Hur länge ska pasta koka?

Kokade pasta och som vanligt så tog det lång tid att hitta det enda du egentligen vill veta på förpackningen. Koktiden, hur många minuter ska jag koka?När man blir äldre ser man också lite sämre på nära håll. Ännu jobbigare. Varför inte skriva på framsidan hur lång koktiden är? Ibland är det på en annan sida av påsen eller paketet och med otroligt liten text. Ett märke har en svart ministämpel på genomskinlig plast. Hur dålig info kan ett företag egentligen ha på en vara man säljer? Läsglasögon är ett måste för vissa och ett stort tålamod. Om man ska koka snabbmakaroner tar det väl längre tid att hitta koktiden än själva kokningen.

Jag studerar ju Lean, effektivitetssystem mm. Det finns ju en punkt. Undvika slöseri där undvika onödiga rörelser ingår. Detta är det till 100 %. I systemet 5 S som jag har inlägg om ska man ju tydligt visualisera allting så det lätt kan förstås och för att påskynda verksamheten och undvika fel. Det borde vara något för de som driver dessa företag att försöka lära sig. De har säkert en effektivitetspolicy i de flesta fall men detta är ett bra exempel på att de inte förstår vad det handlar om.

Företag eller affärskedjor som inte förstår det borde bojkottas. De bidrar knappast till en effektivare hållbar värld. Studera och förstå Lean och livets mål så kanske det kan dyka upp något positivt ur det.

5 S ett fantastiskt verktyg

5 S är en japansk metod för att effektivisera verksamheten. Ursprunget är egentligen inte från Japan utan sägs vara en variant eller vidareutveckling av metoder som Ford använde. Det är inte heller Toyota som utvecklat detta arbetssätt. Om man ser på vad man vill uppnå i Lean, nämligen att undvika slöseri, ojämnheter och överbelastning så finns det ju många sätt att försöka komma fram till arbetssätt som leder i rätt riktning. 5 S är en sådan metod.

Varje S står för ett ord som anger vad man ska göra. De japanska är seiri (整理), seiton (整頓), seisō (清掃), seiketsu (清潔), och shitsuke (躾). De har till engelska översatts som sort, set in order, shine, standardize och sustain enligt Wikipedia. På svenska kan man säga sortera, systematisera, städa, se till, standardisera. Då missar man den sista, sustain. Om man slår ihop städa och se till (skick) vilket betyder att man både ska städa och underhålla maskiner mm. så får man ett S över och då kan man välja självdisciplin. Meningen är att man ska vara hållbar i sitt arbete med förbättringar och effektivitet. Man gör det inte bara en gång utan regelbundet om och om igen.

5 S Hur man gör i praktiken.

Sortera. Lite fult sagt så kunde man förr säga slänga men det är inte ok. särskilt inte i dessa tider när vi ägnar oss åt hållbarhet och absolut inte i min version av Lean, Lean Sustainability.

Man går igenom hela verksamheten och väjer ut vad man ska behålla i verksamheten. Allt som inte behövs ska man ta bort. Varför? Jo, de utgör ett hinder för effektivitet och hållbarhet. Om man snubblar på något och slår sig så är det ju dumt om man snubblar på något som man inte ens behöver använda i sin verksamhet. Saker är helt enkelt i vägen och utgör en risk för olyckor, det tar tid att åka förbi eller gå eller sträcka sig runt något för att nå det man behöver. Det kan uppta lokalutrymme, kostar pengar, kanske behövs i någon annan del av verksamheten bättre. Då kan man flytta det dit. Då har man ju även minskat på användningen av resurser eftersom man inte behöver köpa nytt.

Vissa saker, verktyg, maskiner kanske man bara behöver ibland. Då kan man kanske behålla det eller dela det med en annan avdelning eller företag. Delningsekonomi är just det.

Det man sedan absolut inte behöver måste ju tas bort. Kolla då om någon annan har behov av det i verksamheten eller någon annanstans. Man kan sälja eller skänka bort det. Om det inte går att avyttra kan man ge det till någon second hand butik. Annars får det gå till återvinning på någon återvinningscentral. Slänga eller bara behålla det i något hörn är det sista alternativet. Att regelbundet sortera är viktigt för en mer hållbar värld och i Lean bidrar det till bättre effektivitet och mindre överbelastning.

