seglade ju långt från Norden redan för 1000 år sedan. Flugit har vi ju i stort sett bara gjort sedan 70-talet då vi även började lägga ner tågtrafik när bilen blev var mans egendom. Ett av de största misstagen i historien. Folket blev vana att man skulle ha bil till allt och det är svårt att ändra på idag. Flyg och bil är det som de flesta föredrar men knappast miljön. Mitt största problem med tåg är dels priset för biljetter men också hur svårt det är att faktiskt ta sig till tåget särskilt om man har bagage. De många besvärliga momenten och tidsåtgången är så stor att det går snabbare och är billigare att åka med bil mellan många städer. Det krävs bättre planering i anslutningarna kring järnvägsstationer mm. Man ska kunna ta bilen dit och parkera billigt, kunna bära sitt bagage till tåget. Det är i många fall så svårt att man bara inte orkar med det. Jag tar hellre bilen i 350 km till Stockholm. Lite över 3 timmar och jag kommer precis dit jag vill. Skulle jag ta tåg, 3 timmar plus all anslutningstid så kanske 5 timmar och det till ett pris som jag inte ens betalar om jag åker bil själv. Nä här måste politikerna skärpa sig. De själva har väl inte lika stora problem. Vissa av dem verkar ha Reslow. Ta taxi, gärna hela familjen till tåget eller till en annan stad och låt skattebetalarna betala. Det är inte hållbarhet, det är en stor skam, girighet, skadligt för Sverige och miljön.

Köpsallad på tallrik

På jobbet har vi kunnat köpa sallad något år eller så . Picadeli självplocksallad. Matsalspersonal fyller på varje dag. Företaget som ju såklart påstår sig vara för hållbarhet är det ju inte alltid. Redan första dagen såg man ju att det var ett stort slöseri. Man plockade salladen i samma pappersformar och eventuellt med lock som de har i affärerna. Sedan väger man och betalar i kassan. Men vi äter ju på lunchrasten. Det finns redan tallrikar att använda och de diskas i diskmaskin. Att då plocka i en form, äta direkt och sedan slänga formen i soporna. Vilket slöseri och inte hållbarhet. Helt idiotiskt.

Men även de icke hållbara kan chocka oss. Denna vecka låg det plötsligt tallrikar där formarna låg innan. Avfallet minskar rejält. Fast de finns de som vill spara salladen till senare och för dem finns inget alternativ än. De tog bort formarna. Kanske man kunde ha lite plastfolie eller något i alla fall? Vi har ju gemensamma kylskåp men där kan det bli lite trångt. Det får man väl lösa själv helst, egen låda kanske. Då blir det ju inget mer avfall. Men i alla fall så är det en förbättring.

Sedan finns det ju dem, jag själv bland annat, som tar med matlåda till jobbet. Jag värmer i mikron och äter ur matlådan. Det finns vissa som lägger över på tallrik. Det kanske är snyggare och bekvämare men det bidrar ju inte till mer hållbarhet i alla fall. Det blir ju dubbel disk och vattenåtgång och mer diskmedel. Vill man vara riktigt hållbar så äter man direkt ur sin matlåda. Vissa är ju lite rädda för plast som kan lossna från lådan eller flaskan. Är man det så rekommenderar jag matlådor och flaskor i glas. Risken för dålig hälsa är nog inte jättestor i plast men glas är ju lite mer hygieniskt och den håller sig fräsch längre. Så det är ju också hållbarhet. Vissa matlådor i plast är ju inte så bra. Köpte ICAs egna en gång men efter ett år eller så var de helt grumliga och fula. Slängde allt och köpte nya. Och blir de repiga typ då är ju risken stor att en del av plasten passerar din kropp. Så matlådor i plast som håller sig blanka är nog bättre köp både för hållbarhet och hälsa.

Så avslutningsvis. Försök använda så lite tallrikar och formar som möjligt. Hamburgarmeny är ju en katastrof som jag skrivit om tidigare. Köper ni pizza till jobbet en gång i veckan typ? Ät från kartongen. Delar du med någon dela pizzan och ät från varsin halva från kartongen. Försök och tänka efter var du kan spara på förpackningar, vatten, diskmedel och så vidare. Resultatet blir bättre hållbarhet, mindre avfall, lägre kostnader och kanske bättre hälsa. Det kan det väl vara värt?

Fyll inte sopkärlen!

Återvinning är bra men det är ännu bättre om vi inte får så mycket avfall.