Systematisera

Man ska helt enkelt sätta allt i ordning för att verksamheten ska fungera bättre. Saker ska vara i en logisk ordningsföljd som följer produktionen. Då undviker man onödiga transporter och rörelser (slöseri, muda). Man kan märka upp allt med namn och nummer så det blir lätt att hitta och så man enkelt ser vad man inte behöver.

Städa / se till

Man ska städa och underhålla sina inventarier så de får en längre livslängd och behåller sin förmåga. Detta ger bättre kvalitet och färre avbrott i verksamheten. En välstädad verksamhet får även medarbetarna att må bättre. Arbetsmiljön blir bättre och säkrare. Överbelastningen minskar. På Youtube kan man söka på 5 S och då hitta amerikanska företag där man gör en för överdriven städning. De har inte förstått vad det går ut på. Det blir ju då överarbete och är ett slöseri (muda) i Lean och Toyotas Produktionssystem (TPS).

Standardisera

Se till så alla alltid gör likadan för att få en bra kontroll på verksamheten. Om alla gör lika blir det lättare att spåra fel och avvikelser. Både arbetsmiljö och effektivitet kan dock bli bättre om man vid behov tillåter lite skillnader. Vänster- och högerhänta har exempelvis olika förutsättningar. Sedan ska man ju inte nöja sig med det utan hela tiden utmana och försöka förbättra sig. Med standardisering kan man också mena att man har standardiserade delar t.ex. för att få mindre lager, lättare upplärning, lättare att åtgärda fel och annat.

Självdisciplin

Det gäller att härda ut. Det är lättare om man förstår att det är bra med effektivitet och hållbarhet. Medarbetarna bör även tjäna något av det hela. All vinst ska inte gå till företaget. 5 S ska vara en självklar del av verksamheten och när verksamheten står still eller vid regelbundna tider gör man en 5 S runda. Medarbetarna bör ha 5 S och vad slöseri, ojämnheter och överbelastning helt klart för sig vad det betyder och hur viktigt det är för både verksamheten och vår planet. Då blir det lättare med självdisciplin också. Låt inte någon teoretisk konsult lära ut Lean. Det måste vara någon med förståelse för vad det går ut på. Förhoppningsvis är jag och denna blogg en sådan.

Jag skrev hela detta inlägg direkt från huvudet så jag kan ha missat något och kanske uppdatera inlägget någon gång med nya meningar eller korrigeringar. Precis som det ska vara med 5 S och Lean.

Klimatkompensera inte minska ditt eget klimatavtryck

Klimatkompensera ger inte alltid full effekt, ibland får det motsatt effekt!

Klimatkompenserande företag

Sista tiden har jag sett att många företag klimatkompenserar. Det fick mig att undra över hur det fungerar och om det är bra. Såg ett reportage om en advokatbyrå eller kanske var det en reklambyrå som sa att de klimatkompenserar all sin miljöpåverkan. Det låter ju fantastiskt eller? Hur mycket miljöpåverkan kan då ett litet kontor ha, inte så mycket tror jag, så det är nog inte så svårt att klimatkompensera heller. Några kronor till något litet projekt.

Säg nu att medarbetare kör omkring i en stor Volvo XC90 med dieselmotor. Den är ju inte helt bra ur miljösynpunkt kanske. Onödigt stor, drar mycket bränsle, släpper ut mer än den mindre modellen. Den är ju också större så det går åt mer energi och material vid tillverkningen och det behövs mer material och oljor mm. till underhållet.

Vad kan då företaget göra? Jo, de klimatkompenserar. Gör man det måste man göra det via någon utomstående som kan verifiera det och det ska också ske utanför den egna verksamheten. Vad kan man då göra? Kanske bidra till skogsplantering någonstans i Afrika eller Asien.

Meningen är ju att det som Volvon släpper ut ska kompenseras av något som minskar eller “äter” upp samma mängd någon annanstans. Globalt sett så blir det säkert statistiskt rätt men i Sverige blir det ju knappast bättre miljö. Tvärtom, den stora bilen ger sämre hållbarhet i Sverige och övriga världen.

Blir de då bättre där träden planteras? Det blir det nog men träden skulle kanske planterats i alla fall av någon annan och då är ju effekten noll. Klimatavtrycket blir då 100 %. Om vi räknar in klimatkompenseringen som vinst skulle klimatavtrycket bli 0%.