Efter senaste sophämtningen gjorde jag rent kärlen (det behövdes i sommarvärmen). När de nu var tomma så tänkte jag lite på återvinning. I min kommun har vi 8 fraktioner i kärlen och allt går till återvinning. Maten rötas och blir biogas eller el. Det brännbara bränns och blir fjärrvärme och el. Det är dessutom bara ca 20 km till värmeverket så transporten belastar inte miljön så mycket heller.

Är de då bra att återvinna? Fulla kärl varannan vecka eller 1 gång i månaden ger ju mycket för återvinning och produktion av fjärrvärme och el. Svaret är både ja och nej. Att man i sitt hem kan samla i stort sett allt avfall till återvinning i sina egna kärl är fantastiskt. Det ökar ju chansen att folk faktiskt sorterar sitt avfall. Då och då åker jag till sortergården med det som inte får plats eller kan läggas i mina kärl. Men men. Det som ligger i kärlen är ju förpackningar på sådant som jag handlat och mat som jag inte använt. Konsumerar du mer så blir det mer förpackningar. Konsumtion betyder att jag orsakar resursanvändning. Metall, plast, trä mm. Om jag skulle handla mindre eller välja varor med lättare eller inget emballage skulle det gå åt mindre resurser. Avfallet blir ju mindre men eftersom jag förbrukat mindre så behövs det ju inte heller mer till återvinning. Så om jag återvinner allt mitt avfall så är det bättre om kärlen inte blir allt för fulla till nästa sophämtning. Det är ett bra mått du kan använda dig av för att se hur mycket du köper och hur mycket resurser du använder. Matavfallet är också intressant. Handlar du för mycket så mat blir gammalt eller om du lagar till för stora portioner som du sen måste slänga en del av så ökar ju matavfallet. I just min kommun används ju det också men livsmedelsproduktion är ju en av de stora miljöbovarna. Så vi måste eftersträva att det blir så lite matavfall som möjligt.

Om vi tänker globalt men även lokalt så finns de ju de som inte har det så gott ställt eller tvingas gå hungriga ofta. Då är det ju dumt att köpa och laga mat som inte används. Det kan fördelas bättre. Pengarna du sparar på att handla smartare kunde gå till välgörenhet till en viss del kanske. Affärer och restauranger har ju börjat med att sälja ut billigare eller skänka bort livsmedel som börjar bli gammalt men som fortfarande är fullt användbart. Restauranger kan erbjuda det som blir över från dagens rätt- menyer till matlådor med ett billigare pris. Det finns några appar för detta där man kan boka och betala innan man hämtar upp en måltid. Det finns affärer som säljer varor med kort datum mm. Vad kan då vi som har mat över hemma göra? Kan vi skänka eller sälja det via internet eller ta med oss och ge det till någon som kanske behöver det eller någon hjälporganisation som hjälper de som har det svårt. Handla och laga mat smartare, det du ändå misslyckas med bör du skänka bort eller kanske sälja billigt.

Avslutningsvis. Kolla hur mycket du har fyllt dina avfallskärl innan de töms. Försök minska mängden till nästa tömning. Då har du bidragit till minskad resursanvändning och därmed bättre hållbarhet. Färre resurser, mindre utsläpp, färre transporter, mindre slitage på fordon, maskiner och infrastruktur. Färre olyckor.

LITE I KÄRLEN ÄR ALLTSÅ BÄTTRE ÄN MYCKET!

Lean skolan. Del 2. Effektivitetsteorins utveckling.

Idag är Toyotas Produktionssystem och Lean och en del andra effektivitets- och förvaltningssystem ganska väl utvecklade och beskrivna men tillämpningen är det ändå lite si och så med.

I slutet på 1800-talet började effektivitet beskrivas och utvecklas på allvar. Frederik Winslow Taylor studerade effektivitet och hans arbeten kan benämnas som Taylorism.

Han införde att man ska studera alla arbeten vetenskapligt för att komma fram till det bästa sättet att utföra arbetet på. Med det menade han det sätt som ger störst produktion på minsta möjliga tid. Någon välutbildad som man ansåg vara smartare än en arbetare skulle studera arbetet och lära arbetaren arbeta på det effektivaste sättet. Man skulle ha rätt man på rätt plats. Tanken är god men det kan leda till dålig arbetsmiljö då arbetare får jobba på samma sätt på samma plats alltför lång tid. Man kan väl inte heller vara övertygad om att den som studerar arbetet är bättre än den som arbetar. Detta leder nog lite till vi och dem känsla. Och det kan hindra utveckling och motivation så det på sikt blir sämre. Vilket Sovjetunionens utveckling är ett exempel på.

Visserligen kom han fram till att om man får ta nödvändiga pauser så orkar man utföra ett bättre arbete efteråt. Men allting gick ut på att tillverka snabbt med maximal vinst. Livskvalitet kom i andra hand.

Henry Ford införde löpande band där tillverkning skedde som processflöden. Sidoprocesser matade huvudprocessen med material. Effektiviteten höjdes och kostnaderna och därmed priserna sjönk. Massproduktion och konsumtionssamhället föddes. Det finns dock lite nackdelar. Arbetsmiljön på löpande band var inte så bra. Även på SAAB inpå 1980-talen slets unga kvinnor ut på några år. Massproduktion kunde också leda till dålig kvalitet av olika orsaker. Den som haft en Ford kanske förstår vad jag menar.

Efter Andra Världskriget var Japan ganska utslaget och bristen på resurser var stor. Toyota som hade börjat tillverka bilar ville utveckla sin verksamhet och gav uppdraget till några personer. De reste bl.a. till USA och studerade tillverkning mm. De besökte en Supermarket. En affär där kunderna själva hämtar sina varor i hyllorna och går till kassan för att betala. Detta och lite tankearbete och andra försök ledde till något som blivit historia. Toyotas Produktions System som senare blev Toyota Way. Många företag i Japan har sin egen variant och tillslut blev amerikaner intresserade och började studera Toyota. Detta ledde till att man döpte arbetssättet till Lean. Hundratals skrifter har utgivits och det finns många konsulter nuförtiden. Många har dock fokuserat lite för mycket på att man ska undvika slöseri för att öka vinsten. Man kallar det visserligen kundfokus men det är snarare ett rättfärdigande av sin vinstönskan. Många som arbetar på företag som infört Lean är inte heller särskilt nöjda. De tycker att man måste jobba hårdare och snabbare för samma lön.

Det är därför du ska följa denna blogg för att lära dig hur man kan dra nytta av att vara effektiv. Inte bara för aktieägarna utan även för medarbetarna och hela vår planet.

Downsizing

Det finns en film på Netflix nu som heter Downsizing. Jag har inte sett den än men har sett trailern. Det handlar om ett par som väljer att förminska sig och hamna i någon sorts mindre värld. Detta fick mig att tänka på om det kan vara något för hållbarhet. Vi ska kanske inte förminska oss till små varelser som Teskedsgumman i den klassiska Julkalendern men vi kan väl downsiza på annat sätt.

Vilka bilar kör folk? En del har Volvo XC 90 andra XC 60 och de flesta har mindre bilar än det. Vilka har då de stora bilarna? Antagligen de som tjänar bättre eller får ut via sitt arbete. Själv har jag inte råd att köpa en så dyr bil, inte ny i alla fall. Jag har en Skoda Octavia kombi. Jag bor i villa och har ibland behov av att åka till sortergård med trädgårdsavfall och nyligen köpte jag en ny kyl när den gamla slutade fungera. Därför har jag en ganska rymlig bil. Den som tjänar bra har ju råd att köpa en dyr bil eller en dyr och stor bil, SUV som ju är populärt i dessa dagar. Men om du tänker på en högavlönad, läkare, ingenjör, chef, rektor mm. Dessa tjänar bra men behöver de en dyr stor bil. Svaret är nog NEJ. De åker knappast på tältsemester som behöver en rymlig bil. De flyger nog till Stockholm. De beställer nog hemkörning när de köper något stort. För de har råd med det och de har också råd med en fin bil. Status. Sedan är det ju såklart skönare att köra en dyr bil i de flesta fall. Man vill ju ha livskvalitet. Men vanliga arbetare skulle säkert ha mer behov av en bil som rymmer hela familjen, semesterprylarna och TV:n man köper på rea. Så vad har då detta med hållbarhet att göra? Den stora , dyra bilen kostar mer, kräver mer material och andra resurser för att tillverka, släpper ut mer avgaser och drar mer bränsle. Den kräver mer underhåll. Alltså sämre hållbarhet och ändå så behöver ju de flesta inte ens en sådan bil när vi vanliga människor kan klara oss med mindre. Här är det alltså läge att downsiza om man vill bidra till bättre hållbarhet. Köp en bil för dina behov, inte för din status eller överdrivna livskvalitet.

Fundera på vad du kan downsiza. Använder du mindre resurser både till inköp och underhåll av något så har du gjort något bra. Kan vi så downsiza oss själva? Ja det kan vi fast inte som i filmen. Men hur? Ja det tar vi i ett kommande inlägg.