Om du tänker efter lite så finns det ju enklare sätt. Välj en annan bilmodell. En annan modell kanske har 20 % lägre utsläpp. Då skulle också klimatavtrycket bli -20 % !? Medarbetarna på företaget kanske tjänar bra eller företaget går bra och de vill ha fina tjänstebilar. Kan de då påstå att företaget tycker hållbarhet är viktigt och att de bidrar till det genom att klimatkompensera fullt ut? Matematiskt sätt så är detta ett godkänt sätt och det har ju såklart sina fördelar. Klimatavtrycket blir ju lägre än om man inte hade gjort något eller om man använt de pengarna till något annat. Vad kostar de då att klimatkompensera? Jag har inte kollat upp det. Men om man skulle ta den kostnaden och göra något på det egna företaget. Köpa en elbil kanske? Om medarbetarna enbart åkte kollektivt skulle klimatavtrycket bli – 100 % och om man ändå fortsatte att klimatkompensera skulle det väl bli -200 %! Man kunde också sätt upp solpaneler, sluta med dubbdäck mm.

Om även vi skulle klimatkompensera i våra egna liv så blir det ju ganska enkelt. Åk förbi drive in och köp en hamburgare av nötkött, skicka sen några kronor till ett projekt. Visst det är också bra men varför inte prova en chicken burger eller en vegetarisk burgare. Då kan du om du vill spara in dina klimatkompensationspengar. Sätt in dem på ditt pensionskonto för att få en dräglig pension i framtiden.

Men det är ju inte fel att klimatkompensera men det viktigaste är ju att du försöker minska ditt eget klimatavtryck. Hållbarhet är ju inte enbart matematiska formler. Vi ska ju spara på resurser också. Järnmalm, olja, träd, vatten mm. Genom att välja det som görs av återvinningsbara resurser, ger lite utsläpp och framför allt minska på vår konsumtion så kan vi göra stora framsteg.

Tänk inte så mycket på matematiska beräkningar och politikernas mål. Tänk på vad du kan göra hemma och på jobbet. Det ger mycket större effekter för hållbarhet och det är väl det du vill ha som läser denna blogg.

Inlägg 1. Jag var lat och klen därför blev det hållbarhet och effektivitet

VARFÖR DENNA BLOGG?

Detta är första inlägget i denna blogg, bloggen ska fokusera mer på hållbarhet än mina tidigare verk som handlade mest om effektivitet (fast som du senare kommer märka är det till stor del samma sak).

På 80-talet fick jag mitt första jobb. Jag var ganska klen/svag och oftast lat. På jobbet var det ackordslön (betalt för varje enskild artikel man lyckades tillverka/behandla). Man ville ju få ihop till en dräglig lön men det var ju inte alltid så lätt. Därför började man fundera på olika sätt om hur man kunde jobba snabbare utan att bli tröttare. Små tricks här och där t.ex. en krok för att rätta till material som låg fel i maskinen. Det var början till mitt intresse för effektivitet (senare skulle jag jobba på ett företag som hade “Lean” som arbetssätt (utvecklat från Toyotas Produktionssystem/TPS). Genom att jobba smartare kunde man göra mer och få bättre lön eller få mer tid över för paus och vila. Man sparar alltså på resurser. I dag är ju hållbarhet på agendan och det går ju ofta ut på just det och att minska utsläpp/avfall. Jobbar vi effektivare så kommer vi använda mindre el, behöva färre transporter, minska på utsläppen, få mer tid över till viktigare saker och annat.

Jag har ofta funderat på varför människor gör som de gör och varför vi är som vi är. Detta ledde till mitt intresse för psykologi och även andliga frågeställningar. Vad är meningen med livet och vilka mål har vi? Inte så lätt att veta kanske men vi vill ju alla (faktiskt) överleva och ha ett bra eller bättre liv. Det blir ju också lättare om vi jobbar smart. Då kanske alla kan få en bättre levnadsstandard och vi slipper också jobba för mycket som kan leda till att vi drabbas av ohälsa och olyckor. Det blir mer tid över till fritid och vila eller lathet också.

För att sammanfatta: för att bidra till hållbarhet bör vi veta varför vi ska ha det och i så fall hur vi bättre kan bidra till det. Det är det som denna blogg till stor del kommer handla om. Lycka till i just din resa mot hållbarhet och ett effektivare/smartare liv. Du är alltid välkommen att kontakta mig för frågor eller synpunkter.